Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete? Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar. Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.
– Det som kanske förvånat mest är att riskerna tycks vara mindre än vi befarat. De flesta har idag en mycket god ventilation, vilket är allra viktigast.
Men en iakttagelse att dra lärdom av var betydelsen av att använda rätt sprit för desinfektion.
– På ett ställer använde man 45-procentig sprit för desinfektion av ytor. Där såg vi att det inte räckte fullt ut, det behövs sprit med högre procentgrad för en fullgod desinfektion, säger Michelle Nerentorp.
I projektet, som blivit lite försenat på grund av pandemin, mättes förekomst av virus, bakterier och metaller i luften på tandvårdskliniker.
Michelle Nerentorp är civilingenjör i kemi och har doktorerat på förekomsten av kvicksilver i naturen. Tidigare har hon undersökt förekomst av kvicksilver på tandvårdskliniker som tillhör Praktikertjänst och det nya projektet är också ett samarbete med dem och har fått stöd från Afa Försäkring. Det fanns under pandemin en stor oro hos tandvårdspersonal över vad de riskerade att utsättas för och hur länge farliga partiklar stannade i luften på mottagningarna.
Forskarna mätte aerosoler i luften, och också förekomst av virus och bakterier på ytor. De kunde konstatera att desinfektionen för det mesta var mycket god då tillräckligt stark sprit användes i behandlingsrummet.
Mest virus och bakterier i receptionen
– Vi gjorde också mätningar av ytor på andra ställen på klinikerna. Mest virus och bakterier hittade vi faktiskt i receptionen, där patienterna hanterar till exempel kortterminaler.
De första mätningarna gjordes i juni 2021, och ny omgång i maj 2022. När mätningarna kom igång hade pandemin alltså pågått ett tag. Med hjälp av aerosolforskarna i Lund tog man fram mätningsmetoder även för coronaviruset till de mätningar som gjordes 2022.
– Men vi hittade ingen förekomst alls av coronavirus. Gissningsvis berodde det på att vi då var en bra bit in i pandemin och att patienterna hade lärt sig vikten av att stanna hemma om de hade förkylningssymptom, säger Michelle Nerentorp.
Forskarna fick vara noga med att själva inte bidra till någon bakterie- eller virusförekomst i lokalerna och hade därför hjälp av tandvårdspersonalen att dokumentera vad som pågick i behandlingsrummet. Mätinstrumenten var utplacerade i förväg på olika avstånd från de patienter som skulle behandlas. Personalen förde detaljerade protokoll över vad som skedde i rummet, så att forskarna inte själva skulle behöva vara där för att observera.
– Vi visste ju att när man borrar, suger saliv och skrapar tandsten så flyger det runt mycket partiklar, och vad som sedan händer med dem, hur mycket som blir kvar i luften var vad både vi och Praktikertjänst ville ha svar på. Vilka moment genererar partiklar, vart tar dessa sedan vägen, och hur skyddar man personalen bäst.
Punktutsug och ventilation tog väl hand om partiklar, kunde man konstatera, för en bit bort i behandlingsrummet hittade man nästan ingenting alls. De virus och bakterier som hittades fanns på de mätinstrument som placerades riktigt nära patienterna.
– Men där hittade vi alla möjliga väntade och oväntade bakterier, inklusive sådana som kopplas till urinvägsinfektion, säger Michelle Nerentorp.
Kortvariga kvicksilvertoppar
Ju längre bort från patienten, desto mindre cirkulerade bakterier och virus i luften. Samma sak gällde exponeringen för kvicksilver och andra metaller som kan finnas i lagningar som borras upp. Där såg forskarna att cirkulationen av farliga partiklar är kortvarig, när ventilationen är god.
– Vi såg tydligt förhöjda nivåer av kvicksilver nära patienten när tandläkaren just hade borrat, men de avtog sedan snabbt.
Nyckeln till de positiva resultaten är god ventilation och fungerande punktutsug, vilket ytterligare bevisades av att man på en av klinikerna såg förhöjda kvicksilvernivåer vid ett bestämt klockslag på kvällen. När forskarna studerade orsaken visade det sig att ventilationen på kliniken stängdes av för natten klockan åtta varje kväll.
Slutrapporten från projektet ska nu – under 2024 – ställas samman, men Michelle Nerentorp sammanfattar resultaten som positiva – och understryker att detta tydligt hänger samman med att de undersökta klinikerna har en i grunden god ventilation och goda hygienrutiner.
– Vi hittade mindre än vad vi hade befarat, utom just väldigt nära patienterna. I luften cirkulerar inte mycket skadliga partiklar, vilket ju är glädjande, summerar Micehelle Nerentorp.
Birgitta Ländin