En intervjustudie om bra och dåliga arbetstider visar att det sämsta är att ha lågt inflytande på arbetstiden. Därefter kommer kort framförhållning, kort dygnsvila, delade arbetspass, många arbetspass i rad, periodplanering, långa arbetspass och varierande starttider.
Det är resultatet av ett treårigt projekt om obekväma arbetstider, som utförts av Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
2 031 slumpmässigt utvalda personer med arbetstider utanför dagtid har intervjuats om hur arbetstiderna påverkar deras hälsa, trötthet och sociala liv.
– Vi trodde nattarbete var värst, men det var fel, sade stressforskaren Torbjörn Åkerstedt när han redovisade slutrapporten vid ett seminarium i maj på AFA Försäkring, som finansierat studien tillsammans med Stockholm Stress Center.
De negativa faktorerna handlar om begränsningar i individens liv, som kan leda till sociala komplikationer, skriver forskarna Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund i sin rapport ”Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?”.
Om man kombinerar olika dåliga arbetstider, till exempel nattarbete med kort nattvila, så adderas problemen. Om man dricker alkohol och är trött, multiplicerar det effekten. Nattkörning med alkohol i kroppen är därför oändligt mycket farligare.
Sambandet mellan hälsa och arbetstider upplevs inte som starkt av de intervjuade.
– Människor värderar hälsa lägre än det sociala. Troligen är det för att hälsa är något som sker på lång sikt, man bryr sig inte om det. Det som märks är om arbetstiderna stör det dagliga livet i pusslet med allt som måste göras.
Delade arbetspass negativt
I livspusslet visade det sig helt oväntat för forskarna att delade arbetspass var en väldigt negativ faktor, nummer fyra bland de besvärligaste arbetstiderna.
– Delade arbetspass är en intressant grupp, som dök upp ur tomma intet för oss forskare. I efterhand insåg vi att det är negativt med ett hål på dagen som man inte kan använda, sade Torbjörn Åkerstedt
En annan överraskning var att de som jobbar övertid, upp till 65 timmar i veckan inklusive ordinarie tid, visade sig mår bättre än de som arbetar 40 timmar i veckan.
– Det finns en urvalseffekt. De som trivs med att jobba övertid gör det för att de är intresserade av sitt jobb och övertiden blir en ventil att hinna med. De har en bra arbetsmiljö i övrigt.
Allra sämst mår de som arbetar deltid. Även här finns en urvalseffekt.
– Det kan bero på att de valt att arbeta deltid för att de inte orkar med att arbeta heltid.
Urvalet som intervjuats motsvarar de 900 000 av befolkningen, som har obekväma arbetstider. Studien visade att de flesta som inte arbetar dagtid är anställda i vården: hemvårdare, sjukvårdbiträden och sjuksköterskor. Därnäst kommer affärspersonal och bilförare, följt av metallarbetare, maskinförare, poliser, läkare och montörer.
Könsskillnader
Kvinnor anser i mycket högre grad än män att deras arbetstider är ett problem.
– Förmodligen har kvinnor mer ansvar för familjen och drabbas mer av störningar.
Något förvånande var att ålder inte är något problem. Resultatet visade inga större skillnader mellan unga och äldre. Lågt inflytande är ett undantag, det är ett större problem för unga än för äldre.
– Vi trodde att äldre hade det värre än unga med till exempel nattarbete, men det var inga signifikanta skillnader.
Bra arbetstider, enligt forskarna, är dagarbete, lång framförhållning, stort inflytande på arbetstiden, tillräcklig dygnsvila, ingen uppdelning av arbetspassen, få svåra skift i rad och lediga dagar insprängda i schemat.
– Men bra arbetstider är inte lätt att få till. Det finns en tendens att de anställda vill ha så dåliga arbetstider som möjligt för att få lång sammanhängande ledighet. Om man fick ha 24-timmarspass skulle man ha det. Tolvtimmarspass är väldigt populära, sade Torbjörn Åkerstedt.
Det lönar sig verkligen att ha insprängda lediga dagar, helst två lediga dagar i rad för att komma tillbaka till basnivån på reaktionsförmågan.
Råd till arbetsgivare
Vad ska man då tänka på som arbetsgivare för att folk ska må bra? Forskarens råd är att undvika de värsta avarterna, till exempel för korta viloperioder.
– Det är obiologiskt. Om det är åtta timmar mellan arbetspassen blir det bara fyra timmars sömn. Det är ett misstag att ha så kort vila. Det blir två timmar mindre än där gränsen går för risken att orsaka olyckor. Bristen på vila går inte att kompensera en vecka senare. Man bör undvika sådana lösningar.
Arbetsgivarna ska försöka stå emot när arbetstagarna allt som oftast vill ha udda scheman.
– Folk ser nattarbete som en lösning på ett kortsiktigt problem, att de inte hinner med sitt vardagsliv. De inser att nattarbete på sikt innebär problem för hälsan, men de hoppas att de slipper det innan de går in i riskzonen för att bli sjuka.
Glödlampan är stressande
Egentligen lider alla av sömnproblem, enligt Torbjörn Åkerstedt. Det började när glödlampan kom. Och det har bara blivit värre sedan radio, TV och internet gjorde sitt intåg i hemmen. Fritiden bidrar till stressen.
– Hela befolkningen är sömndepriverad, sade han. De yngre mellan 16 till 25 behöver sova drygt åtta timmar, men sover kanske bara sex timmar. De som är över 55 är de piggaste, de behöver inte lika mycket sömn.
Om man måste använda väckarklocka för att vakna betyder det att man sover för lite.
– Vi är byggda för att lägga oss vid 7-8 och gå upp vid fem, då vaknar man pigg och fräsch
Stora delar av befolkningen har problem med att komma upp på mornarna. Dessa är dubbelt så många som de som har problem med att sova.
Sömnen styrs av behovet att sova och hjärnan vet hur mycket man behöver sova. Den som somnar sju på kvällen vaknar vid elva och somnar igen ett par timmar.
– Det är inbyggt, sedan är sömnbehovet tillfredsställt. Vi behöver bara sova fyra, fem timmar plus ett litet tillskott.
Råd till de sömnlösa
Den som vaknar mitt i natten och inte kan somna om kan gå upp en stund, men inte ha för mycket ljus tänt. Helst ska man sitta i mörkret och ha tråkigt. Slå inte på datorn, då blir det svårare att somna om. Drick inte varm mjölk för att somna, det är fel metod. Men drick gärna något kallt, då drar man ner ämnesomsättningen i hjärnan.
Anna Holmgren
Läs mer
i vårt temanummer 1-2012 av tidningen Användbart om arbetstider! Där finns bland annat flera reportage om vad det innebär att ha delade arbetspass.