Ett otydligt arbetsuppdrag och otillräcklig återkoppling i välfärdstjänster har starkt samband med bristande återhämtning efter jobbet. Det visar en ny studie. När själva uppdraget formas skapas arbetsvillkor och arbetsmiljö. I den fasen finns möjlighet till förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett verktyg för detta är uppdragsdialogen.
Det är Gunnar Aronsson, professor i arbetsorganisation vid Stockholms universitet, som använder begreppet uppdragsdialog och kallar det ett redskap i en sådan process.
Med kollegor har han undersökt arbetsuppdraget och olika balanser i arbetsmiljön och deras betydelse för återhämtning i välfärdstjänstearbete i två kommuner. Studien är finansierad av AFA Försäkring.
– Interventionen är en kombination av kartläggning och aktionsforskning där deltagarna förhoppningsvis ser på sitt arbete med nya ögon – som ett uppdrag, säger Gunnar Aronsson.
Den enskilde har ett eget uppdrag men är också deltagare i enhetens, förvaltningens, ja kanske till och med hela samhällssektorns uppdrag.
– I våra work shops har cheferna haft lätt att känna igen sig i modellen. Men det behövs en hel del diskussion, lägger han till.
Ohälsa av bristande resurser
671 personer har besvarat en enkät. De var i genomsnitt 47 år och 87 procent var kvinnor. Frågorna handlade om kvalitet och kvantitet, krav och kontroll, ansträngning och belöning, socialt stöd och hälsa, inflytande i arbetet och anpassad arbetsbelastning, egen kapacitet, återkoppling och återhämtning.
– Vi ser tydligt hur resurser och krav i arbetet påverkar möjligheten att varva ner efter jobbet. Individen har svårt att mentalt frigöra sig från arbetet. Vi ser också hur bristande återhämtning hänger ihop med ohälsa, säger han.
Analysen visar att 18 procent var utmattade. De återhämtade sig inte efter arbetet inför nästa arbetsdag. I den gruppen var många unga med eftergymnasial utbildning.
– Socialsekreterarna upplever att de inte gör ett så bra jobb som de skulle vilja och de anser att uppdraget de har inte är tillräckligt tydligt. Dessutom är de överbelastade, säger Gunnar Aronsson.
Man behöver tydliggöra mål i arbetet och matcha dessa med resurser, särskilt i grupper av handläggare, som arbetar med människor i nödsituationer, menar han.
I mellangruppen, 51 procent, fanns mycket hemtjänstpersonal som hade svårt för att koppla bort jobbet. Den tredje gruppen, de alerta, som återhämtade sig bra, bestod av 31 procent.
Göra ett dåligt jobb
De som inte återhämtade sig hade de svåraste arbetsvillkoren. Det handlade om kvalitativ och kvantitativ belastning. Kvantitativ belastning handlar om att ha för mycket att göra. Kvalitativ belastning handlar om att ha för svåra arbetsuppgifter. Det är värre att misslyckas med kvalitet än kvantitet.
– Lyckas man inte göra ett kvalitativt bra jobb påverkas yrkesidentiteten.
Den som har för mycket att göra har lättare för att lägga ansvaret utanför sig själv och den psykologiska påverkan blir mindre, säger han.
De som återhämtade sig bättre hade också bättre resurser, kontroll, återkoppling och socialt stöd.
Samband mellan återhämtning och hälsa var starkt i de tre grupperna, där de som var alerta också hade den bästa hälsan. Bland de som inte återhämtade sig fanns 28 procent med en lättare psykisk ohälsa, enligt en internationell skala.
– Det finns flera studier om återhämtning kopplat till dålig hälsa, påpekar Gunnar Aronsson.
Jobbet som ett uppdrag
Uppdragsdialogen bygger på att medarbetare och chefer ser sitt arbete som ett uppdrag och ett arbetsåtagande där de själva har ett ansvar för beslut och reflekterar över åtagande, uppgift och verksamhet.
I offentlig verksamhet kan ett uppdrag börja i ett beslut i regering och riksdag. Därefter hamnar uppdraget på kommunens politiker, de olika förvaltningarna, deras arbetsledare och enskilda arbetstagare.
– I den processen behövs dialog kring uppdraget och kring de resurser som behövs för att genomföra det. I balansen mellan resurs och uppdrag avgörs arbetsvillkoren, säger han.
I uppdragsdialogen bör man ta upp hur krav och kontroll, aktivitet och vila, kvalitet och kvantitet påverkas. Dialogen kan ske mellan chefen som åtar sig uppdraget, och underställda chefer, som i sin tur diskuterar uppdraget med sina medarbetare.
När man bestämt uppdrag och resurserna har man också i stor utsträckning bestämt arbetsvillkor och arbetsmiljö. Uppdragsdialog är ett sätt att flytta arbetsmiljön från sidovagnen in i verksamheten.
– Vi tänker oss att man skulle kunna väva in denna dialog i utvecklingssamtalen. Idag är de mer inriktade på den enskilda personens utveckling. Men på många arbetsplatser uppfattar man det gemensamma uppdraget olika, säger Gunnar Aronsson.
I SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, borde en dialog om uppdraget ingå, en diskussion och resurserna, arbetsvillkoren och hälsan.
Eva Ekelöf
Länk till rapporten här.