Våldet mot ambulanspersonal ökar

Det finns många gånger alkohol och droger med i bilden när ambulanssjuksköterskor utsätts för hot och våld. Magnus Viking har själv råkat ut för alltifrån mordhot till blottning. Nu deltar han i ett projekt där syftet är att förebygga att hotfulla situationer spårar ur. Det gäller att behålla lugnet, säger han.

På frågan om han själv utsatts för hot och våld i jobbet tvekar ambulanssjuksköterskan Magnus Viking inte en sekund.

– Oh, ja. Många gånger. Jag har blivit mordhotad av en psykotisk missbrukare, jag har blivit riven, jag har råkat för blottning. När vi möter människor där det är alkohol eller droger med i bilden finns det alltid en risk.

Mer utsatta

Mycket tyder på att de som arbetar i ambulanser blivit mer utsatta på senare år. Under perioden 2018 – 2023 ökade antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket  från 21 till 67. Magnus Viking säger:

– Jag har inget bra svar på vad det kan bero på. Om jag skulle killgissa så handlar det kanske om att den mentala ohälsan ökat. Mindre acceptans bland ambulanspersonalen kan också spela in

De egna erfarenheterna är en av orsakerna till att han intresserat sig för hur ambulanspersonal kan förebygga att bli utsatta. Han arbetar på VO Ambulans vid Örebro Universitetssjukhus på halvtid och är resten av tiden doktorand i medicinsk vetenskap på Örebro universitet. Där deltar han nu i projektet Workplace Violence in the Ambulance (WASP). Förutom honom själv deltar ytterligare två ambulanssjuksköterskor, varav en är disputerad och en är docent, samt en läkare som är professor.

Projektet bygger på bland annat intervjuer, enkäter och genomgång att domslut där ambulanspersonal varit målsägande. Det syftar till att kartlägga förekomsten och konsekvenserna av våld och hot i samband med utryckningar. Magnus Viking och hans kollegor i WASP vill också utveckla strategier för att förebygga att personalen blir utsatt.

Alkohol och droger

Det är i stor utsträckning personer som är påverkade av alkohol/eller droger som angriper personalen. Ibland spelar mental ohälsa in. Men det handlar om en liten del av de påverkade, kanske 5-6 procent, säger Magnus Viking.

I en delstudie som omfattade ett år inom ambulanssjukvården i Region Örebro konstaterade projektgruppen att våld och hot förekom i 209 fall eller 0,7 procent av  utryckningarna. I cirka tre av fyra fall handlade det om icke-fysiskt våld, det vill säga hot. Det var framförallt patienterna själva, 87 procent, som legat bakom de incidenter som han identifierat i en studie på den egna arbetsplatsen. I de andra fallen har det varit anhöriga eller personer i omgivningen.

I media berättas det ibland om att personal hotas av ungdomsgäng eller kriminella i samband med utryckningar. Men det är inget Magnus Viking själv sett eller varit med om. Han säger dock:

– Vissa typer av hot är mer stressande och psykiskt ansträngande, framförallt när det handlar om personliga hot. I skedet strax efter blir mång arga och känner sig kränkta och utsatta. Efteråt kan man få ångest och besvär med sömnen. När händelserna leder till rättegång blir många frustrerade över att rättsprocessen är långsam.

Inledningsvis ville projektgruppen kunna identifiera riskfaktorer redan i larmsamtalet, för att personalen skulle kunna vara förberedd. Just den målsättningen har de dock övergett.

– Det visade sig att det var få fall där ambulanssjuksköterskorna kunde förutse att det skulle uppstå hotfulla situationer. Bara för att någon låter påverkad kan man inte utgå från att det blir problem. Därför har vi skiftat fokus till vad vi själva kan påverka, hur vi kan undvika att det spårar ur.

Attityden viktig

Och då spelar attityden personalen går in i situationen med en stor roll, fortsätter han. Det är viktigt att försöka behålla lugnet och inte eskalera situationen. Då spelar naturligtvis erfarenheten roll. Det är dock lättare sagt än gjort för ambulanssjuksköterskor som är nya i yrket.

– Dessutom är vi också människor och alla reagerar inte på samma sätt. Därför behövs det adekvat utbildning och träning så att den erfarna personalens kunskaper kan föras vidare. Det är bra med checklistor för hur en ambulanssjuksköterska ska agera i hotfulla lägen. Det är också viktigt att ta hjälp av varandra när det uppstår sådana situationer. En annan nyckelfaktor är att vi efteråt verkligen pratar igenom vad som har hänt.

Det är viktigt att inte svara aggressivt  på agiterat beteende, fortsätter Magnus Viking. Kroppsspråket kan ha betydelse, att till exempel inte ha armarna i kors.

– Man ska försöka lyssna in vilka behov som personen har och försöka tillmötesgå dem. Vi försöker göra det här samtidigt som vi har ett säkerhetstänk om det ändå inte går vägen. Då måste vi ha en genomtänkt strategi för hur vi ska sätta oss i säkerhet, det kan till exempel handla om att ha en fri reträttväg.

Ledningen har ett stort ansvar, säger han. Det gäller att avsätta tid och pengar för utbildning och för att följa upp personalens mående.

– På min arbetsplats har man gjort det, och även om jag inte kan säga att det gäller överallt är min bild ändå är att man börjat ta de här frågorna på allvar på många akutsjukhus.

Jonas Fogelqvist