Hur får man arbetsmiljöforskningen målstyrd och målinriktad? Hur kan forskningen anpassas och tillämpas? Det är två frågor som Jan Johansson funderar på. Han är arbetsmiljöansvarig i Almega och säger att för företagen är det ekonomin som styr. Därför är det lättare att sälja in arbetsmiljöarbetet om det lönar sig.
Jan Johansson, 50 år, kom för cirka två år sedan till arbetsgivarorganisationen Almega, som har drygt 10 000 medlemsföretag i närmare 60 olika branscher. Den gemensamma nämnaren är att de är tjänsteföretag. De flesta är relativt små men det finns också riktigt stora företag.
Arbetsmiljöfrågorna inom Almega handlar om det mesta men tyngdpunkten ligger på stress, rehabilitering, och ansvarsfrågor kopplade till organisation och ledarskap.
– Vi har till exempel städbranschen, bevakningsbranschen, bemanningsföretagen och spårtrafiken med sina speciella problemområden. Alla möjliga frågor, ja nästan allt, har vi hos oss, säger han.
Han efterlyser en samordning av arbetsmiljöforskningen. Det är i dag svårt att få något samlat grepp om den forskning som knyter an till arbetsmiljöfrågorna.
– Det behövs målstyrning och fokusering på en rad mål så att forskningen samlas och riktas mot problemområden.
I målinriktningen definieras ett antal huvudproblem och vad man vill åstadkomma med förenade krafter i forskningen. Personer från forskarvärlden och företagsvärlden borde arbeta mer integrerat för att få en kostnadseffektiv forskning där resultaten blir praktiskt användbara.
– Ju mer förankrad och användbar forskningen är desto bättre är det. Det finns resultat som ingen använder och det är tyvärr ganska vanligt.
Tid en bristvara
Det bör alltid finnas en ekonomisk och en praktisk vinkel på forskningen för att den ska bli tillämpad och tillämpbar i ett företag. Projekt som kostar pengar utan att man kan garantera några resultat kommer knappast att prioriteras i företagens agenda.
En liten företagare har fullt upp med sitt företag för att överleva, tiden är en bristvara och företagaren behöver prioritera sina insatser både ekonomiskt och resursmässigt. Kan forskningen visa på effektiva lösningar för att minska sjukfrånvaro, öka trivsel eller minska olyckor, och om den dessutom är praktiskt testad, ökar intresset. Kan den dessutom ge bättre lönsamhet är det knappast några problem att sälja in den, tror Jan Johansson.
– Om företagaren får ta del av goda exempel från företag i samma bransch och kan ringa till en VD och ställa frågor och få svar är chanserna betydligt större för att goda exempel från tillämpad forskning ska spridas.
Jan Johansson har erfarenhet från många branscher: han har diskat på restaurang, varit operatör och driftsansvarig i massa- och pappersindustrin, arbetat som kemist på ett labb, som processingenjör och bryggmästare på ett bryggeri, livsmedelsfrågor både kommunalt och i näringslivet. Han har utbildat sig inom miljö- och hälsoskydd, blivit bryggmästare i Köpenhamn och läst biologi och fysiologi på universitetet och högskola.
Han började jobba med kvalitetssäkra företag i hela Sverige enligt ISO 9001, efter att ha utbildat sig och fått certifikat från SIS, Svenska standardiseringsinstitutet.
¬¬– Då fick jag insyn i många företag och jag har sett en hel del dåliga arbetsmiljöer. Kvalitet och arbetsmiljö berör ju varandra. På den vägen kom jag in i arbetsmiljöfrågorna.
Kvinnors sjukfrånvaro
Som bra exempel på praktiskt tillämpad forskning nämner han IVL Svenska Miljöinstitutets forskning om städbranschen.
– Jag tycker om deras modell, säger han.
IVLs forskning om städbranschen har redovisats i lättillgängliga bilder och filmer där både ordinarie och förbättrad städutrustning används. Torra städmetoder är både effektiva och kostnadsbesparande visar det sig. Dessutom ger de en bättre arbetsmiljö.
Jan Johansson efterlyser också mer forskning om sjukfrånvaro särskilt den ökade sjukfrånvaro som drabbar många kvinnor i medelåldern och senare.
– Mycket forskning har gjorts som visar på skillnader och teorier om varför det ser ut som det gör. Nu skulle jag vilja se en fortsättning med mer tillämpade försök att komma åt de faktorer som gör att sjukfrånvaron ser ut som den gör. Bra förklaringsmodeller saknas, tycker han.
En tänkbar medaktör i forskningsarbetet är företagshälsovården. Här finns siffror och statistik från många företag. Men vilken roll ska de spela som part? Hur ska den samlade statistiken hanteras och sammanställas? Många forskningsrapporter tar slut efter att en slutsats presenteras och uppföljning av resultaten saknas ofta.
Lean och arbetsmiljö
Nu är Sverige på väg att bli ett tjänstemannasamhälle där de vanligaste arbetsmiljöfrågorna handlar om stress, utbrändhet, arbetsorganisation och ergonomi. Globaliseringen är ett problem i sig. Folk jobbar dygnet runt i ett globalt företag och kulturkrockar kan ställa till problem. Lagstiftningen ser olika ut. Här finns inte mycket forskning, anser han.
– Jag skulle vilja veta vad som skiljer ett välmående globaliserat företag från ett där personalen upplever sig stressade och mår dåligt. Hur har man lyckats hantera olika system, kulturer och tidszoner på ett konstruktivt sätt, det vore intressant att veta mer om.
Många tekniska och administrativa system är svåra att förstå och handskas med för personalen därför att de är inriktade på produktionen och inte är användarvänliga.
– Jag tycker att man mycket väl kan jämföra system, som man jämför bilar i ett biltest. Vi måste få dem som påverkar systemen att börja göra dem användarvänliga. Här finns mycket att göra och definitivt pengar att tjäna för företagen. Dåliga system äter mycket onödig tid och skapar stress utan att förbättra resultaten.
När nya produktionsmodeller, som lean, införs är arbetsmiljön i regel inte i fokus, utan effektivitet och kundnytta. Lean kan vara bra för alla parter inklusive medarbetarna men kan också leda till en mycket pressande arbetssituation om inte arbetsmiljön och medarbetarens trivsel uppmärksammas, befarar han.
– Jag kan tänka mig att i processinriktad styrning som lean kan man få med en bra arbetsmiljövinkel. Företag som inför lean kan samtidigt förbättra både trivsel och produktivitet om det genomförs med lite långsiktighet och eftertanke. Det finns sådana exempel och det är optimalt.
Konkurrenskraftig och säker
Också i upphandlingar fokuseras för mycket på kostnaderna i stället för kvalitet, tycker han. En tuff upphandling kan ibland leda till att den som vinner upphandlingen sitter med så stora arbetsmiljöproblem att det på sikt kommer att ge en undermålig kvalitet i det som levereras. Det finns ingen vinnare i en sådan uppgörelse.
– Någonstans tycker jag att både kvalitet i utförande och långsiktighet i det resultat som ska uppnås borde premieras mer, säger Jan Johansson.
Verksamhetsstyrning, kvalitet och arbetsmiljö tillsammans med ledarskap är sammanknutna begrepp i ett företag. För att få upp trycket i arbetsmiljöarbetet måste det integreras mer med företagets verksamhetsstyrning så att frågorna hamnar på en hög nivå, där man kan diskutera systemfelen.
– Min brokiga arbetslivsbana har lärt mig att när det börjar klicka på ett ställe påverkas de andra områdena i negativ riktning. Det finns inget som hindrar att man uppnår en god trivsel i en säker arbetsmiljö och samtidigt är konkurrenskraftig, säger han.