Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
En stor svårighet med arbetsmiljöåtgärder i byggbranschen är att de kräver förändringar på flera nivåer. För att en ny lösning ska fungera i praktiken måste den genomsyra alla led, från grundutbildning av ingenjörer, via konstruktionen av nya lösningar och marknadsintroduktion till användning på byggarbetsplatserna.
Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi på KTH, som har arbetat med arbetsmiljöfrågor i hela sitt yrkesverksamma liv, ser därför arbetsmiljöarbete inom byggbranschen som extra komplext.
– Om ett nytt arbetssätt ska slå igenom måste det vara minst lika bra som det gamla. Det räcker inte att en lösning fungerar tekniskt, den måste också vara kostnadseffektiv, lättanvänd och accepteras av branschen, säger han.
Konservativ bransch
Jörgen Eklund har nyligen avslutat ett AFA-finansierat projekt med rubriken ”Branschintervention som metodik för en bättre arbetsmiljö”. Ett av målen i projektet har varit att identifiera goda lösningar och arbetssätt i byggbranschen.
– Det finns många bra idéer om hur arbetsmiljön kan förbättras, det är genomförandet som är svårt. Byggbranschen är generellt en konservativ bransch och förändringar går långsamt, säger han.
Det är mycket som står i vägen för förändringar på arbetsmiljöområdet. För att en innovation ska bana mark måste den först utvecklas och förfinas, sen testas och marknadsföras. Därefter ska företagen nappa på idén, köpa in lösningen och bygga upp en ny kompetens inom organisationen.
Strukturella hinder
Även när man kommit så långt finns det hinder på vägen. Företagsstrukturer med många underleverantörer inblandade, ackordsarbete, ekonomiska incitament och vanans makt gör att många arbetsgivare tvekar inför nya metoder.
– Det finns flera exempel på goda lösningar som fått genomslag, men också andra områden där det finns fortsatta utmaningar. Implementeringen har så många steg att alla arbetsmiljölösningar måste betraktas ur ett systemperspektiv, säger Jörgen Eklund.
Han tar en av delarna i forskningsprojektet, som handlar om självkompakterande betong, som exempel. Tekniken med lättflytande betong används bland annat för att förhindra vibrationsskador som är ett stort bekymmer i branschen. Trots att självkompakterande betong har många fördelar används metoden i alltför liten utsträckning i Sverige jämfört med flera andra länder.
Forskarna ställde sig frågan vad det beror på.
– Vi kunde spåra förklaringen ända tillbaka till utbildningen för byggingenjörer där tekniken inte lärdes ut. När studenterna kom ut på fältet valde de därför traditionella lösningar som de kände sig trygga med.
Den självkompaterande betongen kan tjäna som en illustration över arbetsmiljöarbete, tycker Jörgen Eklund. Den visar tydligt att för att en ny teknik ska kunna implementeras krävs kunskap i samtliga led – ända från grundutbildning till konstruktion och tillämpning.
– Dessutom får momenten inte vara mer tidskrävande, produktiviteten och kvaliteten behöver förbli minst desamma, plus att det ska kännas bra för dem som arbetar, säger han.
Digitalisering och AI
Ett annat delprojekt i studien handlade om digitalisering och AI, och om hur den nya tekniken kan användas för att minska riskerna på arbetsplatserna. Redan nu finns det massor av innovationer inom området. Jörgen Eklund berättar om allt från elektroniska brickor i hjälmar och västar som varnar för tunga fordon – till smarta arbetskläder som ska förbättra byggjobbarnas arbetsställningar.
– Just nu planerar vi till exempel en helt ny studie med smarta arbetskläder på en yrkesskola. Förhoppningen är elevernas ska lära sig rätt arbetsställningar från början, så att det sätter sig i muskelminnet, säger han.
Men trots den tekniska utvecklingen kvarstår utmaningen att få byggföretagen att investera i de nya lösningarna. Arbetsmiljöförbättringar kräver långsiktiga satsningar och en grundmurad vilja att förändra riskfyllda och belastande arbetssätt, menar Jörgen Eklund.
– Vi kan inte bara utveckla innovationer – vi måste också förändra strukturerna som hindrar deras genomslag. Företag, utbildningsinstitutioner och politiska beslutsfattare behöver arbeta tillsammans för att skapa incitament och regleringar som underlättar implementeringen av nya, säkra arbetssätt, säger han.
Ekonomiska incitament kan driva förändring
I Sverige delas kostnaderna för arbetsrelaterade skador mellan staten och företagen, men i länder som Nederländerna tvingas arbetsgivare finansiera sjukskrivningar under en längre tid. En möjlig väg skulle kunna var att ändra på försäkringssystemet menar Jörgen Eklund som har en tanke om hur man skulle kunna skapa incitament för företagen att förbättra arbetsmiljön.
– Om vi hade en försäkringsmodell där företag betalar mer ju högre risknivå de har, skulle det kunna skapa en starkare drivkraft att förbättra arbetsmiljön och därmed minska försäkringskostnaderna, säger han.
Utmaningarna till trots, ser Jörgen Eklund positivt på framtiden inom arbetsmiljöområdet. Han hyser stor respekt för svårigheterna att implementera de goda idéerna, men han tror att forskningen kan göra skillnad.
– Hela den organisatoriska kedjan måste fungera, från att testa och utveckla en produkt, till att övertyga byggföretagen att faktiskt använda den på ett korrekt sätt. Men med rätt samarbete mellan forskare, företag och myndigheter kan vi få det att fungera säger han.
Lotta Engelbrektson