Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.
EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet.
Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.
EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.
När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.