Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll. Bild: iStock/dardespot

Så kan hållbarhet bli en del av vardagsbesluten i organisationer

Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande. Hon förklarar för Användbart vilken roll arbetsmiljöfrågorna spelar för att hållbarhet ska bli en del av vardagen.

Ida Gremyr, Chalmers

Vad innebär kvalitetsutveckling?

– Kvalitetsutveckling handlar om att ständigt förbättra verksamheten baserat på tre grundprinciper: kundfokus, kontinuerliga förbättringar och teamarbete. Inom kvalitet finns det många konkreta verktyg och metoder, som riskanalyser och avvikelserapportering.

Var kommer hållbarhet in?

– Hållbarhet kommer in i kvalitetsutveckling när man arbetar med ledningssystem som ISO 9001 som har fokus på kvalitet och ISO 14001 som handlar om miljö. Jag tror på idén att integrera hållbarhet i kvalitetsarbetet genom att använda befintliga ledningssystem, men jag inser också att det inte är så enkelt för kvalitetscheferna som ska göra det.

Hur kom det sig att du började forska om arbetsmiljö i samband med kvalitetsutveckling och hållbarhet?

– Jag har länge forskat på hur kvalitetsavdelningar fungerar, vilka kompetenser de behöver och vilka problem de ställs inför. I flera år har jag följt några kvalitetschefer och de senaste åren har jag sett en förändring i kvalitetschefernas roll. Tidigare var det enbart fokus på kvalitet, men det har lagts till ytterligare områden som miljö och arbetsmiljö i rollbeskrivningen. Arbetsmängden har ökat.

– Jag har träffat många kvalitetschefer som verkligen brinner för hållbarhet, men som känner att de inte har kompetensen att integrera hållbarhet i besluten. Den större arbetsbördan och känslan av otillräcklighet leder till stress. Ska vi få det att funka måste vi ha arbetsmiljöperspektivet.

Hur är din studie uppbyggd?

– Den första delen är en bred studie där vi undersöker hur kvalitetschefer vid olika stora industribolag upplever rollen. I den andra delen djupstuderar vi KMA-specialister i byggbranschen, alltså de som jobbar med kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Dels är det en bransch med stor miljöpåverkan, dels har KMA-rollen funnits länge. I den tredje delen tar vi fram verktyg verktyg och metoder för att stödja kompetensutveckling och arbetsmiljöförbättringar för de som bär ansvaret för att integrera hållbarhet och kvalitet.

Vilka problem ser du att kvaliteschefers ställs inför när hållbarhet ska integreras i arbetet?

– Kvalitetscheferna jag följt berättade att de i skarpa besluten måste prioritera mellan kvalitet och prestanda eller minskad miljöpåverkan. Då prioriterades ofta miljö ner för att de saknade kompetens. När jag hade hört det tillräckligt många gånger tänkte jag att de här är en stor utmaning.

Vad vill du att din forskning leder till?

– Jag vill hjälpa kvalitetschefer i deras roll genom att utveckla konkreta checklistor, verktyg och modeller. Till exempel kan det vara att skapa verktyg för riskanalyser som integrerar både hållbarhet och miljöpåverkan. I min roll som lärare så hoppas jag att vi i framtiden kan få till en bättre integration av hållbarhet och kvalitet i ingenjörsutbildningen, så att framtida kvalitetschefer får rätt förutsättningar för sitt jobb.

– Målet är att hållbarhet ska ha lika stor vikt som kvalitet i beslutsfattandet, och vara en del av det dagliga arbetet.

Jonna Söderqvist