Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.
Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
En heltidsarbetande person spenderar en tredjedel av sin vakna tid på jobbet. När kroppen och själen gör ont kan det finnas anledning att leta efter orsaker i arbetsmiljön.
Över 60 procent av Sveriges arbetsföra befolkning har tillgång till företagshälsovård. En bransch som omsätter fyra miljarder kronor per år och sysselsätter 4 500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, hälsovetare och arbetsmiljöingenjörer.
Samtidigt är företagshälsan ett okänt begrepp för många arbetstagare, som aldrig sett skymten av en förebyggande insats på sin arbetsplats. En statlig utredning som presenterades för ett par år sedan visade att knappt var femte arbetstagare i landet hade koll på vad de hade för företagshälsovård. Sämst är tillgången till företagshälsovård i hotell- och restaurangbranschen, inom transportsektorn och för egenföretagare och anställda inom gig-ekonomin.
Lag och pengar
Peter Munck af Rosenschöld som är vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor förklarar hur lagstiftningen – som regleras i Arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete – ser ut gällande företagshälsovård.
– Lagen säger att arbetsgivaren ska se till att de anställda har tillgång till den företagshälsovård som verksamheten kräver. Det betyder alltså att det inte finns något tvingande i lagstiftningen, säger han.
Det finns heller ingen offentlig finansiering av företagshälsovården utan det är arbetsgivaren som betalar för företagshälsans tjänster. En del större företag och regioner, landsting, kommuner, samt Försvarsmakten har sin egen inbyggda företagshälsa, men majoriteten av landets arbetsgivare sluter avtal med externa företag.
Att täckningen ändå är så pass hög i landet beror på att företagshälsovården inom den offentliga sektorn regleras i kollektivavtalen, vilket gör att den är obligatorisk inom staten, regionerna och kommunerna. Likaså har de stora industriföretagen ett omfattande arbetsmiljöarbete som innebär ett nära samarbete med företagshälsovården.
– Men man kan alltid ställa sig frågan varför stora privata företag med vinstkrav är duktigare på preventionsarbete än vad de offentliga arbetsgivarna är. Enligt mig handlar det om huruvida ledningen har förstått kopplingen mellan vad verksamheten presterar och de anställdas arbetsmiljö, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Ojämlik fördelning
Att en arbetstagare har tillgång till företagsvård ”på pappret” är heller ingen garanti för att den är en reell resurs. Vissa arbetsgivare avsätter bara några hundralappar per anställd till företagshälsovård, medan de som är bäst i klassen satsar mer än tjugo gånger så mycket.
– Det finns arbetsplatser där enbart de som har varit sjukskrivna i mer än 180 dagar får ta del av pengarna. Andra arbetsgivare lägger mycket resurser på hälsoundersökningar, medicinska kontroller och förebyggande arbete, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Till skillnad mot primärvården, vars främsta uppgift är att bota, lindra och trösta, ska företagshälsovården säkra patientens arbetsförmåga. Hur ser personens arbetsmiljö och arbetsbelastning ut och finns det tecken på mobbning eller psykisk ohälsa?
– Företagshälsovårdens målsättning är alltid att stödja en positiv utveckling, genom att analysera individens funktionsförmåga i kombination med att kartlägga arbetsmiljön. Vårt fokus är inte hur någon mår, utan att personen har en väl fungerande arbetsförmåga, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Att arbetsgivaren ska erbjuda företagshälsovård i den mån ”verksamheten kräver” är en formulering som är öppen för tolkningar. Färre än var fjärde arbetstagare har tillgång till en fullgod företagshälsovård med experter inom medicin, ergonomi och psykologi. Istället anlitar majoriteten av arbetsgivarna någon form av anropsvård, då man kontaktar företagshälsan när något har inträffat på arbetsplatsen. Ordet företagshälsovård är heller inte namnskyddat och i princip kan vem som helst som vill starta en företagshälsovård. För arbetsgivaren kan det vara en djungel att ta sig igenom när upphandlingen ska ske.
– Det kan vara svårt att genomföra bra upphandlingar om man inte riktigt förstår vad som behövs i verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att välja en företagshälsa som är medlem i branschorganisationen, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Kvalitetskrav
Sveriges Företagshälsor ställer höga kvalitetskrav på sina medlemmar. Bland annat måste alla kompetensområden finnas med inom verksamheten och det ställs krav på personalens utbildning och arbetssätt. Saknas kompetensen är det annars lätt att skapa individproblem av något som har organisatoriska orsaker, menar organisationens vd..
– Att till exempel analysera orsakerna bakom ett utmattningssyndrom är en komplicerad process som inte löses av att arbetsgivaren köper in en kurs i mindfulness. säger han.
Trots en del invändningar tycker ändå Peter Munck af Rosenschöld att företagshälsovården i Sverige mår förhållandevis bra i dagsläget. Den har genomgått en utveckling från generösa statsbidrag på 1980-talet via besparingar och entreprenörskap till dagens samarbete med arbetsmarknadens parter. I dag finns också en rad riktlinjer som tagits fram inom Myndigheten för Arbetsmiljökunskap. De handlar om allt från vägledning till hur man ska hantera alkoholproblem på arbetsplatsen till riktlinjer för exponeringsmätning av buller. Även branschföreningen erbjuder guider för att vägleda såväl arbetsgivare som branschens professioner.
– Samarbetet med företagshälsan fungerar som bäst när arbetsmiljöfrågorna kommer med på dagordningen på högsta nivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Han nämner Torsby kommun som ett gott exempel. Här har kommunledningen insett betydelsen av de anställdas hälsa för att säkra kompetensförsörjningen inför framtiden, menar han.
– I Torsby utbildar man till exempel alla chefer och medarbetare i arbetsmiljöarbete och man har satt upp ett system för hur man ska prata om psykisk ohälsa. Dessutom har kommunen inlett ett långsiktigt samarbete med den lokala företagshälsovården Hälsolänken, säger han.
Brist på läkare
Ett alarmerande bekymmer som Peter Munck af Rosenschöld vill uppmärksamma är den stora bristen på företagsläkare i landet. Han berättar att av 1 100 företagsläkare har 900 passerat pensionsåldern.
– Det beror framförallt på att det inte finns någon statlig finansiering för läkarnas specialistutbildning och därför är det få som vidareutbildar sig. Det här har lett till en akut kompetensbrist som staten omedelbart behöver ta ansvar för, säger han.
Lotta Engelbrektson