Hushållstjänster har fått en renässans efter RUT-avdraget. Det har gett vita jobb med stor frihet och flexibilitet som gillas av de flesta anställda.
Men allmänhetens negativa attityd är ett psykosocialt arbetsmiljöproblem visar en studie av forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg.
Forskningen söker svaret på vem som arbetar med de hushållsnära tjänsterna, och vad de tycker om sitt arbete.
Den är finansierad av FAS, Forskningsrådet Arbetsliv och Samhälle, och nyligen redovisade forskarna resultaten av de första delstudierna.
– De omkullkastar många föreställningar om vem som arbetar i hushållsbranschen, och varför de gör det, säger Vesa Leppänen, biträdande professor i socialt arbete.
Negativ debatt
Faktiskt har det positiva omdömet som gavs även överraskat hushållsarbetarna. Arbetet och villkoren var bättre än många hade tänkt sig, det gav större frihet i ett oväntat trivsamt arbete.
Debatten kring hushållstjänsterna har delvis varit rätt negativ för utförarna, särskilt efter införandet av RUT-avdraget 2007. Värst är ”pigdebatten”, där man har talat om skattefinansierade pigtjänster åt lyxhushåll och jämfört hushållsarbetarna med gamla tiders pigor och utsatta migrantarbetare utomlands.
– Forna tiders pigor i början av 1900-talet hade ingen egen bostad, långa arbetsdagar under hela veckan, kunde inte bilda familj och satt fast i familjen som de arbetade hos, säger Vesa Leppänen, vid Högskolan i Kristianstad.
Så är det säkert fortfarande för många av de drygt 52,6 miljoner hushållsarbetarna som ILO räknar med finns i 117 av världens länder. Men inte i Sverige och i den organiserade formen av hushållstjänster.
Anställda i företag
Forskarna har i denna rapport studerat de som är anställda av företag. Studien baseras på en enkät som har gått ut till företag med flera än fem anställda i Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län.
Antalet hushållstjänster sjönk drastiskt med industrialismen, framför allt bland den manliga delen som gick över till industrin. Senare försvann tjänsterna i hemmen nästan helt till följd av bland annat minskade löneskillnader, ökade skatter på betalt arbete och tekniska framsteg som underlättade underhållet i hemmet som dammsugaren.
Ännu en faktor är den större offentliga sektorn med ökad omsorg och service som gav både jobb och avlastning av omvårdnad, främst för kvinnorna.
– Hushållssektorn utraderades nästan helt, vi tog under några decennier på sjuttio-, åttio- och nittiotalet hand om oss själva och familjen, ända fram till för några år sedan, säger Vesa Leppänen. Då ökade efterfrågan på dessa tjänster.
– Vi har även stora hus som kräver mycket underhåll, vi lägger allt mer tid på att shoppa och på olika aktiviteter med våra barn, som fritidssysslor och läxläsning.
Tjänster ökade
Hushållstjänster ökade igen kring sekelskiftet, såväl vitt men framför allt som svart arbete. När RUT-avdraget infördes 2007 blev hushållsarbetet mer organiserat och vitt.
Enligt Skatteverket har den svarta sektorn dock minskat endast marginellt samtidigt som den vita vuxit kraftigt.
– Det innebär att tjänsterna beställs av företag som förhandlar med kunderna om betalning och arbetstider. De anställda har ordning på jobbet och en mellanhand när det blir diskussioner.
Det har inte varit helt lätt att kartlägga hushållsarbetarna. De finns inte register på gruppen, varken på SCB eller hos Kommunal som är den fackliga hamnen för hushållsarbetare, även för de manliga som håller på med byggarbeten.
Alla i Kommunal
Byggnads och Kommunal har till slut enats om att alla ska tillhöra Kommunal. Men det är inte många som är organiserade.Studien visar att den typiska RUT-arbetaren är en 42-årig svensk kvinna som har minst gymnasieskola eller yrkeshögskolebehörighet. Hon har tidigare arbetat inom vård- och omsorgssektorn, men har hamnat i hushållsbranschen oftast efter tips från andra.
Totalt handlar det om runt 8 000 helårsarbeten år 2012, enligt Skatteverket, och beräknat utifrån de 490 000 RUT-avdrag som gjorts. Nio av tio handlar om veckostädningar, sex av tio om storstädningar. En mycket liten andel utför omsorg, omvårdnad och hjälp med läxläsning.
Drygt hälften jobbar heltid, jämfört med 76 % inom hela svenska arbetskraften. Men, sex av tio arbetar deltid för att de studerar, av hälsoskäl eller har andra jobb. Således är fyra av tio ofrivilligt deltidsarbetande.
Kvinnor 80 procent
Kvinnorna utgör åttio procent av hushållsarbetarna. Männen utför betydligt oftare trädgårdsarbete, snöskottning, reparationer och byggjobb än kvinnorna, det som kallas ROT-arbeten.
– Här ser vi att de traditionella könsrollerna har flyttat in även i detta yrke, säger Vesa Leppänen. Samtidigt är det många kvinnor som startar företag i branschen, och bland företagarna är det en stor andel utrikes födda.
Nästan alla i studien kommer från arbetaryrken. De har arbetat med städning, vård och omsorg, restaurang och tillverkningsindustri. Det är yrken som ofta är styrda, och övervakade, vilket är en stor skillnad mot hushållsarbetet.
En annan planet
– Det är som att komma till en annan planet, som en kvinna uttryckte det. Ingen chef som bestämmer, ingen kund som pressar på.
Självklart har kunder ofta åsikter om tidsåtgången men de flesta kunder är inte hemma när arbetet utförs vilket betyder att man slipper känslan av övervakning.
– Nästan åtta av tio säger att arbetet var bättre än de trodde, säger Vesa Leppänen. De var ofta positivt överraskade att det var så bra.
Många arbetar numera ensamma och styr sitt eget arbete. De trivs även med att ha en kundkontakt och samtidigt känna sig yrkeskompetenta. De kan ofta flexa med arbetstiden för att exempelvis besöka en vårdcentral eller vara med på föräldramötet på dagis.
Inte alltid negativt
– Man ska komma ihåg att ensamarbete inte är förknippat med något negativt för alla. Var femte tycker att det är en fördel att vara ensam, att de slipper interagera med någon, säger Vesa Leppänen. Men lika många tyckte det är tråkigt att bara vara själv hela tiden. För majoriteten av kunderna är sällan hemma.
Men, det mest tråkiga och det som försämrar arbetsglädjen, är att arbetet förringas. Mer än var fjärde hushållsarbetare menar att andra människor ser ner på deras arbete, medan lika många inte har något problem med detta.
– För var tionde är det så illa att de skäms över sitt arbete och inte vill berätta vad de jobbar med för andra, säger Vesa Leppänen. De vågar inte för att andra kan tro att de är dumma. Arbetet blir då ett stigma.
Attityden bort
Men forskarna tror att det är på utgående. När närmare en halv miljon personer använder hushållstjänster kommer allmänhetens syn i framtiden vara mer normaliserad. Dessutom är tjänsterna alltmer vita och insteget i branschen är enkel för den som vill starta företag, då blir hushållstjänsterna alltmer normala.
– Det innebär att de mindre enskilda firmorna även i framtiden kommer kunna konkurrera med större företag, eftersom det inte är stora företagsinsatser med att arbeta i hushåll.
Samtidigt som hushållsarbetarna i denna studie ger en i många delar positiv bild bör man inte glömma de andra grupperna av hushållsarbetare, påpekar Vesa Leppänen.
Det finns en ökande grupp av hushållstjänster i form av ”au pair”. Det finns även fortsatt ett stort antal svartanställda i branschen, och bland dem migranter, ibland papperslösa. Deras arbetsvillkor är i många delar helt olika.
Det finns även personer som är vitt anställda, men samtidigt utför vissa svartarbeten.
– Det finns alltså en gråzon där situationen är annorlunda än hos den grupp som vi studerat. Men bland dem som är anställda inom företag och utför hushållsarbeten är de flesta mycket nöjda med sina arbetsvillkor och trivs på arbetet, sammanfattar Vesa Leppänen.
Torbjörn Uhlin