Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare.
Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. Olivia Gronowitz och Katalin Niklasson håller just på att färdigställa en studie om utmattade lärare. Syftet är att ta reda på vilka krav som orsakar stress, vilka resurser som skyddar och hur man kan få en kultur där alla lärare får goda förutsättningar.
Arbetet är en del av ett större forskningsprojekt vid Lunds universitet som handlar om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Det leds av Elinor Schad, filosofie doktor och specialist i pedagogisk psykologi på psykologiska institutionen vid Lunds universitet.
Behöver veta vad lärarna tycker
Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Fem fokusgrupper bestående av sex till åtta lärare har träffats under tre timmar. Lärarna fick i uppgift att prata om sig själva och relationerna sinsemellan, istället för att prata om relationen till elever, vårdnadshavare eller till samhället i stort.
– Vi behöver undersöka skärningspunkten mellan lärarens egna behov och organisationens möjlighet att ge stöd, men ofta tittar vi på dokumentationskrav och besvärliga elever, säger Elinor Schad som är ansvarig för studien.
Undersökningen visar att ledarskapet kan vara en resurs, men om det brister ökar det på stressen. Hur mycket stöd får lärarna till exempel när det gäller att hantera elever som inte mår bra. Det är också viktigt vilken inställning till jobbet som uppmuntras.
– Uppmuntrar ledarna dem som alltid är tillgängliga, som kanske är på väg in i väggen istället för dem som är duktiga på att sätta gränser, undrar Katalin Niklasson.
Ständigt tillgänglig
Ett sätt att minska stressen är att fundera över hur fördelningen av arbetsuppgifter ser ut. Idag gör lärare många arbetsuppgifter som inte är läraruppgifter, som att ringa in en vikarie när någon är sjuk. Kraven på flexibilitet ställer också till det.
– Det finns en kultur som säger att man måste vara flexibel och tillgänglig, samtidigt som man ska planera och bedriva undervisning, säger Elinor Schad.
Autonomin kan vara ett hinder
Att balansera jobbet och fritiden på ett rimligt sätt är en stor utmaning för många lärare, som inte anser sig ha tid till återhämtning. Delvis beror det på att lärare i sitt avtal har tio timmar i veckan som ska utföras i hemmet. Det påverkar deras möjlighet till att sätta gränser mellan arbete och fritid.
– Att ständigt anpassa sig till nya förändringar, som ny teknologi eller ett nytt betygssystem, ökar också stressen, menar Olivia Gronowitz.
Till viss del kan autonomin i läraryrket väga upp kraven. Att kunna vara kreativ och utveckla undervisningen tycker många lärare ger energi, men autonomin kan också vara ett hinder för att jobba på ett hållbart sätt.
– Du bestämmer själv om du vill hålla hårt på dina pauser, eller om man svarar på mejl direkt eller en elevs knackning på dörren, säger Katalin Niklasson.
Tillgängliga lärare blir poppis
Risken är stor att lärarkåren splittras om rektorn inte beslutar vilka riktlinjer som ska gälla på skolan.
– Vissa lärare som alltid är tillgängliga och har mobilen i byxfickan blir jättepopulära, medan de som håller hårdare på sina gränser och tar hänsyn till sina egna behov inte blir lika poppis. Men ska jag verkligen behöva känna mig misslyckad för att jag behöver min paus?
Elinor Schad skulle önska att rektorerna föreslår tydliga ramar för hur lärarna ska interagera med föräldrar och hur tillgängliga de ska vara på sina raster. Man kan testa ett nytt arbetssätt under ett läsår och sedan utvärdera.
– Det gäller att rektorn kliver fram och leda sina medarbetare om man ska få med sig alla på tåget.
Ragnhild Larsson