Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år. Rökning, fysisk inaktivitet, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma ligger bakom de största utgifterna.
Det positiva med rapporten ”Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg” är att resultaten visar att det finns möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder.
Människor skulle må bättre, belastningen på vården skulle minska och samhällsekonomiskt skulle det vara en god affär.
– Om bara var tionde person med ohälsosamma levnadsvanor skulle förändra sina beteenden – som att sluta röka, gå ner i vikt, börja motionera eller minska sin alkoholkonsumtion – skulle samhället kunna spara upp till 20 miljarder kronor varje år, säger Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet, som författat rapporten.
De välkända riskfaktorerna för ohälsa ligger bakom en halv miljon vårdtillfällen i öppen- och slutenvård och över två miljoner besök inom primärvården årligen. Därutöver tillkommer sjukskrivningar, förtidspensioneringar och förtida dödsfall.
– Det finns goda belägg för att interventioner som till exempel vänder sig till rökare fungerar ganska bra. Det svåra är att nå ut till människor och identifiera dem som befinner sig i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Kristian Bolin.
Företagshälsovården lämpad
Att förlita sig på att sjukvården ska sköta det preventiva arbetet är sannolikt ingen framkomlig väg. Människor i allmänhet uppsöker inte vården förrän de redan har fått hälsoproblem. Det bästa vore om man kunde genomföra en hälsoscreening av hela befolkningen, tycker Kristian Bolin.
– Men även företagshälsovården borde vara väl lämpad för att identifiera människor som befinner sig i riskgrupperna. Företagshälsan har också möjlighet att bidra med något av de interventionsprogram som finns, säger han.
Professorn tror att företagshälsovården är en underutnyttjad resurs som bättre skulle kunna utnyttjas i det förebyggande hälsoarbetet. Företagshälsovården möter arbetstagarna på ett naturligt sätt och kan erbjuda regelbundna hälsoundersökningar.
– Att det inte finns en lagstiftning som tvingar arbetsgivaren att tillhandahålla företagshälsovård är egentligen märkligt. Samtidigt finns det förstås branscher och företag som inte kan bära kostnaden, funderar Kristian Bolin.
Nästan hälften av landets arbetstagare saknar dessutom företagshälsovård och kan inte ta del av det preventiva hälsoarbetet. Dessutom finns det människor som står helt utanför arbetsmarknaden eller av olika anledningar kan vara svåra att nå med informationsinsatser.
Fettskatt och läkemedel
I sin rapport efterlyser Kristian Bolin breda åtgärder som kan nå ut till hela befolkningen. Bland annat rekommenderar han att undersöka möjligheterna att utnyttja informationsteknologi för att nå ut med interventionsprogram. Helst från en parallell organisation som inte belastar befintliga strukturer, som skolan och sjukvården.
– Jag anser också att man bör utreda hur tillgängliga läkemedelsbehandlingar för rökavvänjning, viktminskning och minskad alkoholkonsumtion är i praktiken. Min åsikt är att de underanvänds i nuläget, säger han.
Rapporten innehåller även ett tredje förslag, som har diskuterats i åratal. I våra grannländer liksom i flera andra länder inom EU finns beskattning på ohälsosam mat. Kristian Bolin tycker att skatteinstrumentet även bör utredas i Sverige.
– Sedan länge har vi beskattning på alkohol och tobak vilket vi är ganska säkra på har en dämpande effekt på konsumtionen. Min rekommendation är en differentierad matmoms, med sänkt moms på hälsosam mat, säger han.
Lotta Engelbrektson