På tio år har antalet eldrivna fordon mer än tiodubblats i Sverige. Den snabba elektrifieringen innebär nya hälsorisker för bilreparatörer.
Nu inleder forskare vid KTH en studie för att förbättra säkerheten i verkstäder under den gröna omställningen.
I takt med att elfordonen lämnas in för reparation har bilreparatörerna ställts inför nya utmaningar. En av de största riskerna som forskarna har identifierat är elektriska stötar – en naturlig följd av att fordonen drivs av högspänningsbatterier – samt kemisk exponering som kan uppstå när batterier skadas eller brinner. Men exakt vilka kemikalier som frigörs och hur stora mängder det handlar om är fortfarande ganska oklart.
Nu inleds ett helt nytt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, som ska ta reda på vilka hälsorisker batterierna innebär för verkstäderna. Catherine Trask är universitetslektor vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och leder arbetet som ska resultera i en checklista som kan användas inom branschen.
– Vi hoppas att arbetstagare, arbetsgivare, skyddsombud och arbetsmiljöproffs som ergonomer och arbetsmiljöingenjörer ska kunna använda våra resultat för att identifiera och kontrollera risker på sina arbetsplatser, säger hon.
Studien som påbörjas i vinter innebär först en kartläggning av vilka risker som finns, därefter ska forskarna undersöka vad bilreparatörerna själva har att säga. Hur ofta utsätts de för negativa händelser och exponering vid reparation av batteridrivna el– och hybridfordon?
– Vi ska också titta på de ergonomiska riskerna. Även arbete med konventionella fordon innebär en viss fysisk belastning, men eftersom batterikomponenter ofta är större och kan vara mycket tunga är det oklart vilka krav de ställer på kroppen, säger Catherine Trask.
Utveckla nya verktyg
På verkstäder som är knutna till återförsäljare är personalen ofta utbildad för att hantera reparation av elfordon, men det betyder fortfarande att de kan utsättas för risker.
Kunskapsluckor om hur farorna kan hanteras effektivt gör att behovet av bättre riktlinjer och utbildning är akut, säger Catherine Trask.
– Vår forskning kommer inte bara att bidra till att fylla dessa luckor, utan också ge konkreta verktyg för riskbedömning, säger hon.
Tidigare forskning om arbetsmiljörisker inom fordonsreparation har främst fokuserat på konventionella förbränningsmotorfordon. Exponering för buller, damm och vibrationer har undersökts, men mycket lite har publicerats om de unika farorna med elfordon.
Projektet vid KTH blir en av de första studierna som kvantifierar riskerna med att arbeta med el- och hybridfordon.
– Vår förhoppning är att även forskare och produktutvecklare ska kunna använda våra resultat för att utveckla bättre verktyg och skyddsutrustning som minskar arbetarnas exponering för risker, säger Catherine Trask.
Lotta Engelbrektson