Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
– Med BVC görs en skattning på alla patienter som kommer in till avdelningarna. Sex frågor ska besvaras och fyllas i ett formulär. Frågorna är utformade för att kunna förutsäga risken för att en patient blir våldsam inom 24 timmar. För alla som får en etta i någon ruta fortsätter uppföljningen och en handlingsplan upprättas, berättar Fredric Sjöberg.
Det som mäts hos patienten är förvirring (utöver det ”normala”; lättare desorientering kring exempelvis dag och tid kan man bortse ifrån), retlighet, bullrighet, verbal hotfullhet, fysisk hotfullhet och uttryck av aggressivitet genom attacker mot föremål.
Handlingsplan ska aktiveras
Beroende på antal poäng klassas patienten på BVC-skalan och redan vid 1 poäng så aktiveras en handlingsplan.
– Då kan man också flagga salen där patienten ligger, så att all personal är medveten om att där finns en patient med riskfaktorer enligt BVC, och att det finns en handlingsplan upprättad.
BVC är ett skattningsinstrument som utarbetades i Norge redan på 1990-talet av forskaren Roger Almvik och som allt sedan dess har använts på olika håll inom sjukvården, särskilt inom psykiatri. Metoden används redan idag inom ambulanssjukvården i Region Stockholm. Men på Södersjukhuset har det sedan tagit stopp – även om ambulanspersonalen kommer in med en patient som de beskriver enligt BVC så har skattningen inte följts upp, varken på akuten eller i intensivvården.
Systematiska bedömningar
– Hittills har vi inte gjort sådana här bedömningar på något systematiskt vis – vi har i stället förlitat oss på erfarenhet, och kanske dragit slutsatser att vissa grupper av individer har en högre risk. Men det kan verka stigmatiserande. En person med psykisk ohälsa kan ses som en risk, men om en sådan patient är välmedicinerad är den sannolikt inte mer våldsam än någon annan, säger Fredric Sjöberg.
För personalen innebär införandet av BVC att en extra skattning ska göras en gång per arbetspass och föras in i ett digitalt system. Finns det en skepsis mot ännu mer administrativt arbete på avdelningarna?
– Jo, det är mycket checklistor som ska fyllas i, så det tror jag att det kan göra. Men jag tror också att man kan se nyttan av det när vi har fått in BVC i rutinen, säger Emma Jerkegren Olsson, överläkare och sektionschef på IVA på Södersjukhuset.
Hittills har checklistor och journalföring haft patienten i fokus, fortsätter hon. Det som nu tillkommer är i första hand ägnat personalen och arbetsmiljön. Men även för patienten som också mår väl av att våld förebyggs – en patient kan i efterhand må dåligt av att genom närstående få veta att hen har varit våldsam utan att ha varit medveten om det, tillägger Fredric Sjöberg.
Svart på vitt
Vårdchefen på IVA, Fredrik Warberg, ser en stor fördel i att det med BVC går att se hur en eventuell risk utvecklas.
– Är den på väg att öka, eller minskar den? Just för att du dokumenterar efter den här checklistan, så får du en linje i den. Det är inte bara en bedömning som sedan hamnar i en låda någonstans.
Att listan är så konkret ser båda cheferna som en fördel.
– Det är svart på vitt. Upplevelser kan ju skilja sig ganska mycket mellan olika individer. Det jag upplever som hotfullt kanske inte är speciellt hotfullt, och en annan person kan ha en helt annan upplevelse, säger Emma Jerkegren Olsson.
Birgitta Ländin