Kamp, dolda agendor, konflikter, uppgivenhet, flykt: en arbetsmiljö som huvudskyddsombudet Eva Strid möter. Konflikter och mobbning på arbetet tycks inte gå att utrota, utan ligger kvar på samma nivå år efter år trots väl grundad kunskap om hur de uppstår och hur de kan undvikas.
En anmälan till Arbetsmiljöverket kan vara ett sista desperat rop på hjälp i en ohållbar situation. En skola i Stockholm har varit anmäld tre gånger de senaste åren. Eva Strids namn finns med i inspektionsmeddelandet som berörd. Hon är huvudskyddsombud vid Lärarförbundet i Stockholm och berättar att skolan i fråga är byggd i slutet av 1940-talet, att den är nedsliten och i behov av renovering.
Resultatet av en medarbetarenkät på skolan från 2013 visade att 22 procent av arbetstagarna varit utsatta för våld och hot på arbetsplatsen. Elva procent hade blivit utsatta för kränkande särbehandling av andra anställda. Det kan innebära att man blir åthutad med en kränkande ton, man får höra att man inte kan samarbeta med kollegorna, inte passar in. Arbetsbelastningen är för hög, säger Arbetsmiljöverket och ställer en hel rad krav på skolan för att förbättra arbetsmiljön, som att skolan måste bedöma risker och arbeta förebyggande. Det behövs bättre rutiner och skyddsombud och medarbetare som företräder arbetstagarna ska ha möjlighet att medverka i utredningarna.
Total låsning
I en annan utredning, som gjorts av förvaltningen, står att ”stämningen präglas av kamp, dolda agendor, konflikter, uppgivenhet, flykt”.
Eva Strid. Foto: Eva Ekelöf
– Som huvudskyddsombud kan vi komma in och hjälpa till att medla och försöka lösa konflikter i dialog med de inblandade. Konflikterna på just den här skolan har en lång historia. De anställda klarar inte av att samverka med ledningen och kanske inte heller med varandra, säger Eva Strid.
Nu behövs ett gemensamt arbete för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav på att grundligt undersöka och komma tillrätta med problemen. Men Eva Strid är luttrad. Hon blir ofta kallad till överläggningar och möten. Vad kan hon göra?
– Vi kan prata med rektor, med grundskolechef, alla berörda och försöka komma fram till lösningar. Arbetsgivaren kan kalla in företagshälsovården eller annan utomstående expertis för att försöka lösa konflikterna.
När skyddsombuden på arbetsplatsen hoppar av och nya kommer, med en vilja att lösa problemen, men utan erfarenheter, får huvudskyddsombudet hjälpa till som företrädare för alla anställda, inte bara för de egna medlemmarna.
– Det som bekymrar mig allra mest är när det blir en total låsning mellan skolledning och skyddsombud. Vi måste kunna samverka, säger hon.
Lösa problemen
Sari Gharanfoli är yrkesinspektör och arbetar med liknande anmälningar i Stockholmsområdet.
Ett ärende kan avlöpa på olika sätt. Ibland arbetar arbetsplatsen med att lösa problemet själv och då avvaktar verket. Ibland åker inspektören ut till arbetsstället och undersöker arbetsmiljöarbetet.
Konflikter behöver inte alltid vara av ondo. Man kan och får vara oense, men sedan beror det på hur man hanterar denna oenighet så att den inte jäser till en konflikt.
– Det viktigaste är att arbetsgivaren arbetar förebyggande och inte låter konflikter växa till mobbning. Det ska finnas en handlingsplan mot konflikter och mobbning.
Sari Gharanfoli poängterar att arbetsgivaren har skyldighet att göra en riskbedömning av arbetsmiljön. Företagshälsovården kan anlitas som hjälp utifrån för att lösa upp knutar och konflikter.
Om situationen kräver det kan Arbetsmiljöverket ställa krav på vissa insatser från arbetsgivaren inom en viss tid.
– Vi kontrollerar då hur man har uppfyllt dessa krav, säger Sari Gharanfoli.
Krav och kontroll
Töres Theorell. Foto: Eva Ekelöf
Töres Theorell är professor vid Stressforskningsinstitutet och har under mer än 20 år föreläst, forskat och skrivit om psykosociala arbetsmiljöfrågor. Han berättar att risken för konflikter och mobbning ökar när anställda upplever att de har dålig kontroll, men också när det pågår organisatoriska förändringar. Det gäller för både män och kvinnor.
Men när män hade diktatoriska chefer och upplevde att de var utbytbara blev risken för mobbning större för män, men inte för kvinnor. För kvinnor gällde däremot att de som upplevde brist på humanitet på arbetsplatsen – att man inte brydde sig om varandra som människor – hade det ökad risk för mobbning.
När arbetstagarna i stället kände att de var värdefulla och att de inte självklart kunde bytas ut, var det förebyggande både mot mobbning och konflikter.
– Ökade krav och minskad kontroll bäddar självklart för långvariga konflikter som kan vara svåra att reda ut. Det saknas vad vi kallar humanism på en sådan arbetsplats. Om konflikter inte blir bearbetade jäser de och blir en mobbningsprocess, säger han.
Brist på resurser, krav som krockar, risk för att bli förflyttad eller sparkad, dåliga möjligheter att bli befordrad, är andra riskmoment.
Samma siffror
Cirka nio procent av yrkesarbetande män och kvinnor i Sverige har utsatts för elaka handlingar, mobbning, det senaste året. Det är en stabil siffra som legat kvar på samma nivå sedan 1980-talet.
– Jag tycker själv, både som medborgare och forskare, att siffran borde sjunka, men det gör den inte.
När företag genomför organisationsförändringar ökar risken med 28 procent att fler känner sig mobbade efter två år, jämfört med en grupp där inga förändringar genomförts, visar forskningen.
– Organisationsprocessen har koppling till mobbning och det är inte så konstigt. Om många löper risk att få sparken eller bli förflyttade vill man positionera sig och klimatet hårdnar.
Töres Theorell menar att många organisationsförändringar genomförs utan att det finns en tillräckligt stark motivering.
– Vid organisationsförändringar måste man vara försiktig med de anställda och fånga upp de processer som kan leda till mobbning. Det är en viktig fråga.
Passiv chef en risk
Ann Nyberg, en kollega till Theorell, har gjort en studie av den internationella forskningslitteraturen och funnit att det värsta en chef kan ägna sig åt är att vara passiv. Chefer som är passiva och drar sig undan bidrar till konflikter och mobbning. En annan kollega, Julia Romanowska, har i sin avhandling undersökt hur man kan förbättra chefens empati så att han eller hon tar tag i konflikter och mobbningsprocesser. Ett antal chefer delades in i två grupper. Den ena fick följa en seminarieserie om ledarskap, den andra fick lyssna på musik och diktläsning. Efteråt visade det sig att de anställda upplevde bättre effekt där chefen hade tillhört den ”konstnärliga” gruppen. Deras subjektiva hälsa blev avgjort bättre. Man undersökte också hur stressen påverkades med hjälp av biomarkörer. Både den subjektiva hälsan, liksom återuppbyggnad av celler, alltså skydd mot stress, blev bättre för dem som hade en konstnärlig chef. Känslan av sammanhang ökade och chefen blev mer omtyckt. Men cheferna tyckte själva att de hade blivit sämre på att ta tag i problem. De anställda däremot tyckte tvärtom att cheferna hade blivit bättre och kommit till insikt.
– De konstnärliga inslagen ledde fram till en process och cheferna ser på sig själva på ett nytt sätt, säger Töres Theorell.
Det var sammanlagt cirka 25 chefer och 150 anställda som deltog i studien.
Engagemang och struktur
– Ledning tillsammans med anställda måste skapa en struktur för rättvisa. Den ska handla om att det finns möjlighet till rådslag och att chefen sköter detta med engagemang. Det räcker inte att det finns något skrivet på ett papper. De anställda måste ha rimlig möjlighet att påverka sin situation och ha kontrollutrymme.
Töres Theorell tycker att psykosociala skyddsronder och personalenkäter kan fungera, men de kan också manipuleras, både av chefer och anställda.
– Ibland kan det vara bättre att göra riktiga intervjuer där man på allvar försöker kartlägga problemen.
Han tycker att det kan vara tveeggat att ta in en konsult.
– Cheferna själva, men också facket måste engagera sig. Över huvud taget är det problem att det finns för litet engagemang i arbetsmiljöfrågor. Dålig arbetsmiljö kostar, säger han.
Eva Ekelöf
Läs Theorells vetenskapliga artiklar här och här.
Denna artikel publiceras också i nummer 1-2104 av Användbart! med tema psykosocial arbetsmiljö. Tidningen kommer ut den 15 april och finns då att ladda ner här på hemsidan.