I forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet pågår ett pionjärarbete för att studera och förbättra ljudmiljön inom kvinnodominerade yrken. Forskning om ljud och buller i arbetsmiljön har främst bedrivits inom mansdominerade yrken i industrin. Även lagstiftning och föreskrifter om buller är anpassade för industriarbete.
– Vi såg att kvinnors ljudmiljö är underbeforskad. Därför vill vi göra studier som fokuserar på kvinnodominerade branscher, säger Sofie Fredriksson, legitimerad audionom och forskare i gruppen Ljudmiljö och hälsa.
I sin doktorsavhandling 2018 studerade hon ljudmiljön inom förskolor och sjukvård. Det visade sig att kvinnor i förskolan hade ökad risk för hörselbesvär jämfört med andra yrken i befolkningen i stort. För förlossningspersonal ökade risken ju längre de jobbat där.
Det är stor skillnad mellan buller i industrin och i skola, vård och omsorg. I industrin vill man byta ut eller bygga in maskiner som bullrar, bygga kontrollrum, ta på hörselskydd. Kommunikationsintensiva ljudmiljöer kan vara förskolor, förlossningsenheter och intensivvård men också restauranger och callcenters.
Ljud som man behöver
– Där handlar det om ljud som man behöver och som man vill ha. De är centrala för verksamheten. Man kan inte bara bygga bort barnen eller mammorna, säger Sofie Fredriksson.
Det krävs ett helt annat tänkande för att dämpa dessa ljud. Med hörselskydd kan personalen uppleva att de inte uppfattar tal lika väl. Och de kan uppleva att hörselskydd känns etiskt problematiskt att gå omkring med. Frågan är hur det ska gå till att dämpa ljuden utan att hindra arbetet. Forskarna intervjuade personal på förskolor och på en förlossningsklinik.
Studierna inom förlossningen kom sig av att personalen hade kontaktat företagshälsovården för de upplevde problem med tinnitus.
Åtgärderna man kom fram till i studien handlade bland annat om lokalernas utformning, hörselskydd, organisation, ekonomi och ledningens stöd. En viktig åtgärd var också att öka ljudmedvetenheten.
– Det är viktigt att tala om ljud på arbetsplatsträffar och diskutera vilka ljud som stör och vilka situationer det handlar om, säger Sofie Fredriksson.
Hörselskydd vid förlossningar
– En förlossningsenhet funderade på att sätta ljuddämpare i taket. Men sådant fungerar inte mot hörselskador om det kommer ett skrik från en meters håll.
Personalen hade också testat att låta födande mammor skrika in i syrgasmasken.
– Detta är egentligen som i industrin, att man dämpar ljudet vid källan. Personalen tyckte att det funkade bra.
Inom förlossningsvården hade personalen extremt hög arbetsbelastning. De hade fokus på att hinna ta rast i en lugn miljö. Forskarna rekommenderade hörselskydd vid högljudda förlossningar och de föreslog tysta pauser.
Förlossningskliniken byggde om personalens utrymmen. I stället för ett stort stojigt rum som samtidigt var pausrum och sköterskeexpedition ändrade man både organisation och lokaler. Man skapade små arbetsteam med egna expeditioner och öppnade ett separat rastrum.
Även på förskolorna handlade det om att ljuddämpa lokalerna. Men också om små förändringar av ljudmiljön som att tänka sig för när man köper leksaker. Det är bättre med mjuka klossar än hårda klossar av plast.
– Många anställda talade om att deras barngrupper var för stora och ville dela upp barnen i mindre grupper. Nackdelen med det är att personalen då förlorar möjligheter till spontan planering och samverkan. Och man blir ganska ensam med en liten grupp.
Forskarna rekommenderar inte hörselkåpor i förskolan, utan föreslår små öronproppar som dämpar lagom.
Prova vad som passar
– Man ska inte missa ljud som man faktiskt behöver höra. Behoven är olika. Därför är det viktigt att personalen får prova ut vad som passar just för dem, säger Sofie Fredriksson.
Hennes råd är att man inte ska gå med hörselskydd hela dagen, men att det kan behövas skydd i särskilt utsatta situationer, om man till exempel tröstar ett gråtande barn.
Personalen på förskolorna funderade på hur de skulle dämpa sina egna röster. De ville också vara goda förebilder för barnen.
– Om man är stressad tar man sig inte tid att gå fram till dem man talar med, utan man ropar tvärs över rummet.
Frågan är vad som är för starka ljud och var gränsen går för skadliga ljud.
– Det räcker inte att mäta ljudnivån. Vi har gränsvärden för vad man får exponeras för. Men vi vet att det finns folk som kommer att bli skadade under dessa gränsvärden, säger Sofie Fredriksson.
Därför är hennes råd att inte bara mäta ljudnivån, utan också fråga personalen om hörselbesvär och vad de upplever som störande.
För sin fortsatta forskning om kvinnodominerade yrken har Sofie Fredriksson fått stöd bland annat av Afa Försäkring, Hörselforskningsfonden och Stiftelsen Tysta skolan. Målet är att ta reda på vilka förebyggande åtgärder som kan göra det möjligt för de som drabbas att fortsätta arbeta.-
I två år ska hon titta närmare på sambandet mellan hörselbesvär, arbetsförmåga och sjukskrivning.
– Personer med nedsatt hörsel har mer sjukskrivning än andra, men vi vet inte om detsamma gäller personer med andra hörselbesvär såsom ljudkänslighet.
Spelar dragspel
En dag i veckan jobbar Sofie Fredriksson kliniskt som legitimerad audionom. Då gör hon hörselutredningar. På fritiden gillar hon högljudda nöjen som att spela dragspel och att steppa.
– Jag vill göra en studie bland mina fantastiska stepplärare. Jag tänker att de är mycket exponerade, säger hon.
Själv använder hon alltid musikerproppar när hon steppar. De ser ut som små plastgranar och dämpar ljudet i en jämn fördelning över olika frekvenser. De vanliga skumgummipropparna dämpar skevt, det blir ingen diskant kvar.
– Ljud är intressant. Man vill ta del av det, men också skydda sig själv för att klara hela arbetslivet. Ljud är fantastiskt i lagom mängd, säger Sofie Fredriksson.
Text: Anna Holmgren