Kvinnor och män lever i skilda världar i kommunerna visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Inom äldreomsorgen sliter de anställda med tidsstyrda jobb och frånvarande chefer. I det manligt dominerade tekniska arbetet finns det tillräckligt med inflytande och resurser. En viktig orsak till skillnaderna är ett traditionellt tänkande hos politikerna.
Arbetsmiljöverket har inspekterat hemtjänsterna i 59 kommuner. Det visade sig att det är stora brister i arbetsmiljön för både personal och chefer. Arbetskraven är för höga, resurserna för små och det finns för få chefer.
Enligt Arbetsmiljöverket är det främst tre orsaker:
• Arbetskraven och arbetsbelastningen är för stora i förhållande till personalresurserna
• Brister i resurser och utrustning, till exempel för få fordon, svårarbetade IT-system och avlägsna eller inga lokaler.
• Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, främst gällde det riskbedömningar hemma hos brukarna.
Arbetsmiljöverkets undersökning visar att en stor majoritet av hemtjänstpersonalen har besvär på grund av arbetet. 74 procent hade värk och ont i axlar armar, knän och höfter. 56 procent hade sömnproblem, magbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck och andra psykiskt relaterade besvär.
Ett lågstatusjobb
Ulf Bjerregaard är huvudskyddsombud inom äldreomsorgen i Stockholms kommun och har jobbat i elva år i hemtjänsten. Han instämmer helt i Arbetsmiljöverkets beskrivning av detta kvinnodominerade arbete.
– Man är helt slut efter en dags arbete i hemtjänsten oavsett om man är man eller kvinna. Detta är ett lågstatusjobb, som inte kräver en yrkesutbildning. Men det är ändå kul att ha ett jobb som känns meningsfullt, säger han.
Det som skapar besvär och motverkar arbetsglädjen är att arbetet är så stressigt. En viktig orsak till detta är de knappa resurserna. Cheferna och biståndsbedömarna har en press på sig att klara budgeten. Enligt Ulf Bjerregaard avsätter politikerna inte tillräckligt med pengar, istället mjölkar de pengar från hemtjänsten till andra utgifter i kommunen.
– De anställda kan hantera stressen genom att jobba hårdare, med risk att bränna ut sig. Man kan också välja att bli cynisk och betrakta brukarna som objekt, inte som människor, säger han.
Arbetsmiljöverket har jämfört hemtjänsten med de tekniska förvaltningarna i de 59 kommunerna. De fann helt olika villkor för arbetet. I de tekniska förvaltningarna är resurserna anpassade till mängden arbete, till skillnad från hemtjänsten där det är ständig brist på personal. Det visade sig inte oväntat att personalen i de tekniska förvaltningarna hade betydligt färre besvär med hälsan än de anställda inom hemtjänsten.
Dessutom är det få chefer i hemtjänsten. Tre av fyra chefer har mer än 30 medarbetare. I det tekniska arbetet gäller det bara var tionde chef. Bristen på chefer i hemtjänsten gör det svårt att hantera oplanerade situationer och att prioritera arbetsuppgifter vid tidsnöd, enligt Arbetsmiljöverket.
Skarpt föreläggande
– Det behövs fler chefer för att få ordning och reda i jobbet. Det behövs någon att kommunicera med, som ser till att schemat fungerar, någon som har mandat att fatta beslut, Man behöver hela tiden någon att avlasta sina upplevelser på, någon att prata med. Det går inte när det är så få chefer.
Han berättar att arbetsmiljön inom hemtjänsten på Södermalm där han arbetar var så krisartad att Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion och gav kommunen ett skarpt föreläggande.
Ljus i mörkret
Arbetsgivaren måste numera göra en riskanalys av varje schema för varje anställd. Det har lett till att fack och chefer gemensamt prickar av vilka problem som är åtgärdade, gör en handlingsplan för olösta problem och listar upp de problem de är oeniga om.
Det finns fler ljus i mörkret. Ekonomistyrningen har förändrats från årsskiftet efter stora protester mot det gamla systemet från de utförande företagen. Numera är det tiden hos brukarna som räknas, oavsett hur många man går hem till.
– Tidigare lönade det sig att tvinga personalen att springa hem till fler brukare per dag. Nu tjänar inte hemtjänstföretagen i Stockholm längre lika mycket på att pressa arbetstagarna, säger han.
Personalen har fått handdatorer i jobbet och slipper använda sin privata telefon. Men arbetskläder lär vänta på sig.
– Vi måste jobba i våra privata kläder. Kommunen hävdar att det inte är nödvändigt med skyddsutrustning. Men det är svårt att veta, eftersom de gamla inte behöver berätta om de har smittsamma sjukdomar, säger Ulf Bjerregaard.
Forskning om genus
Sociologen Tina Forsberg Kankkunen var rådgivare till Arbetsmiljöverket när de jämförde manliga och kvinnliga verksamheter i kommunerna. I studien var det 92 procent kvinnor i hemtjänsten, men bara 21 procent kvinnor i de tekniska verksamheterna.
– Det handlar inte om kvinnor och män som individer, utan mer om organisation och styrning. Det som har betydelse för arbetsmiljön ska inte vara könsspecifikt, det ska vara god arbetsmiljö för alla, säger hon.
När Tina Forsberg Kankkunen började studera ledarskap fann hon ett tydligt mönster inom kvinnligt dominerade verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola.
Frånvarande chefer
– Medarbetarna upplevde genomgående att de hade en frånvarande chef, som inte fanns på plats och som inte förde upp problemen i verksamheten till politikerna, berättar hon.
Som sociolog blev hon intresserad av att cheferna så systematiskt beskrevs som frånvarande.
– Detta tydde på att det inte handlade om att chefen som individ, utan det var något annat som gjorde att cheferna inte fångade upp arbetsmiljöproblemen, säger hon.
Med sin avhandling ”Två kommunala rum – ledningsarbete i genusmärkta tekniska respektive omsorgs- och utbildnings¬verksamheter” gick hon vidare. Hon utvecklade en metod att jämföra genusmärkta verksamheter.
– Jag hittade ingen skillnad mellan kvinnliga och manliga chefer, men jag hittade stora skillnader mellan kvinnliga och manliga verksamheter, säger Tina Forsberg Kankkunen.
Skillnaderna handlade till exempel om antalet underställda och tillgången till administrativt stöd. Cheferna inom till exempel hemtjänsten hade mycket fler medarbetare, i genomsnitt 55 per chef jämfört med 18 inom tekniska verksamheter.
Olika tankesätt
Vad beror dessa skillnader på? Har de något samband med om de anställda är män eller kvinnor?
– Jag har aldrig träffat en politiker som inte vill sin verksamhet väl. Det handlar mer om olika tankesätt, säger Tina Forsberg Kankkunen, som har intervjuat många kommunalpolitiker.
Inom tekniska verksamheter funderar politiker på hur de ska få resurser till fler chefer och mer administrativt stöd. De tänker på verksamhetens kvalitet och vad som skulle hända om politikerna själva inte fick veta hur det stod till med de tekniska frågorna i kommunen.
– Så tänker inte kommunalpolitiker när det gällde omsorgsverksamhet. Då tar man mer för givet att när man tar hand om människor är det inre egenskaper som behövs.
De kopplar inte kvaliteten i omsorgen till vilka yttre förutsättningar som krävs för arbetet. I den tekniska verksamheten efterfrågas expertkunskap och tydliga berättelser om vad som händer i verksamheterna, det efterfrågas inte på samma sätt i hemtjänsten.
– Politikerna tar för givet att de vet vad som händer inom hemtjänsten och att de inte behöver veta något mer om hemtjänstens problem. När det gäller tekniska frågor är det tvärtom. Där tar politikerna för givet att de behöver en närhet för att de ska förstå verksamheten.
Ont om pengar för hemtjänsten
I en intervju med en politiker frågade Tina Forsberg Kankkunen varför cheferna i hemtjänsten hade så många underställda i hans kommun. Då svarade politikern ”Vi ville minska antalet, men sedan 1990-talet handlar det om brist på pengar i kommunen”.
-När jag påpekade att de tekniska verksamheterna inte råkat ut för samma besparing blev politikern snopen när han kom på sig själv med att ha fel.
Sättet att tänka styr verksamheterna. Och det är svårt att upptäcka skillnaderna om man inte jämför.
– När vi håller isär de olika yrkena ser vi inte genusskillnaderna, vi ser inte vad som är genus och ojämlikt. Därför måste vi jämföra de olika verksamheterna. Då ser vi att de har kulturer och handlingslogiker som är genusmärkta.
Finns det någon väg bort från segregeringen av män och kvinnor?
– Det gäller att förbättra arbetet för chefer och deras möjligheter att skapa en god arbetsmiljö. Det handlar om att synliggöra och att medvetandegöra. Vi måste jämföra, annars kan manliga och kvinnliga verksamheter fortsätta att ha väldigt olika villkor, säger Tina Forsberg Kankkunen.
Anna Holmgren
Källor:
Arbetsmiljöverkets rapport 2014:3
Läs mer om sociologen Tina Forsberg Kankkunens avhandling