Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
Lydia Kwak började sin bana som forskare i Holland och doktorerade där på förebyggande av övervikt på arbetsplatsen. 2007 kom hon till Sverige till Karolinska Institutet.
– Holland arbetade redan då med riktlinjer för företagshälsovården. Deras forskning var främst inriktad på företagsläkare och hur man kan stödja dem. Inom vårt program på IMM såg vi att det behövdes riktlinjer för företagshälsovården även här i Sverige, säger Lydia Kwak, som är docent och lektor på IMM.
Där leder hon arbetet på enheten för interventions- och implementeringsforskning för arbetshälsa. Tillsammans med professor Irene Jensen på IMM har Lydia Kwak utvecklat en rad riktlinjer för företagshälsovården i Sverige.
De började med att Irene Jensen utvecklade riktlinjer för ländryggsbesvär och att Lydia Kwak tog itu med riktlinjer för hälsoundersökningar på arbetsplatsen. De fortsatte med att stödja utvecklingen av riktlinjer för alkoholproblem på arbetsplatsen och exponeringsmätning av hörselskadligt buller.
– Det är oerhört viktigt att förstå hur man på ett evidensbaserat sätt kan främja hälsa och förebygga att man blir sjuk. Grunden för varje riktlinje hämtade vi från vetenskapliga artiklar och genom att summera evidens från praktiken inom företagshälsovården, säger Lydia Kwak.
Kopplingen mellan forskare och praktiker hade Irene Jensen utvecklat i ett projekt om besvär i muskler och rygg. Metoden gick ut på att forskarna samverkade med praktiker som visste vad som var tillämpbart och som fungerade i praktiken. I programmet för evidensbaserad praktik startade forskarna därför så kallade praktikerbaserade forskningsnätverk. Till dem inbjöds representanter för arbetsgivare, fackföreningar och föreningen Sveriges företagshälsor.
Partnerträffar
– Det var viktigt att ha med parterna och fråga dem vad som behövdes. På våra partnerträffar kom det till exempel upp förslag till flera av våra teman, säger Lydia Kwak.
Trots behov av vägledning på arbetsplatserna är det inte alltid det finns vetenskaplig grund för att utveckla en riktlinje.
– Det måste finnas evidens. Parterna var till exempel intresserade att få en riktlinje om arbetsförmåga. Men vi såg att det var svårt att hitta tillräckligt med vetenskaplig grund för det.
Med tiden blev det allt tydligare att riktlinjer inte är någon garanti för att de tillämpas.
– Ofta vet man vad man ska göra, men att tillämpa den kunskapen i praktiken är inte lika lätt.
2018 bildades myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Arbetet med att sammanställa riktlinjerna flyttades till myndigheten och forskarna på IMM är sedan dess ett expertstöd.
– I början var det vi forskare som ledde grupper som sammanställde vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet. Sedan blev det en bra förflyttning till myndigheten, säger Lydia Kwak.
Numera arbetar forskarna på enheten främst med forskning om evidensbaserade metoder, och hur de kan tillämpas i praktiken, till exempel metoder för återgång till arbetet och för psykisk hälsa. Ett exempel på det är ett Afa-finansierat projekt som Lydia Kwak har lett och ett Forte-finansierat projekt som hon leder just nu. Forskarna på enheten har under flera år utvecklat och testat stöd till skolorna hur de kan tillämpa riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Stöd till skolor
Det var 19 skolor som deltog i Afa-projektet och totalt 58 skolor i Forteprojektet. Forskarna lärde ut metoder för att tillämpa riktlinjen för att förebygga psykisk ohälsa. Då ingick bland annat att utveckla och förankra arbetsmiljöpolicyer, kartlägga psykisk ohälsa på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som främjar psykisk hälsa. Och de bidrog även med förslag på konkreta åtgärder både på organisationsnivå och på medarbetarnivå.
– Vardagen i skolan handlar mycket om akuta insatser och att släcka bränder. Och skolledare byts ofta ut. Det blir inte hållbart i längden. Jag tror att det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön för att förebygga psykisk ohälsa, säger Lydia Kwak.
– Skolor är duktiga på att kartlägga arbetsmiljön och att återkoppla till personalen, men att sedan komma i gång med en åtgärdsplan är inte lika lätt.
Resultatet av projektet blev bra. På de 19 skolor som jobbade enligt riktlinjen för förebyggande av psykisk ohälsa hade lärarna bättre hälsa, mindre utmattning och bättre psykosocial arbetsmiljö.
– Det var otroligt roligt att vara ute och jobba bland engagerade människor. Och vi såg att de fackliga representanterna tyckte att det var skönt att vi alla kunde kommunicera med varandra med samma mål, säger hon.
Text: Anna Holmgren