Hälsoundersökningar är den tjänst som företag och organisationer köper mest av företagshälsovården. Trots det är nyttan av dem mycket osäker.
Frågan är hur många som man använder på rätt sätt på arbetsplatserna. Hälsoundersökningar leder exempelvis sällan till slutsatser och åtgärder när det gäller arbetsmiljön.
Wim Grooten vid Karolinska institutet, institutionen för folkhälsovetenskap, studerar effekterna av undersökningarna där han tittar på den allra vanligaste metoden, Hälsoprofilbedömning TM.
Årligen utför man främst inom företagshälsan cirka 100.000 sådana bedömningar på arbetsplatserna i landet. Det rör sig om en enkät om levnadsvanor, stress, fysiska och psykosociala arbetsförhållanden och familjeliv. Man mäter också längd, vikt och blodtryck.
Även riktade undersökningar förekommer, som hörselkontroll av personer som är utsatta för buller. Människor som andas in skadliga ämnen får sin lungfunktion undersökt.
När människor ska förändra sina vanor krävs ofta att man gör uppföljningar, samtal, åtgärdsprogram. Samma sak gäller åtgärder på arbetsplatsen, utifrån de rön som kommer fram i hälsoundersökningarna.
Vad gör man för att förebygga och åtgärda sådant som orsakar mycket skador? Kunskaperna om användning och effekter är bristfälliga. Med sin studie utvärderar forskarna företagshälsovårdens arbete med hälsoundersökningar.
De samverkar med företaget som äger den studerade metoden, för att göra dess resultat mer användbara.
Torbjörn Uhlin