”Fem nycklar till en friskare arbetsplats”
Hög arbetsbelastning och bristande resurser påverkar tusentals medarbetare varje dag.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete – som tar sikte på de organisatoriska faktorerna – kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
I Sverige rapporterar var fjärde medarbetare att de upplever besvär som kan kopplas till arbetsmiljön. Inom hälso- och sjukvården är det så många som var tredje anställd. Hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken bakom besvären.
På Institutet för stressmedicin, ISM, i Västra Götalandsregionen, bedrivs just nu flera olika forskningsprojekt som handlar om hur organisatoriska faktorer kan påverka arbetsmiljön. Enligt forskningsledaren Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin vid ISM, är det viktigt att identifiera och åtgärda risker innan de leder till ohälsa.
– Det är på den organisatoriska nivån vi ser de största möjligheterna till förändring. Om vi inte hanterar förutsättningarna på arbetsplatsen, som arbetstidsfördelning, arbetsprocesser och resurser kan vi inte förvänta oss att arbetsmiljön förbättras på individnivå, säger han.
Från rehabilitering till förebyggande arbete
Traditionellt arbetsmiljöarbete har vanligtvis varit inriktat på rehabilitering på individuell nivå med syftet att motverka att medarbetare, som upplever besvär till följd av arbetsmiljön, hamnar i sjukskrivning. Eller så har insatserna handlat om att stödja samarbetet och kommunikationen på en gruppnivå.
Men nu ser Magnus Åkerström och hans team en tydlig förändring i synen på arbetsmiljö – från att åtgärda skador och sjukdomar till att faktiskt aktivt kunna förebygga dem.
– Vi märker att fler och fler organisationer har insett vikten av förebyggande åtgärder. De vill kunna erbjuda hållbara arbetsförhållanden där medarbetare har tillräckliga resurser och rätt stöd för att hantera sina arbetsuppgifter, säger han.
Forskarna har identifierat fem organisatoriska faktorer som påverkar medarbetarnas hälsa på en strukturell nivå – där arbetstidens fördelning idag är den mest studerade. Det är väl känt att skiftarbete till exempel påverkar medarbetarnas känsla av arbetsbelastning.
Den andra faktorn är själva ”designen” av verksamheten. För medarbetarna är det betydelsefullt hur arbetet är organiserat, vilka mål som finns och hur resultaten följs upp.
– Ytterligare en viktig faktor är de ergonomiska förutsättningarna, såväl de fysiska som de teknologiska, som påverkar hur medarbetarna utför sina uppgifter, säger Magnus Åkerström.
De två sista nyckelfaktorerna handlar om personalpolitik – hur anställningsvillkoren ser ut och hur medarbetarnas rättigheter och utveckling hanteras – samt de etiska och sociala ställningstaganden som många av de som arbetar inom regionen ställs inför.
– En framgångsfaktor i arbetsmiljöarbetet är när de individuella och organisatoriska behoven integreras i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger Magnus Åkerström.
Projekt som utvecklar nya arbetssätt
Två av ISM:s projekt, som varit avgörande för att utveckla och testa nya arbetssätt på en strukturell nivå, är StratSAM, Strategisk samverkan i offentlig sektor och HAP, Hållbara arbetsförhållanden i praktiken.
StratSAM, som finansierats av AFA Försäkring, har följeforskat en omfattande arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen. Regionen har sedan 2017 avsatt femton miljoner kronor årligen till insatser på organisatorisk nivå med målet att förbättra arbetsförhållanden och minska sjukfrånvaron bland medarbetarna.
– I projektet kunde vi belysa vikten av att arbeta processbaserat i det förebyggande arbetsmiljöarbetet för att bygga in ett lärande och i högre utsträckning identifiera de bakomliggande orsakerna till utmaningar i arbetsmiljön, säger Magnus Åkerström.
Forskarnas kunskap har sedan återförts till organisationen som därifrån har utvecklat sina arbetssätt. Numera erbjuder den i högre utsträckning stöd till ett processbaserat arbetssätt inom ramen för satsningen.
– Kunskapen har även överförts till flera av landets interna företagshälsovårdleverantörer som ett stöd i deras arbetet med att utveckla nya arbetssätt.
I HAP-projektet, som även det finansieras av AFA Försäkring, genomför forskarna observationer samt en enkätundersökning för att kartlägga kunskapen om arbetsmiljö inom olika organisationer. Dessutom vill man undersöka vilka strukturella faktorer som påverkar det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
– Ett av våra viktigaste fynd är att arbetsmiljöarbetet behöver stöd på flera nivåer i organisationen. Det handlar inte bara om att cheferna ska agera, utan också om att medarbetare och ledning måste dela samma syn på arbetsmiljöfrågorna för att åstadkomma förändring.
Förankring i hela organisation
För att arbetsmiljöarbetet ska leda till långsiktiga förbättringar måste det prioriteras på alla nivåer. Alla delar av organisationen, från ledning till medarbetare, behöver arbeta kontinuerligt med frågorna och hålla intresset vid liv vid verksamhetsförändringar.
– Det är till exempel vanligt att man pausar arbetsmiljöarbetet när man gör en omorganisation eller ett chefsbyte. Då avstannar allt aktivt arbetsmiljöarbete, säger Magnus Åkerström.
Han betonar vikten av att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och mandat för att kunna genomföra förändringar. I vissa fall kan det krävas att man jobbar över organisatoriska gränser för att uppnå resultat.
– Ledningens aktiva stöd är också avgörande. Det handlar inte bara om att ge resurser, utan också om att driva förändringsarbetet och säkerställa att kunskap finns inom organisationen, säger han.
Magnus Åkerström känner till flera arbetsplatser inom Västra Götalandsregionen där ett strukturerat arbetsmiljöarbete har gett bra resultat, men han kan inte tipsa om någon enskild insats som visat sig vara särskilt effektiv. Han menar att alla arbetsplatser har sina utmaningar, därför spelar det mindre roll att titta på vad andra har gjort.
– Vi behöver mer inspireras av hur en annan verksamhet tar sig an sina utmaningar och se att det faktiskt går att åstadkomma en förbättring. Det går inte att kopiera en annan verksamhets insatser eftersom man måste titta på hela kontexten, säger han.
Lotta Engelbrektson