Glasögon fick årets ergonomipris

Ergonomi för uthållighet och tillväxt var temat för Nordiska ergonomisällskapets tredagars konferens Nes2012 i Saltsjöbaden i augusti. Trehundra deltagare från 25 länder diskuterade utvecklingen i dagens arbetsliv vid över hundra seminarier och workshops.

Statssekreteraren Bettina Kashefi vid arbetsmarknadsdepartementet invigde konferensen.

-Uthållighet förutsätter hälsosamma arbetsvillkor. En bra arbetsmiljö är en del av det som behövs för att utrota utanförskapet i samhället, sade hon.

Konferensen handlade om allt från traditionell forskning om ergonomin vid tunga lyft, till vad som händer i den tekniska utvecklingens framkant med ögonstyrda datorer och virtuell design av arbetsplatser.

Robert Dubois, fabrikschef på Scania, berättade om företagets ansträngningar att få in ergonomiskt tänkande tidigt när de utvecklar nya lastbilar och bussar. Till exempel kan ergonomisk design av bromssystem leda till både snabbare montering och lättare reparation av dessa tunga delar av ett fordon.

På temat ergonomisk design talade forskaren Carolina Conceicao från Brasilien om ett transatlantiskt projekt med att utforma oljeplattformar.

– Det gäller att få dem som designar den plattformar att förstå hur arbetet där går till. Då behöver användarna delta, sade hon.

Som ett stöd för denna dialog mellan designers och oljearbetare hade de danska och brasilianska forskarna tagit fram en tvådimensionell byggklossmodell.

Några andra teman var virtuell simulering i design, lean produktion, användbarhet, arbetsförmåga, synergonomi, röstergonomi, fysisk ergonomi, ledning för uthållighet, transportergonomi, industriella system, risker och säkerhet, förebyggande yrkesmedicin, samt ny teknik och åldrande.

När stöd lönar sig

Ergonomiska mätmetoder var ett huvudtema. Forskaren Linda Rose berättade om ett projekt som handlade om behovet av återhämtning i manuellt arbete.

– Vi har utvecklat ett mätverktyg med syfte att motivera investeringar i mer ergonomiska arbetsmetoder, sade Linda Rose, som också var konferensens ordförande.

Hon tog som exempel den tid det tar för en arbetare att borra ett hål i en vägg. Forskarna jämförde arbete med eller utan stöd för verktyget. Det visade sig att det visserligen går snabbare att borra hålet utan stöd. Men totalt går det åt mer kraft och kräver mer tid för återhämtning efter arbete utan stöd, än efter att ha arbetat ergonomiskt rätt med stöd.

Teknik också för äldre

Konferensens tema om uthållighet och tillväxt ledde in på frågan om hur en åldrande befolkning ska kunna fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Många äldre får en nedsättning av sina fysiska och mentala förmågor.

Louise Nygård, professor vid Karolinska Institutet, har forskat om teknologi, åldrande och välbefinnande och hur det är kopplat till uthållighet och tillväxt.

– Äldre riskerar att uteslutas om de inte bevarar sin förmåga att använda teknologi. Ändå är det många äldre som inte använder tekniska hjälpmedel eftersom de kan vara stigmatiserande för användaren. Vi behöver stöd till aktiviteter i stället för till människor, sade Louise Nygård.

Forskare i Danmark hade studerat vilket stöd medborgarna i samhället kan få av ny teknik i form av offentliga webtjänster. Ett exempel var hur det går till när blivande föräldrar ska planera sin föräldraledighet.

– Hela tanken på medborgaren är fel, sade professor Susanne Bödker vid universitetet i Aarhus, som hade lett studien. Människor är alltid tillsammans i familjer eller andra grupper.

Hennes slutsats var att samhället borde vända sig till grupper med sina webtjänster, inte till individer.

Pris för ergonomiska glasögon

Den tredje dagen var det dags att dela ut Nordiska ergonomisällskapets pris för företag eller organisation, som utmärkt sig för god ergonomi. I år gick priset till Västra Götalandsregionen, som investerat tio miljoner i ergonomiska glasögon för sin tandvårdspersonal.

– Det var svårt för optikföretaget att övertyga oss om att ett par glasögon kan få någon att sitta rätt utan smärta, sade Berit Winell från Västa Götaland, som tog emot priset.

Men regionen kollade med oberoende forskare och det visade sig stämma.

– Jag tycker att det är ett mirakel att dessa glasögon kan få tandläkare och tandhygienister att sitta i rätt position, sade hon.

Gap mellan teori och praktik

Ett politiskt perspektiv på ergonomin inledde och avslutade konferensen.

– Det är ett gap mellan bra ergonomisk forskning och arbetsplatser och beslutsfattare, sade Bettina Kashefi när hon inledde konferensen.

Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, instämde i detta när han försökte blicka in i framtiden. Enligt honom är bristen på kunskapsöverföring mellan forskare och praktiker det viktigaste hindret mot en god ergonomi på arbetsplatserna.

– Det är en akilleshäl. Det finns mycket bra ergonomisk forskning och mycket bra praktik. Jag hoppas verkligen att vi får en nationell brygga för att överföra denna kunskap, sade han.

– Ja, det är just detta som är målet med NES-konferenserna – att överföra forskningens resultat till praktisk användning, sade Ann-Beth Antonsson, från IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon är ordförande i NES´ vetenskapliga kommitté, och en av eldsjälarna bakom konferensen.

 

Anna Holmgren

 

Se bildspel och läs mer om rapporter mm till konferensen på hemidan www.nes2012.se