Nedmonteringen av det offentligas roll i arbetsmiljöarbetet fortsätter när Arbets- och miljömedicin i Lund får minskade anslag för sitt förebyggande arbete ute på arbetsplatserna. Men Region Skåne anser tvärtom att den föreslagna neddragningen innebär en förstärkning och förbättring av villkoren.
Sjukskrivningstalen ökar och nya fall strömmar in i statistiken. Frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar mest och stress är ett växande problem på arbetsplatserna. TCO och andra aktörer förespråkar därför förebyggande arbetsmiljöarbete som en lösning.
Men det förebyggande arbetsmiljöarbetet hotas när Arbets- och miljömedicin i Lund får minskade anslag och fokus flyttas från förebyggande arbete till patientverksamheten. Det säger Maria Albin, universitetslektor och överläkare vid kliniken.
Betalningsförmåga styr
Kliniken finansieras gemensamt av landstingen i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Halland med 33 miljoner kronor om året. Nu vill politikerna minska anslaget med 5 miljoner kronor eller 15 procent.
Förebyggande arbete, som fältstudier och undersökningar på arbetsplatserna och miljöundersökningar ska inte längre finansieras av Arbets- och miljömedicin. Istället ska företag och myndigheter betala för detta. Det betyder att det kunskapsstöd som kliniken i dag kan bistå med ska betalas av kunden. Betalningsförmåga kommer att styra istället för behov.
Men ska arbetet bygga på betalningsvilligheten hos företag och myndigheter blir resultatet att arbetet faller bort, befarar Maria Albin.
– Här behövs ett vidare perspektiv som inbegriper hela befolkningen och samhällshälsan, den bästa samlade nyttan. Då är det förebyggande arbetet avgörande. Det finns ingen annan aktör som kan träda in i vårt ställe, säger hon.
Företagshälsan mister stöd
Resultatet blir sämre underlag när det gäller beslut och prioriteringar inom områdena miljöhälsa och arbetsmiljö.
Företagshälsovården mister stödet i det förebyggande arbetet.
– Utan expertstöd kan det till exempel vara svårt att ta itu med åtgärder för att underlätta för anställda att arbeta kvar efter pensioneringen, säger Maria Albin.
Tillämpningen och nyttiggörande av forskningsresultat försvåras anser hon, när ingen tolkar och förmedlar resultaten till arbetsplatserna.
Inga besparingar
Pengar ska också sparas in genom att patienterna som kommer till kliniken redan ska vara medicinskt färdigutredda av företagshälsovården eller av patientvården. Så är det inte i dag.
Företagshälsovården har rustats ner under senare år. Den ägnar 60 procent av sin tid åt hälsokontroller, enligt en studie från Karolinska Institutet. Det blir alltmer sällsynt att företagshälsovården stöttar det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna eller arbetar förebyggande. Enligt en rapport från LO uppgav enbart 14 procent av kvinnliga arbetare år 2012 att företagshälsovården besökt arbetsplatsen de senaste 12 månaderna.
– Företagshälsovårdens möjlighet att göra bedömningar av samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa är små på vissa områden, som kemikaliska risker, men det varierar mycket, säger Maria Albin.
Nedmontering en missuppfattning
Pia Kinhult (m) är ordförande i Södra regionsvårdsnämnden och regionråd i Skåne. Hon anser att det är en missuppfattning att förslaget innebär en nedmontering av verksamheten.
– Tvärtom. Vi ser det som en förstärkning och förbättring av villkoren, säger hon.
Regionerna har inte varit nöjda med utvärdering och uppföljning av hur pengarna har använts. Man vill öka genomskinligheten och ge kliniken möjlighet att bygga ut.
– Vi minskar den gemensamma finansieringen och ökar möjligheten att ta betalt. Nu får kliniken fantastiska möjligheter att utveckla sitt uppdrag rejält, säger hon.
Eva Ekelöf
Artikeln har tidigare publicerats i TCO-tidningen.