Arbetsgivarringar är effektiva för att rehabilitera och hjälpa människor
tillbaka till arbetet. De erbjuder möjligheter att prova på nya
arbetsuppgifter och ibland arbetsbyten, men också vägledning och
kompetensutveckling.
En arbetsgivarring är en frivillig samverkan mellan arbetsgivare för att kunna öka personalens rörlighet på en lokal arbetsmarknad. Den kan bestå av 12 och upp till 50 företag som alla har helt olika verksamheter, olika arbetskrav och olika storlek. I ringen samarbetar företagen för att hjälpa varandra med anställda som behöver byta jobb, arbetsträna eller prova på andra uppgifter, som matchar den personliga förmågan. Det kan handla om fall av rehabilitering eller inlåsning. (Inlåsning är när någon vantrivs med sitt yrke eller sin arbetsplats men ändå av någon anledning inte vågar byta jobb). Man bistår också med karriärplanering och kompetensutveckling. I riksringen.se är Sveriges alla arbetsgivarringar organiserade.
Gunnar Aronsson har forskat om inlåsning och rörlighet på arbetsplatserna och är professor vid Stockholms universitet. Han har samarbetat med arbetsgivarringen Starck & Partner i sina forskningsprojekt. (Se separat artikel nedan).
Handlingsfrihet
Ringen bygger på tillit mellan medlemmarna genom att företagen lär känna varandra och hjälper varandra. Behöver någon rehabilitering eller byta jobb i ett företag kan i idealfallet ett annat medlemsföretag ordna ett jobb på en arbetsplats, där man arbetar med andra krav.
– I arbetsgivarringar finns inte den reglering som styr statlig verksamhet, som arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Ringarna är ett komplement med större handlingsfrihet. De som får stöd tycks också känna sig friare att berätta om sina problem. Det kan ibland vara en förutsättning för att rätt beslut ska tas, säger Gunnar Aronsson.
Idag blir företagen mer och mer specialiserade. Kraven är höga på prestation och sidojobben är bortrationaliserade.
– Vi talar om enyrkesföretag. Förutsättningarna för det som hela lagstiftningen kring rehabilitering handlar om – att komma tillbaka till sin arbetsplats – har i många fall helt underminerats. Arbetsgivarnas fokus ligger på kärnverksamheten. Därför är ringarnas verksamhet så viktig.
Förr hade varje företag en egen, intern arbetsmarknad där det fanns en rad olika arbetsuppgifter. I ett bussföretag städade man själva, hade vagnhallar, reparerade, skötte sin administration och så vidare. Idag har ett bussföretag bara bussförare anställda. Och när bussföraren inte kan köra buss längre, finns det inga andra jobb på företaget.
¬¬ – Jag tror inte rehabiliteringskedjan fungerar om det inte finns fullgod möjlighet till utbildning och omskolning när sjukskrivna sägs upp. Men vi behöver mer kunskap. Jag ser det här som en viktig forskningsfråga, säger Gunnar Aronsson.
Fler system behövs
Rehabkedjan består av tre steg: först ska arbetsgivaren ge den sjuke tekniska hjälpmedel, nästa steg är att omorganisera och ta in andra arbetsuppgifter som kan passa den sjukskrivna, det tredje är omplacering till annat ledigt jobb. Finns inget sådant jobb som passar kan de sjukskrivna sägas upp.
Gunnar Aronsson tror att det finns många människor som aldrig kan få ett annat jobb om de inte får hjälp med att bekosta en ny yrkesutbildning.
– Det är ett systemfel att det inte finns sådant stöd att få. I konkurrensens tidevarv väljer arbetsgivare bort människor med skadad arbetsförmåga när det finns friska att tillgå. Så hamnar enskilda mellan stolarna – varken staten eller företaget har ansvaret.
Trygghetssystemen vid uppsägningar fungerar bra genom till exempel Trygghetsrådet. Men sådana avtal mellan parterna när det gäller sjukskrivna som sägs upp finns inte idag.
¬– Vi behöver fler system där folk kan byta jobb utan att vara alltför illa däran. Vid övergången är det speciellt viktigt att ge stöd och hjälp för att den ska bli framgångsrik.
Tidigare forskning, som Gunnar Aronsson gjort, visar att frivilliga arbetsplatsbyten bland långtidssjukskrivning var effektivt för att människor skulle återgå i arbete.
Fyra teman är särskilt betydelsefulla för att komma ur en lång sjukskrivning och kunna göra ett arbetsbyte med stöd av arbetsgivarringar: rätt vård utan långa väntetider, ekonomiska förutsättningar för arbetsbyte och därmed tryggad ekonomi, möjligheter till omskolning och möjligheter till vägledning. Trygghet, stöd och självkänsla var viktiga psykologiska faktorer för de inblandade. Studien byggde på ett omfattande intervjumaterial där individerna följdes under ett par år. (Mellner C, Astvik W & Aronsson G. (2009). Vägar tillbaka. En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa 2009;43).
Effektiva ringar
Vinnovas program om arbetsgivarringar: Dynamiska arbetsmarknader och organisationer, har utvärderats av Casten von Otter, professor. Han fann att ringarnas styrka var deras förmåga att arbeta med frivillig rörlighet för att förebygga ohälsa. Det fanns också tecken som tydde på att ringarna har förutsättningar att genomföra ett effektivare rehabiliteringsarbete jämfört med andra aktörer. (Arbetsgivarringar: samverkan, stöd, rörlighet och rehabilitering. Vinnova rapport VR 2010:01. Läs även Vinnovas rapport VR 2007:9 Rörlighet för ett dynamiskt arbetsliv.)
Ringen ger långtidssjukskrivna en ny chans
En anställd i kommunal åldringsvård fick panikångest av att se döda och kunde hitta ett nytt jobb. En utbränd controler fick chans att pröva ett lugnare arbete. Det är några av de fall som Nils Pettersson arbetet med i arbetsgivarringen Starck & Partner.
Nils Pettersson var med och startade den första arbetsgivarringen i Stockholm år 1992.
– Då var jag personalchef på Coop och vi sökte pengar från dåvarande Arbetslivsfonden och fick en symbolisk summa för att skapa ett nätverk. Vi lyckades också dra igång en ring. Man underskattar ofta hur mycket tid och kraft sådant arbete tar, berättar han.
Egentligen är det samhället som tjänar på ringarnas arbete. Därför borde samhället vara med och ge sitt stöd, anser han. Så är det inte i dag. Men ofta samarbetar man med försäkringskassa och arbetsförmedling.
Starck & Partner har 50 medlemmar och alla betalar en medlemsavgift, men investerar mest i tid och engagemang. Medlemskapet ger individstödjande tjänster till timtaxa och utbildning till självkostnadspris. Var tredje månad ordnar Starck & Partner en träff för medlemmarna och en gång om året är det seminarium.
Väg till nytt yrke
Man jobbar med karriärväxling, karriärplanering och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Nils Pettersson har samarbetat med Gunnar Aronsson i hans forskning, där ringen fick ett bra resultat när det gällde att få långtidssjukskrivna tillbaka till heltidsjobb, deltidsjobb eller utbildning. (Se separat artikel ovan).
En viktig del av arbetet idag är att få fram tillfällen till arbetsprövning. Medlemmarna i ringen är positiva till att ta emot personer i arbetsprövning, som en del av rehabiliteringen, ibland som en övergång till ett annat yrke. Klarar jag jobbet som ekonomibiträde, eller lärare? Den frågan får man svar på i prövningen.
– De flesta som kommer till oss är sjukskrivna. Det finns inga jobb hos arbetsgivaren som passar personen i fråga.
Han nämner en lokföraren, som hade ett säkerhetsklassat jobb. Han fick en skada så att han inte kunde köra tåg längre. Arbetsgivaren hade inga andra yrken i sitt företag att erbjuda, alla var säkerhetsklassade. Då har arbetsgivaren rätt att säga upp personen, efter att ha fullföljt sitt rehabansvar. Men här hade arbetsgivaren valt att anlita arbetsgivarringen i stället, för att underlätta vägen in i ett nytt yrke.
– Det blev en lång process för att hitta ett nytt jobb till denna person, som var förtvivlad över att förlora sitt arbete.
Det blir vägledning och möjlighet att testa andra jobb som skulle kunna passa, i ringen. Personen får intervjua någon som har ett visst yrke, och testa atmosfären på en sådan arbetsplats och sedan arbetsträna.
– Alla behöver en vägledare, en lots, som är professionell under den resan, säger Nils Pettersson.
Inlåst på jobbet
Han och Gunnar Aronsson har arbetat ihop i forskningsprojekt om inlåsning.
– Jag kände direkt igen människorna i det projektet. Sådana som är kvar i arbetet trots att det inte funkar. Man har inte kraft att ta sig därifrån. De är rädda för arbetslöshet men blir på sikt långtidssjukskrivna i stället. Det är dem vi möter här.
Inlåsta kan finnas bland dem som ofta är korttidssjukskrivna. Det visar det arbete Starck & Partner gjort till exempel i Stockholmståg. Ringen fick i uppdrag att hitta inlåsta i ett förebyggande arbete. Det är ju inte ofta en anställd självmant berättar för sin arbetsgivare att han eller hon inte trivs och längtar bort.
– En tredjedel av dem som hade många korttidssjukskrivningar vantrivdes. Jobbet funkade inte riktigt. Man hade besvär av olika slag utan att berätta om det.
Dessa fick hjälp med vägledning och den långa processen med att byta jobb.
– Företagen kan få tecken på inlåsning från utvecklingssamtal där personer kan uttrycka att de saknar motivation och vilja. En bra chef för en dialog med sina anställda om sådana frågor för att förebygga sjukskrivningar, tycker Nils Pettersson.
”Ringen är en ögonöppnare och ett stöd”
Det kanske bästa med arbetsgivarringen är att få hjälp med rehabiliteringen när medarbetare av medicinska skäl inte kan komma tillbaka till sitt arbete. Det tycker Karin Fröblom, HR-generalist hos företaget Stockholmståg, som är medlem i arbetsgivarringen Starck & Partner.
– Vi anlitar Starck & Partner för medarbetare som behöver stöd att hitta nya vägar och komma vidare i arbetslivet, till exempel genom yrkesvägledning och hjälp att hitta praktik- och arbetsprövningsplatser. Det är en hjälp som många uppskattar, säger hon. Stockholmståg ansvarar för pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen på uppdrag av SL, Storstockholms Lokaltrafik. De anställda är totalt cirka 650 personer, till största del lokförare eller tågvärdar. Företaget samarbetar med ISS som städar tågen och bemannar stationerna och Alstom, som står för underhåll och reparation av tågen.
– Vi är också medlemmar i arbetsgivarringen därför att vi tycker att det är ett stöd för oss som arbetsgivare. Vi träffar andra arbetsgivare och kan ta upp aktuella frågor för erfarenhetsutbyte, tips och idéer.
Arbetsgivarringen erbjuder också kompetensutveckling, dels vid de årliga konferenserna, men också direkt till cheferna.
¬Starck & Partner har även hjälpt till med att kartlägga korttidsfrånvaron och utifrån bland annat individuella handlingsplaner har man lyckats öka frisknärvaron.
– I arbetsgivarringen får vi tillfälle att diskutera problem som ibland uppstår. Där kan vi få höra hur andra har det och vi får nya infallsvinklar. Man kan bli mer eller mindre blind på hemmaplan. Ringen är en ögonöppnare och ett stöd, säger Karin Fröblom.