Anställda vid små tandvårdskliniker mår bättre än kollegor på större enheter. De kan bestämma mer över arbetstid och uppgifter och har en starkare känsla av sammanhang. Det visar tandhygienisten Ulrika Lindmarks studie om friskfaktorer i tandvården.
Initiativet till studien kom från tandvårdsledningen i Region Jönköping och resultatet kan vara ett stöd inför de stora förändringar som väntar. I takt med att vi får allt bättre munhälsa ökar behovet av förebyggande insatser. Till det förutspår Socialstyrelsen att antalet tandläkare kommer att minska med 4 procent till år 2025, samtidigt som antalet tandhygienister förväntas öka med en fjärdedel.Detta kräver en ny organisation – som inte får kosta mer än idag. Trenden på många håll inom tandvården är att ha färre och större kliniker.
Enligt Ulrika Lindmark, disputerad tandhygienist och ansvarig för studien vid Hälsohögskolan i Jönköping, visar tidigare studier på viss ohälsa hos tandvårdspersonal. Istället för att fokusera på risker valde hon därför att studera vad som styr anställdas välmående på jobbet (ett salutogent perspektiv). Syftet var att se hur detta kan komplettera det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Genom att analysera personalens självrapporterade psykosociala hälsa kan vi identifiera vad som främjar god arbetsmiljö och i förlängningen öka förutsättningarna att genomföra förändringar som gynnar medarbetarnas hälsa, säger hon.
De som jobbat kortare än tio år mår bäst
Det övergripande resultatet är att de flesta som arbetar inom tandvården upplever en god hälsa och anser sig ha tillgång till resurser för att må bra. Men upplevelserna varierar mellan yrkesgrupper, kön, ålder, tjänsteår och klinikstorlek. Det här är några konkreta resultat:
• Personal vid kliniker med färre än tio anställda upplever högre känsla av sammanhang och upplever både arbetet och arbetsmiljön mer positivt.
• Personal som arbetat kortare än tio år upplever sitt arbete och sin arbetsmiljö mer positivt än kollegor som arbetat längre.
• Personer med ledande funktion upplever generellt sitt arbete och sin arbetsmiljö mer positivt än andra grupper.
• Tandläkare och tandhygienister upplever att de har större möjligheter att bestämma över sitt arbete än tandsköterskor.
• Tandhygienister och tandsköterskor känner mindre tidspress och hinner lättare med sina arbetsuppgifter än tandläkarna.
• Personal i åldern 50-59 år upplever lägre grad av självbestämmande, men är mer positiv till förändringsarbete jämfört med andra åldersgrupper.
• Män har högre känsla av sammanhang och upplever högre grad av självbestämmande än kvinnor.
Webbenkät med tre olika frågeformulär
Studien bestod av en webbenkät som skickades till alla anställda vid regionens samtliga 26 tandvårdskliniker under år 2012. Av 486 personer svarade över 60 procent. Två år senare gjordes en ny enkätundersökning med nästan lika många svar.
– Det ger oss en möjlighet att studera frågan över tid, säger Ulrika Lindmark som ännu inte har analyserat svaren på den andra enkäten.
Varje enkät omfattade 67 frågor utifrån tre olika formulär. Ett av dem utgick från känslan av sammanhang, medan övriga mätte självskattad hälsa, samt styrkor och resurser för hälsofrämjande arbete. Personalen har även svarat på frågor om arbetsorganisation, krav i arbetet och sjuknärvaro.
– Att använda flera typer av frågeformulär ger oss kunskap om flera dimensioner av arbetsrelaterad hälsa, säger Ulrika Lindmark och tillägger att de tre formulären aldrig tidigare har använts tillsammans.
Hon ser också en möjlighet att basera flera studier med olika frågeställningar på studiens insamlade data.
Birgita Klepke
Friskfaktorer på tandvårdsklinikerna
• Att arbetet känns meningsfullt
• Att kunna utvecklas i arbetet
• Att få arbeta med det man är utbildad för
• Att få vara med och bestämma över sina arbetsuppgifter
• Att hinna med arbetet utan att stressa eller behöva stanna kvar
• Att ha en chef som är tillgänglig, engagerad och delger information
Tre goda råd vid förändringsarbete
• Utgå från friskfaktorerna
• Se till att personalen känner sig trygg, säker och delaktig i förändringsarbetet.
• Använd gärna WEMS-frågorna som underlag för dialog.
Tre formulär för att mäta hälsa
• KASAM (Känslan av sammanhang) mäter individens förmåga att använda befintliga resurser (inom och omkring sig) för att må bra. Formuläret som bygger på KASAM består av 13 frågor om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
• SHIS (The Salutogenic Health Indicator Scale) täcker in en kognitiv, fysisk och psykosomatisk dimension på hälsa. Formuläret består av 12 frågor varav den övergripande är ”Hur har du känt under de senaste 4 veckorna?”.
• WEMS (Work Experience Measurement Scale) identifierar styrkor och resurser för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Formuläret består av 32 frågor som skattar individens upplevelse av arbete och arbetsplats utifrån sex dimensioner; Stödjande arbetsförhållande, Individuella inre upplevelser, Självbestämmande, Tidsupplevelse, Ledarskap och Förändringsarbete.
• SHIS och WEMS kan användas både som kartläggningsinstrument och som dialogverktyg i hälsoskapande processer på arbetsplatser. SHIS och WEMS har tagits fram av Högskolan Kristianstad. Läs mer om SHIS och WEMS här.
Texten har tidigare varit publicerat på suntarbetsliv.se