Längre resväg kan ge ohälsa hos pendlare

Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning från Arbetsmiljömedicinska kliniken, Lunds universitet.

– Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson.

Aktiv cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.

Vårt samhälle bygger på att många kan tänka sig att pendla, även långa sträckor, för att komma till sitt jobb. Med tiden har avstånden till jobben ökat, och fler pendlar längre sträckor. I Sverige har det genomsnittliga pendelavståndet ökat från tio till femton kilometer från 1970 till 2005.

I den aktuella studien om pendling och hälsa har forskarna kunnat visa på skillnader i hälsa mellan olika former av pendlingar, och främst att ohälsan ökar fördemsom reser lång tid med kollektiv trafik eller kör bil.

– I takt med att fler har längre restid ökar stressen av försenade tåg och bussar, fler byten som inte fungerar som de ska, och ökad trängsel. När man inte kan styra resan uppstår en stark frustration, säger Kristoffer Mattisson.

Jobbpendlare känner ökad stress

Allt fler kollektivpendlare och bilpendlare uppger sig känna av en ökad stress vilket kan påverka den psykiska och fysiska hälsan negativt. Gruppen aktiva pendlare känner tvärtom bättre hälsa av rörelsen till och från jobbet. De kan även lättare påverka resan.

– Det finns ju även de som hittar en harmonisk form för kollektivresan. De läser en bok, utför lite jobb eller bara vilar, säger Kristoffer Mattisson. Då känns pendlingen skönare.

Det råder nu en trend bland dagens företag att söka rätt kompetens hos en mer flexibel och anpassad arbetskraft som rör sig över större geografiska områden. Tanken är att kompensera pendlarna för den längre resan genom ett bättre arbete, högre lön eller möjligheten för dem att själv välja var de vill bo.

– Det går att förstå resonemanget, men frågan är om det får ett positivt utfall eftersom både miljön och hälsan kan påverkas negativt av ökade transporter, säger Kristoffer Mattisson. Ökad bil- och kollektivpendling innebär också ökade utsläpp av buller och avgaser som påverkar miljön och hälsan negativt.

Satsning på aktiv pendling behövs

Politiker och planerare bör tänka på detta en extra gång innan de öppnar för mer och längre pendling, menar forskarna. Det är viktigt att ta hänsyn till hälsoeffekterna och bedöma riskerna. För ohälsan av slitsam pendling kan bli dyr för samhället.

– Det riskerar även att minska det sociala engagemanget i samhället genom att alltmer tid och ork går åt till arbetet och pendlingen, säger Kristoffer Mattisson utifrån en annan forskningsstudie om sambandet mellan pendling och det sociala kapitalet.

Exempel på lösningar för minskade risker är att bygga fler cykelbanor och gångvägar för att stimulera aktiv pendling. Även kollektivpendlingen bör förbättras så att störning undviks och tiderna hålls.

– Vi söker ju ett jämlikt samhälle, då är det viktigt med god tillgänglighet för alla. Även om man inte har råd med egen bil ska man kunna transportera sig. Det är inte bara en fråga om jämlikhet, utan även jämställdhet eftersom tillgången till bil skiljer sig för män och kvinnor.

Torbjörn Uhlin

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Arbetet, nr 14, den 24 april.

Fakta om forskningen

Den utgår från Region Skånes folkhälsoenkät, där frågor kring pendling ingår. Enkäten genomförs vart fjärde år, och besvarades av cirka 56 000 personer åren 2004 och 2008, varav 21 000 inkluderas som pendlare i studien.

Två studier har gjorts, den ena handlar om kopplingen mellan pendling och socialt kapital bland män och kvinnor i södra Sverige. Den andra studerar pendlingen och hälsofaktorer. Fler studier är på gång.

Av pendlarna i studien använder 65 procent bilen, medan 20 procent är aktiva pendlare(cykel, gång) och 15 procent tar kollektivtrafik. Kollektivtrafiken lockar fler kvinnor, yngre och invandrare, medan fler män väljer bilen, framför på landsbygden.

Fler män än kvinnor åker längre sträckor och män med högre inkomst väljer oftare bil.

Pendling definieras som transport till och från jobbet, vilket gäller alla intervjuade, även dem med jobbet i grannhuset. De som ingår i studien har veckoarbetstid på minst 30 timmar.

Forskarens tips för att minska pendlingsbesvären

• Lär dig hantera resan, tänk på vad du kan göra som ger värde åt resan.

• Träning på fritiden kan hjälpa dig att minska på stresskänslorna

• Planera resorna i förväg, ha om möjligt alternativ vid förseningar.

• Testa nya sätt att resa, som att hitta kollegor som du kan resa med. Eller knyt kontakt med dem som pendlar till andra jobb.

• Lyssna på ljudbok eller läs den på skärm för att koppla av.

• Ständig uppkoppling har sitt pris, ta chansen att vila inför och efter jobbet.

• Om du inte går eller cyklar till jobbet, se till att du inte sitter hela dagen på jobbet, välj höj- och sänkbart skrivbord. Att stå under en dag ger lika mycket träning som att springa flera kilometer.

Hillevi är sliten av flera års pendling

Större delen av sitt arbetsliv som postansvarig på sjukhuset i Helsingborg har Hillevi Knutsson pendlat från bostaden i Malmö. Det kostar på med ständig trötthet och slitna leder.

– Jag har inget liv efter jobbet, då sover jag på hemresan och orkar knappt med något hemma, säger hon. Det som håller mig uppe är mötet med kamrater och kunder på arbetsplatsen, och resorna på semestern.

Hon kommer stapplande till Knutpunkten, Helsingborg Central, klockan 17 på kvällen efter en dags arbete med post på sjukhuset. Det är rush med flera pendlare som strömmar förbi henne för att resa hem med något av tågen.

Tidig uppstigning

Starten på hennes arbetsdag är uppstigning innan klockan 5.00 för att hinna promenera till bussen som tar henne till Centralstationen i Malmö. Sedan tåg en knapp timme till Helsingborg för att avsluta med buss och en kort vandring till jobbet som börjar klockan 7.00.

– Då är jag sällan i tid, alltid är det någon försening på vägen, säger Hillevi Knutsson. Och frukost, det orkar jag inte med.

– Morgonresan är dock social med folk som jag känner efter alla resor. Hemresan är mer slitsam efter arbetsdagen, och jag slumrar ofta till.

Så här har det varit i snart tjugo år. Jobbet på sjukhusets postavdelning har hon haft i 30 år, från att hon var 24 år. De första åren bodde hon i Helsingborg.

– Det var kärleken som fick mig att flytta till Malmö, och håller mig kvar där, säger hon.

Ledskador och artros

Det slitsamma livet har gett henne ledskador. Själva jobbet ser hon som en broms mot skadorna, med all rörelse kring hanteringen av posten.

– Med ett skrivbordsjobb hade jag haft hjärtinfarkt för länge sedan. Numera ser jag postvagnen som en rollator, säger hon med ett skratt.

– Jag har haft artros sedan åtta år tillbaka, och den sprider sig, säger hon och stapplar sig fram mot rulltrappan ner mot tåget. Det är tungt, jag får behandling. Fast jag hade behövt mer motion för att klara av resorna, men det orkar jag inte med.

Innan artrosen var hon igång med dans och rytmik, tränade på sjukhusets gym som tyvärr är stängt. En varmvattensbassäng på sjukhuset gav lindring åt ledsmärtorna, men den är inte heller öppen numera för anställda.

– Och jag blir alltmer överviktig, säger Hillevi Knutsson och klappar sig på magen. Jag behöver gå ner ordentligt i vikt, men hur ska de gå till när jag inte orkar efter jobbet.

Förseningar skapar stress

Tåget rullar på söderut med resenärer som hoppar in och ut på olika stationer. Vi ser Landskrona och Lund passera. Det är extra slitsamt när tågen blir försenade, och det sker rätt ofta. Hon har räknat ut att arbetsresorna har tagit nästan 1,5 av de tjugo åren, med förseningar närmar det sig två år. Det är störande, speciellt att komma på jobbet och förklara sig: Solkurvor, lövhögar och is på spåren, köer på stationen.

– Att motivera förseningen med skälet ”det saknades lokförare, denne satt på ett annat tåg” för chefen var märkligast, säger Hillevi Knutsson med en leende suck. Längsta fördröjningen var fem timmar i Ramlösa några minuter innan Helsingborg, av snöstorm.

Att ha det så slitsamt innebär trötta vardagskvällar framför TV:n och i säng 21.30. Och lördagar tar hon igen sig med film och böcker. Söndagen blir den aktiva hemmadagen. Fast mot kvällen kommer resångesten och hon får ofta en klump i magen.

– Jag vänder och vrider på resproblemen som kan uppstå under veckan. Hur ska pendlingen gå, var blir det förseningar och strul.

Glad och positiv trots allt

Hillevi Knutsson suckar och känner av det slitsamma. Samtidigt har hon sitt goda sinne, lätt att knyta kontakter och prata med folk. Hon säger sig ha ett starkt psyke och är ”en positiv glad skit”. Det gör att hon trots allt orkar med.

Liksom det stora intresset för resor. Hoppsan, där gick det över på ett annat spår. Hon berättar om tågresorna i USA, då enbart en njutning, eller besöken i Chicago och New York. På resorna lever hon upp, liksom när hon möter släkten i USA, och i Småland. Släktforskning är en framtida dröm.

Veckopendling kanske lösningen

Kanske en lösning är på gång, att veckopendla. Hon har fått tips på ett rum att hyra i Helsingborg, nära sjukhuset. Men då måste hon och sambon hyra ut ett rum i deras lägenhet i Malmö för att ha råd. Och först röja ut all bråte i det rummet. Plus att hon ska klara av en trappa till lägenhetens hyresrum.

– Men jag kanske hoppar på det tåget, det vore ju skönt att slippa pendlingen och koppla av mer pigg på vardagskvällen, säger Hillevi Knutsson. Liksom att ha mer ork på helgerna.

Så är vi framme i Malmö, där vi kliver av med henne. Rulltrappan är fullspäckad av folk, men utanför Centralen och till bussen är det lugnare. Vi vinkar hejdå till Hillevi Knutsson som nu har en kvarts resa kvar innan hon är hemma.