Hör du till dem som sitter som en gam vid bildskärmen, med böjd nacke och framskjutet huvud – och värk i nacke och axlar? Nackvärk kan bero på att man ser dåligt, för att belysningen är bristfällig och bildskärmen är svårläst. Men värken kan också orsakas av kroppsliga problem: sämre rörelsekontroll och nedsatta reflexer. Har du problem kan du behöva både träna och förändra din arbetsplats. Det är viktigt att komma igång tidigt och hitta rätt väg. Martin Björklund och Mats Djupsjöbacka vid Centrum för belastningsskadeforskning, vid Högskolan i Gävle forskar om nacksmärta, hur den uppkommer och hur den kan behandlas. Ofta kan man inte säga exakt vad nacksmärta beror på. Personer som lider av nacksmärta har ofta störningar i de funktioner som reglerar muskelaktivitet och samordning av rörelser (så kallade sensomotoriska funktioner). Det kan handla om balansstörningar eller störningar i nackens rörlighet.
Mäta störningar
– Sådana störningar kan vi mäta på ett mer objektivt sätt, än symtom som bygger på patientens egen självskattning, förklarar Martin Björklund. Det är också väl belagt att de som har smärta i nacke och skuldror har försämrad förmåga att vrida på huvudet. Det kan verka självklart att rörligheten är nedsatt vid smärta. Men ber man personen vrida huvudet till höger eller till vänster är rörelsen dessutom långsammare. Och detta hänger inte bara ihop med smärtupplevelsen, utan också med själva funktionsnedsättningen och hur man upplever den. En gissning är att man anpassar sig till smärtan genom att minska rörelseomfånget, säger Mats Djupsjöbacka: – Man rör sig med en litet mindre häftig rörelse. När man har ont verkar det också som man har störningar i sin rörelsekontroll. Det finns inte tillräckligt med forskning för att kunna svara på om nacksmärtan kommer först, eller det är den störda rörelsekontroll som kommer före smärtan.Forskargruppen har också visat att människor som har nacksmärta ofta har sämre kontroll av handrörelsen, de är mindre precisa när de ska göra målinriktade rörelser som att peka på något, eller ta upp något.
Känna av en rörelse
Med hjälp av känselkroppar i musklerna kan hjärnan känna var armar och ben är och hur de rör sig. Det klarar vi av utan synen. Denna förmåga att känna sig själv kallar forskarna proprioception. – Om vi blundar kan vi ändå känna om vi håller nacken vriden. Känselkropparna i musklerna är viktiga för att kunna styra våra rörelser på ett ändamålsenligt sätt, säger Martin Björklund. Teorin är att smärtan försämrar förmåga att känna sig själv. Känselkropparna i nackmuskulaturen ligger runt kotpelaren. När hjärnan ska räkna ut hur den ska förflytta armen för att nå ett mål gör hjärnan detta med hjälp av de signaler, som sensorerna skickar. Det är viktigt för att kunna kontrollera rörelsen. Har hjärnan inte den kollen, blir rörelsen mindre precis. – En tänkbar konsekvens är att vissa personer med nedsatt proprioception kompenserar med ökad muskelaktivitet. Hjärnan gör det genom att stabilisera musklerna i de delar av kroppen man använder, i det här fallet arm och nacke. Det blir alltså en ökad muskelspänning. Mats Djupsjöbacka tror att det ena tillståndet påverkar det andra. Smärtan kan ge upphov till försämrad känn-dig-själv-förmåga i nacken, som i sin tur ökar smärtan genom att hjärnan stabiliserar musklerna. – Höga krav på precisionsarbete ökar risken för besvär i nacke och skuldror. Det är en riskfaktor som man har studerat. Det gäller till exempel tandläkare och bildskärmsarbetare.
Nedsatta reflexer
Musklerna som stabiliserar hals och rygg ligger djupt kring kotorna i halsryggen. Med olika tekniker har forskarna studerat hur dessa fungerar och upptäckt att de är svagare hos personer med nack– och skulderbesvär och fungerar sämre om de till exempel gör en snabb rörelse med armen. Vid en sådan rörelse måste kroppen stabiliseras och det finns en rad reflexer för detta, som aktiverar de muskler vi har längs ryggraden. Normalt ska musklerna bli aktiverade lite innan man gör rörelsen. Av någon anledning försvinner förprogrammeringen hos personer med nacksmärta. Musklerna hinner inte med och reagerar mycket långsammare. – Detta kan öka risken för små skador i nacken. Så är det vid smärta i ländryggen. Nedsatta reflexer förknippar man med ökad risk för återkommande besvär.
Framskjutet huvud
Det finns också en koppling mellan nacksmärta och hållningen i nacken. Vid till exempel bildskärmsarbete är det vanligt förekommande att personer som har ont i nacken också har vad man kallar en framskjuten huvudposition, kallad ”gamnacke”. Den som sitter framför en bildskärm kan ha en tendens att skjuta fram huvudet för att få bättre synskärpa och det leder i sin tur till smärta, eftersom positionen inte avlastar de muskler som finns runt kotpelaren. – Personer som sitter så har ofta mer nackbesvär och smärta. Men forskningen visar att de som tränar nackmusklerna får en mer normal hållning och minskad smärta, säger Mats Djupsjöbacka.
Belysning och glasögon
Som Hans Richter på Centrum för belastningsskadeforskning berättar om i en annan artikel här i Användbart har även synergonomin betydelse för att människor får ont i nacke och skuldror. De som har dåliga glasögon har en tendens att skjuta fram huvudet mer. Studien visade att de som bär dubbelslipade glasögon, där nederdelen är slipad för närseende, också sitter med framskjutet huvud. Det är mycket viktigt att man utformar arbetsplatsen bra, har god belysning och rätt glasögon. Behandling och träning kan hjälpa den som har ont. Men det finns för lite vetenskaplig kunskap om hur man behandlar olika smärttillstånd i nacke och skuldror. – Vi behöver grundläggande kunskap om hur vi ska förbättra rörelsekontrollen till exempel genom träning. Man har sett att träning gör att patienternas funktioner blir bättre och smärtan avtar. Effekten ökar om träningen leds av till exempel en sjukgymnast, säger Mats Djupsjöbacka.
En kula på huvudet
Martin Björklund och andra forskare arbetar med en behandlingsmetod, som går ut på att patienter med nacksmärta balanserar en kula i en ställning på huvudet för att träna de grundläggande funktioner som är störda. Den här behandlingen kan man sedan jämföra med den anpassade styrketräning som dessa patienter ofta får, och med massage, för att se vilken metod som ger bäst resultat. Ett mål för forskningen är också att ta fram kliniska tester, som kan användas vid nacksmärta, för att mäta förändringar. Då skulle det också gå att mäta gensvaret hos människor på olika behandlingar. Så småningom är det tänkt att företagshälsovård och sjukvård ska kunna använda dessa metoder. – Vi vill komma närmare de mekanismer som ligger bakom besvären genom att testa olika teorier, förklarar Martin Björklund.
Mycket kan förebyggas.
Just nu arbetar han med ett nytt projekt, som handlar om att testa individanpassad rehabilitering. Varje persons rehabiliteringsprogram utformas efter individens undersöknings– och testresultat. Detta ska jämföras med rehabprogram som är standardiserade och lika för alla i gruppen. – Målet är att få bättre kunskap om effektiv individanpassning så att vi ökar träffsäkerheten. Vi vill också få möjlighet att tidigt identifiera vilka som har besvär. Ju förr man får rätt behandling desto mindre är risken att få kroniska besvär. Mycket kan man förebygga om man tidigt kan upptäcka störningar och sedan sätta in riktade insatser. – Det ligger i linje med vår forskningsidé, säger Martin Björklund. Men relativt sett satsas det lite pengar i Sverige på forskning om rörelseorganens sjukdomar och belastningsskador jämfört med andra områden. Ändå kostar dessa problem samhället stora pengar och mycket lidande, det visar Försäkringskassans statistik. – Staten borde göra en särskild satsning på ett så angeläget område. Det skulle ge mycket tillbaka, framhåller Mats Djupsjöbacka.
Eva Ekelöf
Tips
Negligera inte värk utan sök genast hjälp.
Kontrollera om du har rätt glasögon. Se till att ha bra belysning på arbetsplatsen