Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se. Nu vill forskarna som hela tiden utvecklar verktyget gå vidare för att försäkra att företagshälsovården verkligen kommer alla till del.
Det är Arbets- och miljömedicinska klinikerna, AMM, i Sverige som står bakom den stora kunskapsbanken om evidensbaserad företagshälsovård.
– Vi ser exempelvis att vårt verktyg för att bedöma risker med vibrationer används mycket, säger Jakob Riddar, yrkeshygieniker vid AMM Syd i Lund. Jakob leder FHVmetodiks styrgrupp, som har representanter från alla AMM-kliniker och från Sveriges företagshälsor.
Just verktyget för att bedöma risken för att utveckla vibrationsskador har fördelen att det är väldigt konkret. Det finns tydliga gränsvärden och verktyget har syftet att förebygga vibrationsskador innan de uppkommer.
Projektledare för vidareutveckling av FHVmetodik har varit Catarina Nordander, överläkare och adjungerad professor vid AMM i Lund, som i många år har arbetat med belastningsergonomi. Utifrån erfarenheter från arbetet inom bland annat fiskeindustrin där anställda fileade fisk med repetitiva handrörelser dagarna i ända utvecklade hon ihop med kollegor redan på 2006 metoden MEBA – Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete. Den metoden har sedan kommit att använda för många olika yrkesgrupper. Den används ofta för medicinsk kontroll vid handintensivt arbete, enligt AFS 2019:3 om medicinska kontroller i arbetslivet.
Idag erbjuds utbildning i MEBA vid flera AMM-kliniker och den som har gått kursen får tillgång till materialet som används via FHVmetodik.
Ergonomi går att mäta
– Vi har under årens lopp också satsat mycket på ergonomiska mätmetoder för till exempel axelrörelser, armpositioner och handledsrörelser. Det går att mäta belastningen och sätta gränsvärden i förebyggande syfte även för ergonomi, säger Catarina Nordander.
Ju tydligare något går att mäta, desto bättre fungerar det förebyggande arbetet och även en eventuell kommunikation med Försäkringskassan kring arbetsskador. Jakob Riddar skulle gärna vilja tillhandahålla fler konkreta verktyg som vibrationsverktyget inom FHVmetodik.
– Buller är ett exempel, det borde gå att utveckla ett verktyg, säger han.
Utvecklas efter behov
FHVmetodik startades runt 2010 av AMM i Lund och Göteborg med medel från Forte och AFA . Bakgrunden var att man ville dela med sig av evidensbaserade metoder som företagshälsovården kunde ha nytta av. Genom åren har projektet utvecklats och fått nya medel från AFA försäkring 2019 för att förbättra den tekniska plattformen och uppdatera och utöka informationen på sidan.
– Vi som hanterar sidan kan se vad användarna söker efter, och vi försöker hela tiden utveckla sidan för att möta behoven, fortsätter Jakob Riddar.
Både Jakob Riddar och Catarina Nordander ser att intresset och behovet av sidan är stort. I och med att företagshälsovård idag oftast är något som upphandlas av företag eller kommuner och regioner är situationen annorlunda än tidigare då exempelvis Bygghälsan och Lantbrukshälsan hade hand om alla inom en bransch.
– Ett problem blir därmed att specialiserad kunskap inte finns samlad på samma sätt. Ett annat är upphandlingen i sig, säger Jakob Riddar.
Risk att upphandlare glömmer yrkesgrupper
– Det finns en risk idag att de HR-avdelningar som upphandlar företagshälsovård till ett stort antal olika yrkesgrupper inom en organisation tappar bort behoven och riskerna som finns för vissa anställda. Det kan bli så att man fokuserar på till exempel kontorsmiljön, stress och den organisatoriska arbetsmiljön. Många är väldigt duktiga på de områdena. Men sedan kanske det finns flera grupper inom företaget som har en helt annan arbetsmiljö, till exempel med belastningsergonomiska eller kemiska risker, som man inte har samma fokus på, säger han.
Och om dessa risker inte finns med i beställningen kan inte den upphandlade företagshälsovården lägga fokus på dem .
– Jag tror att vi skulle kunna utveckla FHVmetodik även här. En framtida inriktning för FHVmetodik bör kunna vara att nå HR och säljare på FHV så att de inte missar nödvändiga delar i en upphandling. Säljare och upphandlare saknar ofta kontakt med en del av de berörda yrkesgrupperna, fortsätter Jakob Riddar.
Studie- och yrkesvägledare bör avråda ibland
Till ungdomar på högstadiet som är på väg att välja en utbildning eller ett yrke har de arbets- och miljömedicinska klinikernana i Sverige skapat en särskild webbplats: www.jobbafrisk.se (JobbaFrisk, om ett hälsosamt inträde i arbetslivet).
I skolan får eleverna som ska välja yrke oftast mycket lite information om arbetsmiljön inom det yrke de vill satsa på. Det kan leda till att de väljer en utbildning där det senare kommer att visa sig att de inte kan vara kvar.
– Ett exempel – om en ungdom har stora besvär med pollenallergi tänker välja en utbildning till bagare – då bör man informera eleven om riskerna med bageriyrket så att eleven kan göra ett informerat val, och visa yrkesalternativ som innebär mindre hälsorisker för just den eleven. Vi vet av erfarenhet att risken annars är mycket stor att hen kommer att utveckla en mjöldammsallergi och inte kommer att kunna fortsätta i yrket. Om man faktiskt ingriper från början sparas både resurser för samhället och lidande för individen, säger Jakob Riddar.
Sidan FHVmetodik drivs idag av alla AMM-kliniker i landet gemensamt. Den har också funktionen av en portal där alla klinikernas aktiviteter som webbinarier och seminarier samlas i ett kalendarium.
Laboratorieanalyser av till exempel luft – och blodprover finns fördelade mellan de olika AMM-klinikerna. För att underlätta för FHV att hitta rätt laboratorium har webbsidan SLAMM (Sveriges laboratorier vid arbets- och miljömedicin) flyttats in under FHVmetodik.
Birgitta Ländin