McDonald’s är en av Sveriges största ungdomsarbetsplatser. Varje år tar tusentals unga sina första steg i arbetslivet just här.
Hamburgerkedjan lägger därför stor vikt vid introduktion. Alla nyanställda måste genomgå en utbildning i arbetsmiljö innan de får börja jobba.
Det är eftermiddag och ganska lugnt i restaurangen mellan lunch- och middagsrusningen. Amer Wafi tar en paus från Driven där han serverar bilburna gäster som stannar till på gatan. Han langar hamburgermenyer och milkshakes från sin lilla lucka in i genom de nedvevade bilrutorna.
– Jag gillar den här stationen bäst eftersom det är ganska stressigt. Tiden går fort, konstaterar han.
Amer Wafi var bara 17 år när han började på McDonald’s. Den gången hade han varit för sent ute för att söka sommarjobb och hade ägnat lovet till att hitta något inför höstterminen. Han gick sista året på gymnasiet och hoppades kunna dryga ut sitt studiebidrag med ett extrajobb.
Av alla arbeten han sökte var McDonald’s i Västra Frölunda snabbast med att höra av sig. Amer Wafi kallades till sitt livs första anställningsintervju.
– Jag är en ganska blyg person, men alla var jättesnälla. För mig var det självklart att tacka ja till jobb och jag gick inte på fler intervjuer, berättar han.
Grundutbildning
Innan han fick ställa sig vid stekbordet på hamburgerrestaurangen fick han genomgå en grundutbildning i pappersform. Numera har den ersatts av en digital plattform där nya medarbetare får läsa, titta på filmer och besvara frågor. Tanken är att introduktionen ska ge grundläggande kunskaper i arbetsmiljö och säkerhet, samt informera om vem som är ansvarig om något händer.
Här tas också upp frågor om rutiner, respekt, våld och trakasserier.
– Materialet var lätt att förstå och jag fick mycket hjälp. Efter en vecka var jag varm i kläderna, säger Amer Wafi.
Introduktionsutbildningen finns både på svenska och engelska och varje medarbetare måste verifiera att hen har förstått. Eftersom många som anställs är väldigt unga och restaurangen inte ställer något utbildningskrav är informationen upplagd på ett överpedagogiskt sätt.
– Till exempel vad man gör om man blir sjuk och när och hur lönen kommer, berättar driftschefen Beatrice Skyldberg, som bland annat ansvarar för Frölunda McDrive i Göteborg.
När det är dags att omsätta kunskaperna på arbetsgolvet tilldelas den som är nyanställd en handledare. Det vanliga är att den personen står bredvid genom alla sysslor under tre till fyra arbetspass.
– Vi övar på varje moment tills det sitter, plus att vi ger feedback på allt de lär sig. Först när de nya känner sig trygga på de olika stationerna släpps de själva, säger Anton Ternström, som titulerar sig supervisor.
Stressig arbetsplats
Med jämna mellanrum uppstår kritik mot snabbmatsrestaurangerna om en ohållbar arbetsmiljö. Underbemanning och stress är de vanligaste vittnesmålen.
Bassem Majid, som är regionalt skyddsombud i Hotell och restaurangfacket i Mälardalen, har själv arbetat på McDonald’s i 18 år. Han förstår de ungas klagomål.
– När jag jobbade på McDonald’s ringde vi de timanställda hela tiden eftersom vi ständigt var underbemannade. För de som inte klarade av att säga nej var det ingen en bra arbetsplats, säger han.
McDonald’s är som bekant ett globalt företag, som drivs efter en franchisermodell. Vissa företagare har en enda restaurang i sin ägo, medan andra driver flera verksamheter. Frölunda McDrive är till exempel en av åtta restauranger i Västsverige under franchisetagaren Ulf Ternström.
Skyddsombudet Bassem Majid känner inte specifikt till McDonald’s i Frölunda och han menar att franschisetagarna skiljer sig mycket åt. Vissa restauranger sköter frågor om övertid och arbetsmiljö bättre än andra.
– Det som däremot är utmärkande för McDonald’s är att vi sällan får reda på något dåligt därifrån. Det finns en psykologi inom företaget att man ska fungera som ett team och hålla ihop, säger han.
Amerikansk modell
Över hela världen har hamburgerkedjan 35 000 restauranger i sammanlagt 120 länder. Alla följer samma riktlinjer och sköts på nästintill identiskt sätt. Den så kallade McDonaldsmodellen – hur kedjan rekryterar nya medarbetare, hur de introduceras till arbetet och vilka möjligheter de har att utvecklas inom företaget – är en generell rekommendation som har anpassats efter den svenska standarden.
– Modellen är ett sätt att sprida kunskapen vi har fått under alla år. De flesta som kommer till oss har ingen arbetslivserfarenhet alls och det är viktigt att utbilda dem och ge återkoppling på deras prestationer, säger Henrik Nerell, presschef på McDonald’s Sverige.
Förra året tog McDonald’s ett nytt grepp när kedjan skickade ut ”Det gröna kuvertet” till alla svenska studenter. Utskicket gjordes med ambitionen att informera ungdomar vad de kan förvänta sig på arbetsmarknaden, samt förstås att locka dem att söka jobb hos hamburgerkedjan.
– Vi satte ihop tio tips de kan tänka på inför det första jobbet. Vi fick god respons från både ungdomar och föräldrar. Jag tror att vi fyllde ett outtalat behov, säger Henrik Nerell.
Bassem Majid på HRF ser introduktionsprogrammet på McDonald’s som en framgångsfaktor på flera sätt. Han tror att det hjälper unga arbetstagare att förstå vad som förväntas av dem, samtidigt som inskolningen gynnar företaget. McDonald’s har närmare 13 000 anställda i Sverige och de flesta börjar jobba när de är unga och oerfarna.
– Det behövs ett system för att mäkta med personalomsättningen. I princip ska de kunna plocka in någon från gatan och ställa personen i kassan några dagar efteråt, säger han.
Ska börja plugga
Amer Wafi har hunnit ta studenten sedan han började jobba extra på restaurangen och har numera en heltidstjänst. Under sina drygt två år på företaget har han klättrat på den interna karriärstegen och fått nya ansvarsområden. Som skiftledare är det bland annat han som lär upp de nya som anställs. Han berättar att den absolut vanligaste frågan hos de nya är hur och när de ska få betalt.
Anton Ternström skjuter in med en förklaring.
– De flesta vet inte att man som timanställd får sin lön i efterskott och blir lite besvikna när de inte får betalt efter den första månaden. Men vi har ett stämpelsystem, där de själva kan se hur mycket de har arbetat och vad de ska få betalt, säger han.
Jobb inom restaurangbranschen är vanligt i ungdomsåren och många väljer att lämna den efter några år. McDonald’s Sverige, har i likhet med resten av branschen, en personalomsättning på omkring 30 procent.
Och precis som många andra av sina kollegor planerar även Amer Wafi att gå vidare i arbetslivet. Han vill utbilda sig till automatiseringsingenjör och har sökt till Chalmers Tekniska högskola.
– Men McDonald’s har varit en otroligt bra grund för mig. Jag har lärt mig att ta ansvar och hur det fungerar på en arbetsplats, säger han.
Text och bild: Lotta Engelbrektson