Med tusentals personliga berättelser har metoo-rörelsen visat att sexuella trakasserier är vanligt i en rad branscher i Sverige.
– Jag hoppas innerligt att metoo-rörelsen fortsätter. Metoo är en konstruktiv motståndsidé!
Det säger Anneli Häyrén, forskare vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet.
Hon har också anlitats som sakkunnig i genus av Diskrimineringsombudsmannen.
Anneli Häyrén. Foto: Uppsala universitet.
– Även jag var förvånad över att sexuella övergrepp är så pass grova och så pass vanliga i arbetslivet, trots att jag arbetat i många år som genusforskare, säger hon.
Häyréns doktorsavhandling i företagsekonomi handlar om sexuella trakasserier i akademisk arbetsmiljö.
– Jag studerade vilka uttryck trakasserierna tar sig och hur man kan förstå dem. Jag var också ute efter det maktbeteende som sker parallellt med trakasserierna.
För att få med sammanhanget och inte enbart de sexuella trakasserierna använder hon begreppet könskränkande behandling.
Hon berättar att sexuella trakasserier nästan alltid åtföljs av andra härskartekniker och av psykiskt våld.
– Det råkar inte bara bli tafs eller våldtäkt. Sexuella trakasserier är knutna till maktbeteenden och maktstrukturer, säger hon.
Könskränkningar i stort handlar om att förövaren vill behålla ett sammanhang enkönat eller vitt, enligt Häyrén.
– Det handlar inte om sex och attraktion, det handlar om att göra makt och utöva makt på ett visst sätt.
Titta på förövarna
Svaret på vad man ska göra åt könskränkande behandling ligger i hur man gör maskulinitet i förhållande till andra, hävdar hon. ”Andra”, det kan vara kvinnor eller människor med annan etnisk bakgrund.
– Man borde titta mer på förövarna, hur de gör maskulinitet. Och hur män gör normer, hur informella ledare fungerar och varför kringpersoner i grupper inte vågar säga ifrån.
I sin forskning har Anneli Häyrén funnit att för förövarna handlar det om att bygga en verksamhet där de själva får tillgång till resurserna.
– Det handlar om omsorg om sig själv och sina kompisar, och då är man beredd att gå ganska långt.
Det är ett delresultat av hennes forskning om maskulina organisationer som blåljusverksamhet – polis, ambulans och räddningstjänst. I sin forskning, som rör sig på mikronivå, har hon studerat vad varje individ gör runt fikabordet.
– Sammanslutningar i arbetslivet är starka känslomässiga grupper. De är bara inkluderande för vissa och de utövar strategier för att parera risker, till exempel att någon kommer in och förändrar organisationen.
Parerar risker
Likhet i gruppen är en sådan metod för att parera risker. Det gäller då att sålla bort eller inte släppa in den som man upplever inte passar in i gruppen.
– Det är en föreställning om lämplighet som styr beteendet i gruppen, inte en föreställning om faktisk kompetens. Och man är beredd att göra mycket för att få bort den man inte tycker är lämplig.
Handbok mot trakasserier
Under våren 2018 ger Anneli Häyrén ut en handbok – 20 steg till en trakasserifri vardag.(Makadam 2018)
Den handlar om hur lokala chefer både i privat och offentlig sektor, ska kunna utreda och åtgärda sexuella trakasserier och andra könskränkningar på en arbetsplats.
Till en början måste den lokala chefen själv skaffa sig kunskap om vad sexuella trakasserier är, förstå vad det är och vad syftet är med dessa trakasserier.
Anneli Häyren nämner några viktiga punkter i ett förebyggande arbete mot sexuella trakasserier.
Det behövs…
¤ Ett tydligt förbud.
Den lokala chefen måste tala om väldigt tydligt för alla på arbetsplatsen vad sexuella trakasserier är och att dessa beteenden inte är godkända. Man bör då nämna exempel, allt från gränsfallsbeteenden och tafsande till våldtäkt.
¤ Konsekvenser.
Sexuella trakasserier måste alltid få konsekvenser, till exempel att förövaren blir fråntagen den makt man har eller andra kännbara konsekvenser.
¤ Information.
Alla på arbetsplatsen ska informeras om vad som gäller och om konsekvenserna, även nyanställda, tillfälligt anställda och chefer.
¤ Förbättringar.
På arbetsplatsen ska alla diskutera och problematisera vad sexuella trakasserier är, samt få möjlighet att ge förslag på förbättringar av verksamheten för att förebygga trakasserier.
Lagen säger att en arbetsgivare som får en anmälan om sexuella trakasserier genast måste starta en utredning och vidta åtgärder.
Sexuella trakasserier måste alltid utredas oavsett vem anmälan gäller. Utredningen måste vara objektiv och genomföras även om förövaren själv inte upplever att det skett några trakasserier.
– Jag vet inte en enda arbetsplats där man jobbar medvetet framåtriktat och modigt med sådana utredningar, är Anneli Häyréns kommentar till hur lagen fungerar i praktiken.
– Det vanliga är att företaget talar om vad som inte är tillåtet, men att det inte medför några konsekvenser. Det finns till och med organisationer som gör en låtsasutredning utan att ta offret på allvar, säger hon.
Ge utrymme för de goda krafterna
Anneli Häyrén anser att bara en utredning som är på riktigt, som bildar och utbildar de anställda, ger utrymme för de goda krafterna, för dem som inte vill sitta tysta och titta på, för dem som inte vill vara offer, så att de kan vara verksamma mot trakasserierna.
– Då blir förövarna ganska ensamma, säger hon.
Det är inte alla män på en arbetsplats som är förövare. Många runtomkring kan lida ganska mycket av det som pågår. Men om man inte adresserar sexuella trakasserier blir det ganska tyst.
– Många tystnar själva och blir rädda, men om man tar tag i trakasserierna och alla diskuterar dem, då skapas en möjlighet att säga ifrån.
– Nu är det många som inte vet hur de ska agera. Då blir de en del av en mobbande struktur. Men ger man dem verktyg att kliva av så kommer de goda krafterna att göra det.
Det finns också våldsforskning som bekräftar att de goda krafterna får effekt också på förövarna.
– Forskningen visar att bara om omgivningen tillåter mobbning utvecklar förövaren sitt mobbande beteende, annars gör man det inte, säger Anneli Häyrén.
Anna Holmgren