Gudrun Linn, 77, är arkitekt. Hennes forskning om byggnaders utformning och funktion har genom åren påverkat hela byggbranschen. Hennes avhandling kom 1985 och handlade om hur badrum ska byggas för att underlätta städningen.
Avhandlingen blev omdebatterad och man ifrågasatte om städning av badrum verkligen var ett ämne för forskning.
– Ifrågasättandet av avhandlingen var totalt osakligt. Rabaldret kring den berodde på att den kom att användas som tillhygge i en akademisk strid som sedan länge pågick inom KTH och som jag inte var inblandad i. säger Gudrun Linn. Hon har bjudits in som expert av Svenska Miljöinstitutet för att sakgranska Allomstäds hemsida.
Samarbete?
Här följer några frågor som Gudrun Linn besvarar här med egna ord:
— Hur fungerade ditt samarbete med IVLs forskningsprojekt Allt om städ:
”Jag blev tillfrågad av Ann-Beth Antonsson om jag ville sakgranska IVL:s webb-sida Allt om städ, som hon var projektledare för. Checklistan som tagits fram byggde på mina böcker. Jag accepterade det eftersom mina böcker angavs som källa, och jag ville gärna kontrollera att uppgifterna användes på rätt sätt.
Det var en svår uppgift. Jag hade lagt ned stor möda på mina formuleringar i böckerna. De måste vara oantastliga, eftersom det var handbokstext, och de hade gnuggats med min styrgrupp och min referensgrupp. Min text fick inte motsäga några myndighetsregler eller riktlinjer.
I Allt om städ var det innehållsliga materialet presenterat på ett annat sätt. Som alltid när någon skriver om en ursprunglig text med samma syfte men med ett annat ”tilltal”, så hade det på några ställen uppstått oavsiktliga glidningar i betydelse, som jag försökte justera. Jag var säkerligen en mycket krävande granskare.”
Upplägg?
— Hur ser du på uppläggningen av Allt om städ ur ditt forskningsperspektiv?
”Det är utmärkt att den här typen av riktlinjer finns på nätet. Och utmärkt att frågorna drivs av en institution som IVL och inte av en enskild forskare. IVL ger denna näthandbok stor tyngd.
Därmed följer också ett stort ansvar — den som ger ut en handbokstext i syfte att påverka byggandet måste ha egen kompetens i planering och byggande för att kunna inse tänkbara konsekvenser av minsta formulering. Annars finns risken att handbokstexten inte tas på allvar av målgrupperna.
Upplägget i Allt om städ liknar det i mina handböcker. För att veta hur upplägget fungerar bland mottagarna måste man göra en utvärdering. Jag har inte gjort någon utvärdering eftersom jag var pensionerad när handböckerna kom ut. Men jag fick fina recensioner.”
Brukarnas behov
— Hur kan man som forskare bygga in brukarnas behov i forskningen? Din egen avhandling var fokuserad på städarnas arbetsmiljö, och den vinkeln var ju ganska ifrågasatt, trots allt tal om forskningens ansvar i samhället.
”För att bygga in brukarnas behov i forskningen måste man fråga brukarna och sätta sig in i deras behov. Man måste ut på fältet och se med egna ögon, det räcker inte att skicka ut enkäter.Min avhandling (1985) handlade inte om städarnas arbetsmiljö i allmänhet utan den var fokuserad på hur badrum ska byggas för att underlätta städningen.
Badrumsutformningen styrdes av dåvarande Svensk byggnorm, och jag prövade utrymmesmåtten som angavs där med fullskaleförsök i laboratorium, med försökspersoner. Avhandlingen blev enhälligt godkänd vid disputationen på KTH (man kan bara bli godkänd eller underkänd).Ifrågasättandet av avhandlingen var totalt osakligt.
Rabaldret kring den berodde på att den kom att användas som tillhygge i en akademisk strid som sedan länge pågick inom KTH och som jag inte var inblandad i.
Angreps
Angriparen (som själv inte hade erfarenhet av denna typ av forskning, utan tyckte att den var löjlig) drog sig inte för att på DN Debatt publicera falska uppgifter om avhandlingen. Hans påståenden väckte en närmast skandalartad uppmärksamhet och spreds okritiskt i medierna under flera år. Ingen saklig kritik av något värde framkom, men skriverierna har uppfattats som ifrågasättande.
Om min avhandling hade handlat om de professionella städarnas arbetsmiljö hade det förmodligen inte blivit något rabalder. I och med att jag prövade de generellt giltiga byggnormerna och föreslog bättre mått kom den ändå att påverka den professionella arbetsmiljön, likaväl som bostäderna.”
— Hur går det till att bedriva arbetsmiljöforskning som går att sprida? Utgå gärna från din egen forskning, som ju fått stort genomslag i byggbranschen.
”Jag kan bara tala om den forskning som är inriktad på byggnaders utformning och funktion. För att kunna sprida sådan arbetsmiljöforskning måste den vara väl förankrad både hos dem man forskar om och hos de tilltänkta avnämarna, dvs byggbranschens olika led.
Den ska göras professionellt och med en stor del av arbetet ute på fältet. Så att man vet vad man skriver om.Med professionalitet menar jag här att forskaren måste vara sakkunnig på byggandet och själv kunna göra avvägningar mellan t e x städares krav och alla andra krav som ställs, med kunskap om gällande byggregler och det som kallas god arkitektur.
Projektörerna har inte tid att göra avvägningar mellan olika gruppers synpunkter, den avvägningen måste den som skriver riktlinjer göra.I mitt projekt om fastigheten som arbetsmiljö fann jag dock att de olika yrkesgrupperna synpunkter stämde väl överens, och de stämde även med handikappreglerna. Men det visste jag inte från början.
Sedan finns det omständigheter som kan hindra goda lösningar. Se min artikel i Arkitekten 5.2007. Det finns mycket att forska om.”
Gudrun Linn, februari 2010
Läs också Gudrun Linns artikel I Arkitekten nr 5/2007.”Lär byggherrarna beställa städvänliga hus!”Läs artikel om Gudrun Linns forskning i LO-tidningen