Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
För fem, sex år sedan var det krisläge på Scan, landets största slakteri för fläsk. Scan grovstyckar idag 600 grisar per timme på dagskift, och finstyckar och packar 400 grisar per timme på dag- och nattskift av cirka 300 operatörer. Takten är hög och då var många sjukskrivna, hade fått arbetsskador och slutade i förtid.
– Det var inte många fyrtioåringar då som styckare, säger produktionsledaren Tonny Sjöstrand. Flera slutade i förtid, efter en kort tid på Scan hade de fått skador.
Miljoner i vite
För sex år sedan satte Livsmedelsfacket ner foten genom huvudskyddsombudet Peter Ekström. Han anmälde företaget till Arbetsmiljöverket och krävde översyn av det tunga arbetet och önskade max fyra timmars arbetstid.
– Då var vi inriktade på det extra hårda köttet som var mycket slitigt att hantera, samtidigt som arbetstakten höjdes, säger Peter Ekström. Resultatet av vår protest har blivit bättre än jag trodde då, det blev en bred förändring än vi hade räknat med.Arbetsmiljöverket ställde krav. Man satte målet sex timmars styckarbetstid. Ett vite på tre miljoner kronor lades.
Bred analys av hela styckningsarbetet
Ett stort ergonomiskt arbete startade för att komma åt belastningsskadorna i samverkan med Scans företagshälsovård, Långebrohälsan. Man fann en metod som heter Meba, medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete, som utvecklats vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitetssjukhus. Maj Jönsson fick gå utbildning i Meba, och år 2008 kunde man sätta igång med arbetet.
– Det handlar om att göra en bred analys av hela styckningsarbetet, för att finna riskarbetena, säger Maj Jönsson, ergonom och sjukgymnast på Långebrohälsan.
Sedan undersöker man varje styckare som uppger symptom på besvär eller direkta skador i nacke, skuldror, armbågar och händer. Dessa åtgärdas direkt, med operation eller andra medicinska insatser.
En viktig del är den ökade medvetenheten på alla nivåer i företaget, såväl hos styckarna som hos cheferna. För Mebainsatsen kostar tid eftersom alla styckare testas i en lokal på arbetsplatsen under mellan 15 och 30 minuter. De med symptom tar ännu längre tid.
– Numera inser vi alla att det ger effekt för bättre produktion eftersom våra styckare orkar jobba längre tid av sitt arbetsliv, säger Kenneth Persson, styck- och slaktchef. Att vårda kniven är att minska risken för besvär.
Rotation omväxlar
Arbetet med styckning har förändrats på senare år, från individuellt ackordsarbete till linjearbete där man arbetar i grupp. Det innebär att man slipper en del lyft av köttbitar, mot att det blir ett mer enahanda arbete i korta cykler. Det har man löst med rotation.
Sammanlagt sex timmars styckningsarbete varvas med ett arbetspass utanför linjen vid avlastningsstationer, som till exempel packa sidfläsk i lådor som skickas till Polen för att skäras till bacon, eller att svåla kött i maskin. De 800 knivarna slipas vid en slipstation och måste vässas regelbundet. Alla byter moment och roterar efter sjuttio minuter med en kortare paus, för snabbfika och för att vässa knivarna.
– Förr var det mest bråttom till kaffet, nu har medvetenheten gjort det viktigare att ha en vass kniv, säger Tonny Sjöstrand. Så först skärpa sedan kaffe.
Sjukskrivningarna har minskat
Maj Jönsson har arbetat med modellen i fyra år. Det går till så att hon går igenom läget med en arbetsgrupp med parterna i januari. I april gör hon testerna. I maj levererar hon resultatet. Och i augusti börjar förändringsarbetet på arbetsplatserna. Varje styckare som känner av belastningsbesvär får hjälp direkt.
Och resultatet har inte låtit vänta på sig. Effekten är rejält god. Sjukskrivningarna har minskat från nio till fem procent, en väldigt låg nivå i branschen. Skador i nacke och axel har gått ner med 47 procent, armbåge och händer med 62 procent, spänd nacke med 32 procent. Skador i karpaltunneln, där nerverna löper genom handen, har minskat med hälften, förr opererades några varje år men numera hinner få bli så dåliga i handen.
Färre slutar
– Inget fixar sig dock av sig själv, det kräver ständig kontroll och att man ser till individens behov, säger Maj Jönsson. Där har vi även höj- och sänkbara arbetsbord som alla ska ställa in efter sin storlek. Vi arbetar med synergonomin, främst vad gäller bra belysning. Och vi synar friskfaktorer, för att förstå varför vissa aldrig är sjukskrivna.
En annan skillnad är att allt färre slutar på arbetsplatsen, och därmed ökar medelåldern. Idag finns de som jobbat där så länge som i 47 år, och några är över 60 år. Den äldste styckaren gick i pension för ett tag sedan, han var då 67 år. Allt fler talar om att fortsätta efter 65 år.
– Det känns fantastiskt att både får undersöka och åtgärda problemen med ett så starkt stöd från parterna och de anställda, säger Maj Jönsson.
Nyanställda lär sig hälsosamt arbete
Det är inte bara på Scan i Kristianstad som arbetsmiljö blivit bättre. På Scans övriga styckningsanläggningar har man regelbundet videokonferenser då Maj Jönsson och arbetsmiljöansvariga på kristianstadsanläggningen delar med sig av kunskapen.
Ännu ett sätt att förebygga skador är ett antal instruktörer som har till uppgift att följa arbetet vid styckningen, och ta upp allt från justeringar av arbetsplatsen vid linjen som personliga variationer. De lär upp nyanställda så att de snabbt kommer in i hälsosamt arbete.
Alla är överens om att arbetsklimatet har blivit väldigt mycket bättre under de senaste åren, öppnare och mer hälsosamt. Och att man inte alls är klar med arbetsmiljöarbetet och kan slå sig till ro. Utan att det är ständigt pågående.
Torbjörn Uhlin
Läs om forskningen på Arbets- och miljömedicin, Lunds universitetssjukhus, kring belastningsskador, bland annat om metoden Meba. Följ länken…