Det kan vara bra att sitta i korta perioder för att slippa få ont i nacken och skuldrorna om du har ett jobb där du rör på dig mycket resten av tiden .
– I manuella arbeten kan sittandet göra att man slipper tunga lyft och obekväma arbetsställningar som kan leda till smärta, säger David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle som undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken.
Tillsammans med forskare vid NFA, Nationella forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn, har David Hallman undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken, arbeten som görs för hand. Bland de som har manuella arbeten finns det de som sitter väldigt lite och de som sitter väldigt mycket.
– Om du utsätts för många tyngre och fysiskt krävande arbetsbelastningar blir det sannolikt andra effekter av sittandet än om du arbetar på ett kontor, säger David Hallman. Tidigare forskning visar att för mycket stillasittande kan leda till ohälsa, sjukdom och kortare livslängd. Men allt sittande behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Den aktuella studien visar att det verkar vara bra att sitta lagom mycket i manuella yrken. Att sitta mer verkar inte ge en större risk för att få ont jämfört med att sitta väldigt lite. Att sitta i kortare perioder kan till och med vara gynnsamt. Om man jämför sannolikheten för att ha hög smärta mellan de som satt mer än sex timmar på jobbet jämfört med de som satt måttligt så är sannolikheten att få ont tre gånger så hög.
Sitta måttligt ger lägst smärta
I en av studierna har forskarna tittat på stillasittandet och den fysiska aktiviteten hos städare, industriarbetare och arbetare inom transportsektorn, som har varierande belastningar i arbetet. Även om man har många lyft och obekväma arbetsställningar så sitter många en stor del av arbetsdagen. – Vi har undersökt sittandet i relation till de andra belastningarna vilket gör att vi får något att jämföra med.
I den första studien undersökte forskarna hur mycket ett tvärsnitt på 200 personer satt under en hel dag. De som satt måttligt mycket, mellan sex till åtta timmar, hade den lägsta sannolikheten för att rapportera hög smärta i nacke och skuldror
– Det tyder på att det gäller att sitta lagom mycket över dagen, vare sig för lite eller för mycket, säger David Hallman.
Bra att växla mellan olika aktiviteter
Forskarna har också analyserat sambandet mellan sittande på arbetstid och nacksmärta hos 659 personer. Ju mer man satt i korta perioder på cirka fem minuter desto mindre var sannolikheten för hög smärta och medan den var högre om man satt längre perioder i sträck, mellan 30 minuter och en timma. – Slutsatsen är att det kan vara bra att växla mellan olika aktiviteter så att man hinner återhämta sig. Då är risken inte lika hög att utveckla besvär.
Sittandet minskar andra risker
I longitudinell studie har forskarna undersökt om sittandet på jobbet har någon betydelse för hur smärtnivån ser ut under ett år och om går smärtan upp eller ner beroende på hur mycket man sitter.
Den grupp som satt mest på jobbet tenderade att minska sin smärtnivå under det här året i högre grad än de grupper som satt mindre.
– Vi tror att det beror på att man inte exponeras lika mycket för andra riskfaktorer, när man sitter ner.
Via sms har forskarna skickat ut frågor en gång i månaden under ett år, om hur ont deltagarna i studien har haft den senaste månaden och det visar sig att smärtan varierar mycket över tid.
– Hade vi istället frågat vid ett tillfälle om man haft ont det senaste året hade vi inte kunnat få en lika sann bild av smärtans förändring över tid.
Objektiv mätning ger säkra resultat Till skillnad från tidigare forskning om arbetsrelaterade nackbesvär som bygger på frågeformulär har forskarna den här gången använt sig av ett mätinstrument, en så kallad accelometer, som man fäster på låret, höften och ryggen, och som mäter sittandet liksom olika typer av fysisk aktivitet – Det är viktigt att vi kan mäta exakt hur mycket man sitter på ett objektivt sätt. Frågeformulär kan vara väldigt missvisande eftersom det bygger på en uppskattning och man kan missbedöma hur mycket man sitter med flera timmar per dag.
Sitta kort eller länge
Andra brister i tidigare forskning är att man inte har fokuserat på mönstret av sittande och fysisk aktivitet utan tittat på det totala antalet timmar.
– Det är stor skillnad på att sitta flera timmar i sträck eller om man växlar mellan att sitta och stå, säger David Hallman.
I det här fallet har mätningarna gjorts under ett helt dygn och kombinerats med mätningar av hjärtfrekvensen. Det gör att forskarna kan se om sittandet påverkar kroppens fysiologiska respons, hur hög pulsen är vid olika typer av aktiviteter på jobbet och hur återhämtningen påverkas under natten. På det sättet kan forskarna förstå vilka funktioner i kroppen som kan vara inblandade i en ökad risk för smärta i nacken eller för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Vi kunde se att ju mer man satt under dagen, desto högre puls hade man under natten. Stor variation i pulsen är ett hälsotecken, men vi kunde se att ju mer man satt på jobbet desto lägre var variationen och om du är inaktiv under lång tid så får du en sämre återhämtning. Då kan du också få mer värk.
Samband stress-värk?
Nu ska David Hallman och hans kollegor gå vidare och titta mer sambandet mellan smärtan och den fysiologiska reaktionen för att ta reda på om det har betydelse vilken fysisk reaktion man har och om den kan påverka om man får ont och hur smärtan påverkas över tid.
– Om man har ett stresspåslag med hög puls kanske man har högre risk att få ont eftersom stressen kan leda till sämre cirkulation i musklerna och att man spänner sig.
David påpekar också att resultaten från forskningsprojektet inte går att generalisera till andra yrkesgrupper och därför skulle han vilja undersöka sambandet mellan sittandet och smärta hos andra yrkesgrupper, till exempel de som arbetar på kontor.
Länkar till studierna:
Den sista studien om utveckling av smärta över tid kommer snart på nätet
Se tidskriftens sida BMJ open