Mångkultur blir lätt kaotiskt när det saknas mål med den, säger Timurs Umans Foto: Torbjörn Uhlin

Mångfald med mening är lönsamt

Mångkultur i ledningsgrupp och styrelse ger i sig inte någon fördel, utan tvärtom blir det ofta sämre resultat. Men med en gemensam vision kring mångfalden blir effekten tvärtom ökad lönsamhet och bättre arbetsmiljö, visar Timurs Umans i en unik forskning.

 

Forskning om mångkultur inom ledarskap och effekten av detta är mycket sällsynt i såväl Sverige som utomlands. När Timurs Umans, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, startade sin forskning 2003 fanns två studier i världen.

Numera är de sju stycken, en av dem är hans egen ”The Bottom Line of Cultural Diversity at the Top” (Effekten av mångfald i företagsledningar).

Den lade han fram vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, i mars i år.Timurs Umans har själv gjort en mångkulturell resa. Han har vuxit upp i Lettland, men sedan studerat och arbetat i olika delar av världen som Ukraina, USA, Estland. Han arbetade i ett par företag i Lettland med blandat letter, rysstalande letter och lettiska judar (som han själv är). I ena företaget fungerade det bra, i det andra var mångfalden splittrande.

Det födde intresset att studera mångkultur i ledningsgrupp och styrelse.

Virrvarr utan mål

Forskningen bygger på studier av finansiella rapporter av 239 svenska börsbolag.

Det har följts av enkäter till 89 av dem. Dessutom har Timurs Umans intervjuat ledningsgrupperna i två svenska företag i Lettland.Läget i styrelser och ledningsgrupper i svenska företag är ganska gott, nästan var fjärde medlem i dem har utlandsbakgrund, från total dominans av äldre svenska herrar.

– En alltmer etnisk mångkulturell marknad slår igenom, liksom en ökad globalisering i affärerna, säger Timurs Umans. Dessutom kommer tredje generationens invandrare, som är uppvuxna i Sverige, in i arbetslivet på ett naturligt sätt. De kan svensk kultur, och tar även med sig en annan.

Den svenska konsensusmodellen att alla ska vara överens har varit stark under många år, och där kan mångfald ställa till det. I flera kulturer ser man konflikt som normalt.

– Det finns ett negativt samband mellan kulturell mångfald och lönsamhet. Utan att man har gemensamt fokus blir det lätt ett virrvarr i arbetsgrupperna och slack i arbetet, säger Timurs Umans. Referensramarna är inte samma, inte heller sättet att kommunicera.

Det märks i skillnader mellan kollektivistiska och individualistiska organisationskulturer, där den första bygger på gemensamma riktlinjer där alla oavsett kultur strävar åt samma håll, medan den andra leder till tävlingar om vem som är bäst.

– Då hamnar målet för företaget i bakgrunden, säger Timurs Umans. Däremot, om man lägger till en gemensam vision och den får genomsyra både ledningsgrupp och styrelse, leder det till att lönsamheten tydligt ökar, liksom en mer hälsosam arbetsmiljö.

Då kan alla känna motivation att utveckla sig och företaget, därför att även de med annan etnisk grund kan räkna med att de har ett värde. Ledningsgruppen är symbolen för företaget, och att man kan nå toppen oavsett kultur ger en positiv utveckling i hela organisationen.

 

 

Torbjörn Uhlin