Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.

Variation minskar kvinnors ohälsa

– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.

Förpackning, montering, slipning, nitning är typiska uppgifter för kvinnor i industrin. Dessa arbetsuppgifter kan se lätta ut vid en hastig anblick. Men om de utförs dag ut och dag in är de oftast monotona, bundna, ensidiga och kan leda till stress och belastningsskador.

Män får lösa problem

– Kvinnornas arbetsdag är ofta fylld av produktionsarbete, medan männens arbetsdag ofta har inslag av möten med lösning av tekniska frågor och olika projekt, säger Caroline Jarebrant.

Hon leder ett projekt, som handlar om att minska risken för ohälsa och olycksfall för kvinnor inom verkstadsindustrin. Projektet ingår i ”Kvinnor i industrin” ett forskningsprogram, som finansieras av AFA Försäkring.

Upptäcka kvinnors arbetsmiljö

Fyra företag har deltagit i detta projekt, ett textilföretag, ett elektronikföretag, en traditionell verkstad och en underleverantör i fordonsindustrin.

– Vi ville inte komma till företagen och berätta för dem hur vi såg på deras arbetsmiljö, utan vi ville försöka få dem att själva upptäcka hur det såg ut just hos dem när det gällde kvinnornas arbetsmiljö, säger hon.

Det visade sig att verkligheten var ganska olika hos de fyra företagen, beroende på traditioner i branschen och på orten, men det fanns en uppdelning i olika arbeten mellan män och kvinnor.

En generationsfråga

I ett av företagen arbetade en hel del äldre kvinnor och yngre män. Kvinnornas och männens arbetsuppgifter skilde sig markant, men också deras bakgrund. Männen var vana vid datorer och kunde lära sig nya saker via datorn, de klarade också att förstå engelsk text. Kvinnorna kunde inte lära sig via datorer. De behövde lära sina uppgifter genom att göra och hade svårt med engelska språket.

Var detta en generationsfråga, snarare än en skillnad mellan män och kvinnor?

– Ja, troligen, men företaget har i många år försökt locka till sig unga kvinnor, men det har inte varit så lätt. När företaget nyrekryterar vill de ha personer från teknisk linje och där är det ont om kvinnor., säger Caroline Jarebrant.

Värdeflödesanalys

Arbetsmiljön är en del av produktionen som helhet. Med en så kallad värdeflödesanalys, VFA, kan man studera produktionsflödet genom att man ritar upp hur materialflödet ser ut och hur produktionen styrs. Värdeflödesanalysen går ut på att ta bort slöseri, som till exempel onödiga lager, onödigt spring, onödig väntan i produktionen. Men allt detta sparande kan leda till en intensifiering av arbetet, om man tar bort återhämtningsperioder i arbetet. Det i sin tur kan leda till att arbetet blir än mer montont och belastande.

Caroline Jarebrant kom på att använda värdeflödesanalysen för att objektivt studera arbetsmiljön och få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagets förändringsarbete.

– Första gången jag såg en värdeflödesanalys tänkte jag att här är det arbetsmiljöverktyg jag letat efter! Om man utnyttjar värdeflödesanalysen för att studera arbetet kan man få en konkret bild av arbetsmiljön i stället för tyckanden, säger Caroline Jarebrant, som är doktorand i produktions¬ergonomi vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Dagbok visade uppdelningen

En grundtanke i projektet är att de anställda ska delta aktivt och bidra med sina kunskaper för att bygga upp en gemensam bild av sin arbetsmiljö. En metod hon prövade i projektet var en dagbok där var och en antecknade vad de gjorde, var och hur länge. Detta är en så kallad tidsgeografisk dagbok. Dagböckerna synliggjorde uppdelningen mellan kvinnor och män i arbetet.

– Den tidsgeografiska dagboken visade tydligt att vissa gör bara rena produktionsarbeten, medan andra gör kringuppgifter.

Utifrån en gemensam bild av arbetet som alla blev överens om, diskuterade grupperna hur de ville ha det i framtiden när det gäller effektivitet och arbetsmiljö.

Alla gjorde nästan allt

I början var samtalet ganska låst i projektgruppen och det var svårt att se hur något kunde förändras. Men så småningom fick alla en annan syn på sitt arbete. På ett av företagen enades projektgruppen om att försöka förändra hela produktionsflödet. Resultatet blev att nästan alla i laget gjorde alla uppgifter i laget. En äldre kvinna i gruppen sade: ”Nu kan jag göra nästan allt, men truck det kör jag inte!”

– En ökad variation i arbetet kan man bara skapa om alla ser helheten och förstår vad var och en gör, säger Caroline Jarebrant.

Värde för företaget

– Medarbetarna måste förstå att det finns en vinst i att förändra arbetet och företaget måste se att det ligger ett värde i att ha en kompetent personal som är flexibel. Det kostar ju pengar att lära upp nya.

Hon har inte räknat i kronor och ören på om mer variation i arbetet är lönsamt.

– Men det är en kvalificerad gissning att det lönar sig, säger hon.

Anna Holmgren