Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.
Välmående i arbetslivet och omsorgen om de anställdas hälsa blir nästa stora trend i arbetslivet. Det sade representanter för både forskare och arbetsgivare, som redaktionen för arbetsmiljoforskning.se träffade vid ett besök i Helsingfors.
På Arbetshälsoinstitutet är forskningschefen också professor i företagsekonomi, Guy Ahonen. Han kom för tre år sedan från Handelshögskolan till institutet för att göra ekonomiska analyser av arbetshälsan, alltså sambandet mellan ekonomi och arbetsmiljö.
Arbetshälsoinstitutet har 750 anställda i Helsingfors och på fem andra platser runt om i Finland.
Guy Ahonen hänvisade först och främst till forskningslitteraturen.
– Den visar att ekonomiska investeringar i hälsofrämjande åtgärder brukar betala sig själva om de är systematiskt planerade och väl genomförda.
Han hänvisade bland annat till A. Aldana, i American Journal of Health Promotion 2001;1, 296-320 och boken Health Affairs, som kom ut 2010.
– Det är inte alltid sådana investeringar lyckas och lönar sig, men det är alltid bättre att förebygga än att ingripa när skadan är skedd, påpekade han.
Gigantiskt belopp
Låg sjukfrånvaro hänger ihop med en rad faktorer som bra arbetsförmåga, låg upplevd stress, ett fungerande samarbete, bra kunskapsstöd från närmaste chef, och om man uppfattar att ledningen är rättvis. Idag är sjukfrånvaron i Finland i genomsnitt 11 arbetsdagar per person och år och den har långsamt stigit, trots alla insatser.
Här kan man gå i pension mellan 63 och 68 års ålder, men den verkliga pensionsåldern år 2008 var 58 år. Guy Ahonen hade räknat ut att det kostade 23 970 miljoner euro om året om man räknade på förlorade arbetsår och hur mycket dessa år var värda. Ett gigantiskt belopp när han räknade på kostnaderna för hela samhället.
Ekonomin ser annorlunda ut i Finland jämfört med Sverige. En finsk arbetsgivare tjänar mer på att ha en frisk och välmående personal. Arbetsgivaren betalar en del av en anställds förtida pension, om den beror på arbetet. Storleken på procentsatsen beror på hur stort företaget är. Premien till arbetsskadeförsäkringen betalas efter hur många skador man har i företaget och företaget står för en del av kostnaderna för rehabiliteringen. En del av sjuklönen betalar också arbetsgivaren och för företagen är det den högsta av dessa tre kostnader. Det blir därför intressant för en arbetsgivare att minska arbetsskadorna för att hamna i en annan, billigare premieklass och att förhindra förtida pensioneringar och hög sjukfrånvaro.
Investeringar ger avkastning
Arbetsförmågan är ett aktuellt begrepp. Arbetshälsoinstitutet har utvecklat ett arbetsförmågeindex, WAI, som är validerat och spritt, både i Finland och utomlands. Det består av en enkät med tio enkla frågor. Det finns också en term ”managing working ability” som innebär att företagshälsovården kontinuerligt mäter och gör insatser för att förbättra de anställdas arbetsförmåga. Företagshälsovården är obligatorisk och bara ungefär hälften av kostnaden betalar företaget, resten av pengarna kommer från staten.
Men i det finska arbetslivet finns det ändå en ”terrorbalans” mellan kostnader för förebyggande arbete på arbetsplatsen och vad sjukfrånvaro och sjuklighet kostar företagen, berättade Guy Ahonen. Varje år investerar företagen 2 miljarder euro i företagshälsovård, rehabilitering, utbildningar, rekreation, kultur, motion, med mera till sina anställda, medan de förtida pensioneringarna, sjukfrånvaron och arbetsolyckorna kostar dem 30 miljarder euro.
Det finns en rad goda exempel, både i industrin och i den offentliga sektorn, som visar att satsningar på arbetsmiljö, de anställdas hälsa och välbefinnande, ger höga avkastningar tillbaka till företaget.
Parterna går ihop
I fallet Metso, ett företag som tillverkar skogsmaskiner, gav sådana insatser en nytta som motsvarande en ökad omsättning i företaget om 20 procent.
Arvi Parvinen var företagsläkare vid Metso. Nu är han delägare i ett konsultföretag som arbetar med att hjälpa företag att sänka sina kostnader, Hoffmanco. Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi vid Stockholmsuniversitet, hade ordnat ett seminarium för svenskar hos konsultfirman. Där berättade Jan Schugk, arbetsmiljöansvarig i Finlands motsvarighet till Svenskt Näringsliv, att cirka 80 000 personer går i pension varje år. Av dem är det en tredjedel som går i förtid på grund av arbetet. Även Finlands befolkning åldras och det betyder att fler måste arbeta längre.
Arbetsmarknadens parter har gått ihop i ett program där målet är att företagsledningarna ska bli medvetna om vikten av god arbetsförmåga. Genom att registrera och samla in information om relevanta kostnader, att dokumentera investeringarna i hälsa och arbetsförmåga och att utveckla metoder för att använda hälsa och välmående som ett verktyg i företagets styrning, ska man uppnå målet.
– Företaget måste vara medvetet om hälsoriskerna och hur de anställda mår. Det man inte kan mäta kan man inte heller styra. Fokus ska ligga på prevention och tidiga ingripanden, sade Jan Schugk.
De arbetstagare som inte orkar med jobbet måste få en andra chans och möjlighet till en ny karriär.
– I Finland förbrukar vi människor som det ser ut idag. Även de som inte har sin fulla arbetsförmåga kvar måste ha möjlighet till ett jobb, sade han.
Revisorn räknar
Trots att investeringarna i företagshälsovård har ökat i Finland minskar inte sjukfrånvaron.
– Frågor som inte är medicinska går inte att lösa med medicinska insatser. Det är på arbetsplatsen förändringarna måste ske. Men om inte företagshälsovården kan bevisa att den skapar mervärde är den en kostnad som måste bort, sade Jan Schugk.
Thomas Westerholm från Hoffmanco menade att det handlar om att översätta kunskapen om vikten av god arbetsmiljö till siffror för den högsta ledningen. Därför hade Hoffmanco kopplat in en revisor från ett stort, internationellt revisionsföretag, som räknar på kostnader och vinster.
– Det är mer lönsamt att få ner sjukfrånvaro än att höja omsättningen, sade Thomas Westerholm och berättade om företaget Altia, som tillverkar och säljer sprit, bland annat i och till Sverige. Där räknade man ut att 9 procent av det totala löneutrymmet betalades för icke värdeskapande arbete. Ledningsgruppen var förbluffad och blev genast intresserad av att göra något åt detta.
– Med rätt investeringar kunde vi på några år spara en hel del pengar för företaget, berättade Thomas Westerholm.
Paula Liukkonen påpekade att det egentligen är sorgligt att man tvingas motivera arbetsmiljöinsatser med lönsamhetsargument.
– För 25 år sedan, då jag disputerade, var det viktigt att synliggöra sjukfrånvarokostnader för att visa investeringsutrymmet. I dag talar jag hellre om värdefrågan och försöker engagera styrelser och ledningsgrupper i att förstå vikten av företagets värderingar och värdighet, säger hon.