Bra miljö för flyganställda är även bra miljö för omgivande samhälle. Idag riskerar en halv miljon personers liv av bränslepartiklarna, anställda såväl som grannar.
Ett EU-projekt ska förbättra för alla genom effektivare användning, minskade utsläpp och miljövänligare drivmedel på flygplatserna.
Frågan är om flygplatserna ställer upp på utmaningen.
Med start i december skulle ett arbetsmiljöprojekt lyfta på tre flygplatser i Europa: Arlanda, Kastrup och Heathrow.
Det handlar om utsläpp av toxiskt skadliga riskämnen med flygbränslet. Copenhagen Airport, Kastrup, går i spetsen och är redan på banan.
Men på Arlanda och Heathrow är inte flygplatsägarna med. Nu startar en kampanj för att väcka deras ansvar.
EU betalar för projektet, och där ser man detta som ett allvarligt problem. Men EU vill hellre att personal, chefer och bolag samverkar med varandra, och med omgivande grannar, än att slå till med hård lagstiftning. Möjligen är minimigränser på gång.
Stora skaderisker
För en tid sedan skapade bullret protester från grannarna, de stod inte ut med det ökande flygoväsendet.
De har inte tystnat, än finns ett motstånd med bullret .
Nu befarar man att även utsläppen kan väcka vågor av protester. Nyligen var en grön protestgrupp ute på Schiphol i Holland och höll på att sätta ett stopp för flyget.I projektet pekar man på den långa traditionen av social dialog på flygplatserna.
Parterna är vana vid att samarbeta om gemensamma problem, som om säkerheten. Projektet leds från Kastrup och projektledaren Lars Broogard kommer från 3F, Fagligt Fælles Forbund, som organiserar anställda på flygplatsen förutom flygare och kabinpersonal
På Kastrup har man tre års erfarenhet av arbete med luftgifterna, och man har lyckats få igång ett gott samarbete med flygbolagen. Ett stöd i arbetet har varit att två anställda som drabbats av cancer i urinblåsan fått detta kopplat till giftpartiklar från flygbränslet och därmed ersättning för arbetsskador.
– Det har betytt mycket för att ställa högre krav på att starta ett arbetsmiljöarbete mot luftgifter, säger Lars Broogard. Den negativa påverkan av utsläppen har bevisats genom en vetenskaplig undersökning av luftburna partiklar på och omkring Kastrup. Man såg även att partiklarna inte försvann utan låg kvar under lång tid.
Samverkansproblem
På Arlanda bär ett par anställda friskluftshjälmar, de arbetar ute bland flygplanen. De hade tidigare problem med slemhinnorna i andningsvägarna och var trötta i arbetet.
– Nu mår de mycket bättre och är piggare, säger Dan Holmberg, regionalt skyddsombud (RSO) för Transport avdelning 46. De signalerar problemet för oss andra.
Det finns ett skäl som intresserar flygbolagen. Flygbränsle har blivit rejält dyrare, och en miljöeffektiv och minskad användning spar pengar. Ett win-win-läge således.
På Arlanda har man inte kommit igång med projektet, inte heller på Heathrow. Problemet är att få flygplatserna att samverka kring arbetsmiljöfrågan, påpekar Dan Holmberg. Det funkar inte än i alla fall.
– Vi planerar för ett möte snart där Lars Brogaard ska presentera projektet och varför det är så viktigt, säger Dan Holmberg. Kraven kommer att öka på flygbolagen vad gäller avgaserna, och då är det bäst för dem om de är ute i god tid med omställningen.
Det finns andra aktörer som kan börja ställa krav. En part är EU som flaggar med hårdare politiska krav om inte samarbetet kommer igång och ger resultat. En annan, påpekar Dan Holmberg, är Sigtuna kommun, som har mark och befolkning kring Arlanda.
Grön teknologi
Projektet tänktes ursprungligen pågå under ett år och leda till förändrade attityder, ökad användning av grön teknologi, permanent kontroll av giftnivåer och en ökad vilja att minska luftburna gifter.
Målet är att minst fem flygplatser i Europa ska ha inrättat luftpartikelkommittéer med representanter från arbetsgivare och facken. Vid lika många flygplatser ska man ha påbörjat systematisk mätning av avgasutsläpp.
Andra mål är att alla flygplatser i Europa ska ha utvecklat en strategi för grön teknologi. Att anställda och arbetsgivare vid olika företag på flygplatserna ska få en vetenskapligt grundad utbildning samt lära sig hur man registrerar problemen, mäter gifterna och påverkar attityder.
– Med den oväntat tröga starten så har vi redan ansökt om förlängning av tiden, säger Lars Broogard. Vi tror på detta, ja det är nödvändigt, det finns ingen annan framtidsväg. Vi måste få renare luft vid flygplatsen, för oss anställda men även för folket som bor runt om och drabbas av avgaserna.Dan Holmberg tror mycket på projektet, det kommer att bli verklighet genom en samverkan som flygbolagen förstår att de mår bäst av själva.
– Får vi inte det så går vi via Sigtuna kommuns miljökontor, säger Dan Holmgren. För vi ger oss inte, vi ska ha bättre arbetsmiljö och de som bor i närheten ska ha bättre miljö.
Att projektet är aktuellt visar ett inslag från BBC nyligen där man filmade läget i Kastrup och tog upp skaderiskerna, berättar Lars Brogaard.
Torbjörn Uhlin
Fakta
Runt 15 000 personer arbetar på Kastrup, lika många finns på Arlanda. På Heathrow finns 60 000 anställda. Totalt i Europa räknar man med att närmare en miljon personer jobbar på och kring flygplatserna.
Grön teknologi som är tillämplig är exempelvis att flygmotorerna startar upp högst en minut i förväg och att man då använder främst el. Detta skulle spara 40 miljoner liter drivmedel per år. Flygbolaget KLM använder sig av den modellen.
Ett annat är att använda elkraft för transportbanden, där diesel är vanligt idag.Normalt flygbränsle är jämförbart med bilbensin eller diesel. Det finns alternativt drivmedel som biobränsle. Det är bra för klimatet, men tyvärr visar studier att det inte är lika bra för arbetsmiljön. Även här kommer många farliga partiklar ut i luften.
Certifieringar av energianvändningen är en väg som man går inom EU, och Dan Holmberg är med i ett EU-samarbete inom flygbranschen.