Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock.
Allt fler unga sjukskrivs för psykisk ohälsa och stress.
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i alla åldrar. Särskilt utsatta är kvinnor inom vård- och omsorgsyrken.
Försäkringskassans rapport ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv” visar på en alarmerande utveckling där antalet sjukskrivna för stress och utmattningssyndrom fortsätter att öka för varje år.
– Under pandemiåren minskade sjukfrånvaron på grund av psykiatriska diagnoser, men nu är vi uppe på samma nivå igen, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan som har författat rapporten.
Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Under 2022 var närmare 32 000 personer i åldersgruppen sjukskrivna på grund av stress – 75 procent av dem var kvinnor och var tredje person var under 30 år.
– Unga vuxna kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och är ofta hänvisade till vikariat och osäkra timanställningar, vilket kan orsaka ekonomisk stress, säger Ulrik Lidwall.
Projekt Gunga
På Karolinska Institutet har en forskargrupp genomfört en studie med genusperspektiv på ungas sjukskrivningar. Projektet, som fått namnet GUNGA, leds av Caroline Olsson, postdoktor på enheten för interventions- och implementeringsforskning, vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet i Stockholm.
– Vi har intervjuat 25 unga män och kvinnor med erfarenhet av sjukskrivning för psykisk ohälsa, samt 23 arbetsgivare med erfarenhet av samma grupp, berättar hon.
Även om det är svårt att mäta delar forskarna bilden att sjukfrånvaron på grund av psykiatriska diagnoser ökar bland unga, särskilt bland kvinnor.
– Vi ville ta reda på de självupplevda orsakerna till varför de unga mår så dåligt och hur arbetsgivarna uppfattade dem. Vad var deras förklaringar till sjukskrivningarna, säger Caroline Olsson.
De unga betonade arbetsrelaterade orsaker bakom insjuknandet. De hade upplevt att de jobbade väldigt mycket och det aldrig fanns någon som sa stopp. Själva hade de svårt att avgöra var gränserna gick för deras arbetsinsatser och när de var ”tillräckligt bra”.
– De hade förväntat sig mer guidning och stöd. Många av dem var ju inte bara nya på jobbet, de var även nya på arbetsmarknaden.
Caroline Olsson påpekar att det också ÄR en stökigare arbetssituation idag än för tjugo år sen. Många unga har tillfälliga anställningar och gigjobb och deras rädsla för att hamna utanför arbetsmarknaden är reell. Därför är det inte ovanligt att man tiger om sin stress och psykiska ohälsa, för att arbetsgivaren inte ska tro att man inte klarar sitt jobb.
– Det var några unga som sa att det kändes som att deras arbetsplatser kallt räknade med att köra slut på folk. Att de anställda upplevde att de skulle prestera på topp redan från första dagen, säger hon.
Tar med sig jobbet
Det var ingen större skillnad på om de unga arbetade i yrken som kräver kortare eller längre utbildning. Känslan av att alltid behöva vara nåbar gick igenom i alla sektorer.
– De hade svårt att släppa jobbet och upplevde krav på att de skulle kolla sina mejl på fritiden. Personer inom omsorgsyrken bar till exempel med sig sina brukares problem hem.
Unga kvinnor har allra mest press på sig – den uppfattningen delas av både kvinnor och män. Kvinnor behöver prestera mer för att framstå som kompetenta, jämfört med män, och de tar ofta ansvar för att andra ska må bra, både på jobbet och privat
– Även tidigare forskning visar att den totala arbetsbelastningen är större för kvinnor än män, vilket förstärks om det finns barn i familjen, säger Caroline Olsson.
Flera unga berättade också att de hade tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa och att de upplevde sig som sårbara personer. Men det var i mötet med det nuvarande arbetet som det blev för mycket för dem och de blev sjukskrivna.
Kortare inskolning
När forskarna intervjuade arbetsledarna framträdde delvis en annan bild. Många av dem hade inte förstått att de unga tagit på sig så mycket ansvar, eftersom de inte beklagade sig. Men flera av dem som jobbat länge berättade också att samma inskolning som förr kunde hålla på i flera veckor, nu genomfördes under några dagar.
– Några av cheferna påtalade att arbetslivet går mycket snabbare idag och att det finns mindre tid för introduktion. Samtidigt tog de även upp samhällsfaktorer, som att de unga redan är slutkörda när de kommer från skolan.
Till skillnad mot de unga tog cheferna även upp livsstilsfaktorer som en förklarande orsak. De menade att en del unga arbetstagare hade svårt att ställa om till arbetslivet, som har andra krav på självständighet jämfört med skolan.
– Det är viktigt att tänka på att unga människor befinner sig i en läroprocess och behöver trygghet och tydlighet. En bra början är att jobba mycket mer med introduktion. Det räcker inte med ett kort introprogram, man behöver fortsätta att guida. Arbetslivet är komplext och de unga har inte utvecklat förmågan att hantera det än, säger Caroline Olsson.
Även utredaren Ulrik Lidwall tycker att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för de unga ute på arbetsplatserna.
– Det unga i arbetslivet många gånger får vara med om, särskilt när det gäller övertidsarbete till exempel, är väldigt dåligt ledarskap. Men tyvärr premieras inte gott ledarskap och långsiktigt sunda relationer i arbetslivet, säger han.
Text: Lotta Engelbrektson