Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper
Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta.
Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern.
Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Risker för buller och vibrationer är väldigt utbrett
Riskerna med buller och vibrationer står i fokus för Arbetsmiljöverkets aktuella inspektioner över hela landet. Hela 70 procent av 600 besökta arbetsplatser i södra Sverige hade brister i arbetsmiljön.
– Vi har valt att även besöka lite annorlunda branscher där man inte har tänkt på problemet, säger Håkan Rosengren, projektledare. Som arbetsplatser där montörer, stenarbetare, eller de som sköter kyrkogårdar och golfbanor, arbetar.
Tillgänglig forskning ska hjälpa gruv- och byggarbetare att själva förbättra sin arbetsmiljö via en interaktiv webbsida hos Yrkesmedicin, Umeå universitet.
Det är ett AFA-projekt som leds av forskaren Bengt Järvholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, i samarbete med kollegorna Lage Burström och Helena Lindgren.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Alla arbetsmiljöforskare inom landstings- och universitetsvärlden har nu skrivit brev till fem ministrar och statsministern för att efterlysa ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning. De vill att detta centrum ska ligga utanför Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöforskning.se
Tidskriften Användbart! har fått bidrag för tre år framåt. Den ges ut av Arbetsmiljöforskning.se och har nu fått 720 000 kr från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
– Det här ger en bra grund för utgivningen 2014 till 2016. Användbart! är ett unikt medium, vi är de enda som skriver enbart om forskning på arbetsmiljöområdet, säger Eva Ekelöf, ansvarig utgivare.
Var tredje barnmorska är på väg att bli utbränd och lika många
funderar på att lämna yrket. Det visar ny forskning av Ingegerd
Hildingsson, barnmorska och professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet.
Mest utsatta är unga barnmorskor med få år i yrket.
Någon blir hackkyckling. Foto: Freeimages
Kamp, dolda agendor, konflikter, uppgivenhet, flykt: en arbetsmiljö som huvudskyddsombudet Eva Strid möter. Konflikter och mobbning på arbetet tycks inte gå att utrota, utan ligger kvar på samma nivå år efter år trots väl grundad kunskap om hur de uppstår och hur de kan undvikas.
Den trista verkligheten med höga sjukskrivningstalen och tidiga pensionsavgångarna för kvinnor låg bakom satsningen på kvinnors arbetsmiljö. Efter tre år fortsätter Arbetsmiljöverket projektet med nya pengar. Resultaten visade på behov.
Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.
Kvinnor och män lever i skilda världar i kommunerna visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Inom äldreomsorgen sliter de anställda med tidsstyrda jobb och frånvarande chefer. I det manligt dominerade tekniska arbetet finns det tillräckligt med inflytande och resurser. En viktig orsak till skillnaderna är ett traditionellt tänkande hos politikerna.
Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.
Det är inom transporter, bygg och industri som flest arbetsolyckor sker, i förhållande till antalet arbetande. Vissa maskiner är värre än andra.