Brist på dialog leder till att många säger upp sig. Foto: Stock.Xchng

Stressade socialsekreterare lämnar yrket

 De nya metoderna för att effektivisera socialtjänsten fungerar inte alltid som avsett. Det visar en ny forskningsstudie av socialsekreterarnas vardag. När resurserna inte räcker till för att göra ett bra jobb, och när det saknas en dialog om hur arbetet ska förbättras, växer det fram en kultur av tystnad, stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning.

I stället för att utveckla verksamheten i en dialog med personalen, tystas kritik och verksamheten presenteras i tillrättalagda ”reklambroschyrer”. Detta är de första slutsatserna av Vinnovaprojektet ”Strategier för kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling i offentlig sektor”.

– Vi blev ganska häpna över resultaten, att tystnaden och rädslan genomsyrade hela verksamheten i socialförvaltningen, säger projektledaren Marika Melin.

Marika Melin

Marika Melin

Hon är forskare vid Psykologiska institutionens avdelning för arbets- och organisations-psykologi vid Stockholms Universitet. Idén till projektet fick hon i ett samarbete med sin kollega, forskaren Wanja Astvik, i ett projekt om stress och strategier i välfärdstjänstesektorn.

Forskarna fann ett glapp mellan krav och resurser, mellan vad man hade möjlighet att göra och vad man själv kände att man borde göra som professionell. Framför allt var det den bristande dialogen uppåt i organisationen man mådde dåligt av.

– Hälsan försämrades och personalomsättningen ökade när de anställda kände att de inte kunde utföra sitt arbete på ett kvalificerat sätt, och inte gavs möjlighet att föra fram sina synpunkter, säger Marika Melin.

Forskarna fick medel från Vinnova för att gå vidare och att undersöka hindren för dialog kring effektivisering av verksamheten. Resultatet av projektet ska kunna användas i utbildningar och i metodutveckling inom den offentliga sektorn. Hittills har de intervjuat cirka åttio personer, anställda och beslutsfattare på alla nivåer inom socialtjänsten i en storstad

Marknadstänkande

I fokus för intervjuerna står effekten av det nya styrsystemet, som kallas New public management, NPM. Det är ett system för rationalisering av välfärdstjänster som utvecklats i Storbritannien. Sedan 1980-talet tillämpas NPM inom den offentliga sektorn i Sverige. Många av idéerna har hämtats från den privata sektorn och från varuproduktionen. Det handlar om effektivisering genom bland annat decentralisering av beslut och budgetansvar ner till utförarna av verksamheten. Brukare och patienter ses som kunder som konsumerar tjänster.

– Grunden är ett marknadstänkande. Man talar om vinstmarginaler, effektivisering och rationalisering, beställare och utförare, säger Marika Melin.

– Om man säljer Toyotabilar kan man rationalisera och effektivisera med sådana metoder. Men välfärdstjänster som äldreomsorg bygger inte på att öka försäljningen. Man vill ju inte ha fler gamla som behöver mer vårdtid.

När forskarna skulle starta projektet stötte de på patrull och fick revidera hela uppläggningen.

– Vissa lokala politiker var förmodligen rädda att släppa in forskare som skulle kunna visa på brister i förvaltningen, säger hon.

I stället för att arbeta med enkäter, dagböcker och dialogträffar fick forskarna använda ett ”snöbollsurval” av intervjupersoner. Det kallar hon metoden att en kontakt tipsar forskarna om fler personer som vill berätta.

Kritik tystas

Intervjuerna visade något överraskande att det inte var själva styrsystemet som var problemet. Kritiken handlar om hur det fungerade. Det ingår i NPM-systemet att det ska finnas en dialog. Alla ska veta vilka mål de jobbar mot, och uppåt ska man lägga fram vad som fungerar. Men i stället för att förbättra verksamheten i en dialog med personalen, tystades kritik och verksamheten presenterades i tillrättalagda ”reklambroschyrer”.

Det ledde till att det inte fanns någon återkoppling av utfallet till beslutsfattarna. Politikerna hade en naiv inställning till återrapporteringen, anser Marika Melin.

– De håller fast vid reklambroschyrerna. De vill inte ta in att systemet inte fungerar i verkligheten.

Forskarna har talat med stadens revisorer, som menar att de inte har så stort inflytande över styrsystemen. Stadens controllers, de som tar fram indikatorerna i budgetsystemet, säger att de förlitar sig på de redovisade resultaten och tror att de stämmer. De chefer som intervjuats är väldigt medvetna om bristerna men har svårt att göra något åt problemet.

– De är rädda för repressalier. Håller du inte din budget har du inte skött ditt jobb.

Moralisk konflikt

Socialsekreterarna berättar om en vardag med allt fler och tyngre ärenden, medan lättare ärenden avskrivs, ”slaskas”. Den som påtalar problem blir skuldbelagd och får veta att den inte gör ett bra jobb.

– Budgetkraven ligger som en tung våt filt i knät på socialsekreterarna. De hamnar i en ständig moralisk konflikt där de måste förhandla med sin egen professionalitet.

När verkligheten inte stämmer med ens yrkesvärderingar uppstår en dissonans. Antingen får man ompröva sina egna värderingar eller också jobba så mycket att man på sikt riskerar att bli sjuk. Alternativet blir att säga upp sig, vilket många gör.

– Det blir en negativ rörlighet där de som slutar är unga nyutbildade, just dem man inte vill bli av med. Det leder till problem med kompetensförsörjningen.

Nationell studie av socialtjänsten

Forskarna tror att deras resultat går att generalisera till hela välfärdstjänstesektorn. Till en början planerar de att följa upp sitt projekt med en nationell studie av socialtjänsten i Sverige.

– Vi har varit i andra kommuner tidigare och vi tror att det är värre i storstäderna och lättare att föra en dialog i mindre orter, säger Marika Melin.

– Om våra resultat är giltiga för i hela landet vill vi gå vidare och titta på andra yrken inom skola, vård och omsorg.

 

Anna Holmgren

 

Läs mer

”Leda mot det nya, en forskningsantologi om chefsskap och innovation”. Vinnova, 2013. Två av kapitlen i antologin handlar om chefsskap i den offentliga sektorn,

”Dags att ge offentliga sektorns chefer bättre villkor för att leda” av Annika Härenstam, Lisa Björk och Linda Corin vid Göteborgs universitet, sid 105,

”Arbete med människor kräver ett gränsöverskridande ledarskap” av Jan E. Persson och Ulrika Westrup vid Lunds universitet, sid 127.

 

Antologin går att ladda ner här från Vinnovas hemsida.