Barn i en gunga.

Buller i förskolan stressar personal och barn men det går att förbättra ljudmiljön

2011-03-14

Förskolan är helt klart en miljö med för mycket ljud, både för personal och barn. Trötthet, ljudkänslighet och oroande höga stressnivåer har upptäckts hos personalen. Samtidigt är engagemanget ovanligt stort. Det visar ny forskning från Göteborg, Umeå och Gävle.

Agnetha Hogmalm är rektor för tre förskolor i Ucklum, en idyllisk villatätort i Stenungsunds kommun i Bohuslän. Förskolorna deltar i det forskningsprojekt om buller som Kerstin Persson Waye och andra forskare vid arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet bedriver med stöd från Fas.

Skolorna ligger tyst och fridfullt i skogsbrynet, omgivna av villabebyggelse. Inomhus är ljudnivån desto högre. Bullret är ett gammalt och välkänt problem, även här. För flera år sedan startade Agnetha Hogmalm en bullergrupp. Då var hon rektor för en annan skola. I gruppen träffades rektorer och lärare för att diskutera buller och tipsa varandra om idéer.

- Vi har på egen hand arbetat på olika sätt för att minska bullret. Det handlar om saker som att dämpa bullret genom en tyst gest, som att sätta fingret för munnen, i stället för att ropa, berättar hon.

Resultaten bekräftar bilden

Hon tycker att forskningsresultaten bekräftar vad alla redan vet. Som att personal i rummet sänker ljudnivån. Eller att den som själv är stressad höjer rösten. Och att fler barn ger en högre ljudnivå.

- Men projektet har hjälpt oss att återigen uppmärksamma bullerproblemet. Vi fick en tankeställare. Bullernivån beror också på oss i personalen som pedagoger, säger hon.

Barngrupperna är på 18 barn och lokalerna varierar från de mest ändamålsenliga till ganska nedslitna utrymmen.

Agnetha Hogmalm tycker att barnen tillbringar längre tid på dagis nu än förr. Föräldrarna är mer pressade på sina arbeten. Den ökade pressen i samhället visar sig också förskolan, anser hon.

För höga ljud för små barn

Kerstin Persson Waye har studerat förskolor i Mölndal och i Stenungsund, både personal och barn.

- Vi har mätt med dosimeter på barnen, och värdet ligger strax under vårt industribuller, men ljuden är höga för små barn, säger hon. Kerstin Persson WayeKerstin Persson Waye

Under 2003 ökade antalet förskollärare som rapporterade besvär med hörseln. Samtidigt ökade antalet barn i barngrupperna, men först på senare år har man börjat uppmärksamma och forska om ljuden i förskolan.

- Vi tror att större barngrupper med samma personalstyrka har lett till starkare ljudnivåer, säger Kerstin Persson Waye.

Över 15 procent av personalen säger att de har en hörselnedsättning. En majoritet, 53 procent upplevde ljudtrötthet. När arbetsdagen är över vill de ha lugn och ro. Ingen bilradio i bilen på väg hem, ingen tv hemma. Ljudkänslighet var ett annat problem. Man hoppar till av ljudet av en bildörr som slås igen, eller skramlet från tallrikar. Den mentala tröttheten var också påtaglig. Den innebär irritation, huvudvärk, spänningar och koncentrationssvårigheter.

Många har besvär

När man frågade de anställda om de hade svårt att uppfatta tal i miljöer där flera talar samtidigt angav en hög andel att de hade det besväret. I åldern från 40 år till pensionen var det omkring hälften, bland 20 till 29-åringar var det drygt var femte och bland 30 till 40-åringar ungefär var tredje.

- En större andel av personalen har besvär jämfört med folk i allmänhet, särskilt i yngre åldrar. Vid 40 har man normalt inga besvär med hörseln, men här har en ganska stor andel av personalen besvär. Det är oroande, säger Kerstin Persson Waye.

Hon tycker att hörselundersökningar bland personalen borde bli nästa steg. Sådana skulle företagshälsovården kunna ta hand om.

Förändrad ljudmiljö

Kerstin Persson Waye började fundera över vad man kan göra åt ljudnivåerna. Mindre barngrupper vore naturligtvis bra men svårt att uppnå. Kanske gick det att göra något åt själva miljön?

I Mölndal bytte man ut bordsskivor till en mer dämpande sort, satte in ljudabsorberande plattor i taket och bytte golv. Resultatet blev att ljudnivåerna sjönk en aning, men personalen upplevde en stor förbättring, en förändring som stod sig också efter nio månader.

Nästa steg blev att undersöka om ljudmiljön kunde påverkas genom förändrade aktiviteter, både mellan personal och barn och mellan personalen.

En observatör har följt sex avdelningar i Stenungsund, varje avdelning under en vecka och gjort anteckningar i ett schema över vad som hände. Hon noterade till exempel hur många barn det fanns i rummet, hur gamla de var, och vad de gjorde, men också personalens aktiviteter, om de deltar med barnen, hur samspelet är mellan personal och barn och hur kommunikationen såg ut. Pratar man nära eller på avstånd, är det bekräftande samtal eller dialog? Sådana saker har betydelse för ljudnivån.

Man ville också mäta stressnivån genom en pulsklocka som mätte pulsen och relatera pulsen till ljudnivåerna genom inspelningar.

Organisera och dämpa

En del av materialet är färdiganalyserat och resultatet har förts tillbaka till personalen i grupperna i en första spegling.

Höga impulsljud ökar pulsen. De uppstår oftast vid en innelek, som en bygglek eller docklek. När barnen leker fritt stiger ljudnivån, speciellt i ett mindre rum och utan personal. När personalen är aktiv och deltar minskar ljudnivån.

- Personalen måste dessutom själva förändra sitt sätt att vara och att förhålla sig till ljudmiljön. Till exempel kan man organisera om aktiviteterna när ljudet blir för högt och arbeta med att göra barnen delaktiga. De måste vara på förskolan kanske i nio timmar och uppskattar också lugn och ro.

En ständig medvetenhet om bullerbekämpning behövs, till exempel genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete i en pågående process.

Stressen hos personalen

I Umeå och Gävle arbetar Fredrik Sjödin och andra forskare med att mäta ljudnivåer på 17 förskolor och undersöka olika åtgärder för att få lägre ljud. Den forskningen får stöd från Afa Försäkring och ingår i forskningsprogrammet Buller i arbetslivet.

Man har också mätt stresskortisol i saliven hos personalen vid olika tillfällen under dagen genom att ta salivprov. Personalen fick samtidigt fylla i självskattningsformulär om stress, utbrändhet och trötthet, för att skapa en helhetsbild av hur personalens hälsa ser ut. StressandeStressande

Projektet är inte avslutat ännu, men ett resultat i studien har redan väckt uppmärksamhet. Det gäller personalens stressnivåer.

- Vi har hittat en grupp förskollärare som har ett stressmönster som är oroväckande ur hälsosynpunkt, berättar Fredrik Sjödin.

Redan innan det är dags att gå till jobbet stiger stressen och den fortsätter att vara hög under arbetsdagen. De var också svårt att varva ner på kvällen och klockan 21 hade nivån inte dämpats.

Högt engagemang

Stress har även mätts i kombination med hur engagerad personalen är i sitt arbete.

- I andra undersökningar brukar engagemanget variera, men i denna hamnar alla förskollärare i kategorin för högt engagemang, där hälften har hög stress och den andra hälften lägre.

Slutsatsen blir att förskollärarna är ovanligt engagerade i sitt arbete men att de också upplever höga stressnivåer. Detta behöver inte bara handla om buller utan andra faktorer kan också bidra. Därför ska man gräva djupare. Forskargruppen har fått ytterligare 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring för att studera stress och utbrändhet hos förskolepersonalen.

Då ska man också använda ett nytt ljudmått som mäter hur störande eller påträngande en person upplever att ett ljud är. Detta mått ska man försöka koppla ihop med stresskortisolhalten.

- Vi vill titta på hur ljudbilden förändras över dagen. Hur många kraftiga ljudtoppar förekommer till exempel. Hur många gånger stiger ljudnivån över ett visst mått under en dag? Då får vi en bättre bild av ljudmiljön, säger Fredrik Sjödin.

Alarmsignal

Bullret i förskolan ligger strax under Arbetsmiljöverkets gränsvärden. Men ljudet upplevs olika i en industri och i en förskola. Ett kraftigt ljud kan vara en alarmsignal för en förskollärare, medan en industriarbetare lär känna de ljud som finns i miljön och kan stänga av dem mer eller mindre. För en förskollärare är det svårare att koppla bort ljuden, eftersom de berättar om vad som händer i barngrupperna.

- En särskild komplikation är att förskollärarna i denna tuffa ljudmiljö ska bedriva ett pedagogiskt arbete, anser Fredrik Sjödin.

När det gäller den del av studien som handlar om buller, har det visat sig att flera olika insatser för att dämpa bullret har gett stor effekt, enligt personalen, men de objektiva mätningarna av bullernivåerna är inte analyserade av forskarna ännu. Personalen uppskattar i alla fall mest att barngrupperna har minskat med två barn. Ljuddämpande bord där barnen äter och leker har personalen också upplevt som förbättringar. Andra åtgärder har varit utbildning, att göra barnen mer medvetna om ljud, ändrad belysning för lugnare miljö, ljudsanering som tysta leksaker och dämpande bord och golv. En fullständig rapport om projektet blir klar under hösten 2011.

 

Fritidsledare drabbade

Arbets- och miljömedicin i Uppsala gjorde år 2009 en undersökning bland 4 600 lärare och barnskötare i förskola, bland fritidsledare, och bland lärare i årskurs 0 till 5. Dessa fick besvara en enkät om hörselnedsättningar, tinnitus, stressrelaterad symtom och arbetsmiljö. Dessutom erbjöds en del av personalen hörselmätningar, så kallad audiometri, kombinerat med personburen bullermätning.

Över 80 procent svarade på enkäten. En fjärdedel angav att de hade hörselnedsättningar, var femte att de hade tinnitus. Nästan hälften angav att de led av ljudtrötthet, men på fritids var det över hälften. Mer än var tredje led av rösttrötthet. Överlag tycktes fritidspersonalen ha flest bullerrelaterade problem.

Hörselmätningarna visade att en fjärdedel av kvinnorna hade påverkats av bullret. Det fåtal män som ingick i studien visade bättre resultat än kvinnorna i alla mätningar.

Bullerexponeringen varierade mellan personalgrupperna. Förskole- och fritidspersonal utsattes för högre nivåer än klasslärare. Ljudnivån var högre än 70 dBA en femtedel av deras arbetstid, för somliga var den högre halva arbetstiden. Arbetsmiljöverket har rekommenderat en nivå runt 70 dBA i förskolan.

 

 

Besök också nätplatsen www.noisenetwork.se

 

 

 

Gäst 1 oktober, 2011 - 22:34

Skönt att det finns produkter som effektivt sänker ljudnivån. Kika t ex på skolskärmar, tak och väggabsorbenter. Ljuddämpande anslagstavlor. Skumplastabsorbent av profilerad sort klistras enkelt under bordsskivor. Tassar till stolar. Avskärmande ljuddämpande vikväggar kan snabbt dela av barnen till mindre grupper och på så sätt sänka volymen. Några tips från en som har bullerbekämpning som yrke. // Markus Lund, www.bullerbekamparen.se Nås för mer information vardagar 07.30 - 16.00 på 0302-23320 alt mail markus@bullerbekamparen.se

Klas Earsafety 18 december, 2012 - 22:58

Väldigt viktig forskning och att kunskapen om hörselproblematiken bland förskollärare ökar. Mvh/Klas J. Earsafety. http://www.earsafety.se

Gäst 2 juli, 2015 - 10:28

Skumplast till borden bör kombineras med bitumen,
asfaltgummi, närmast bordskivan och därefter skum-
plast.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger