Bitumen binder stenkross till asfalt, och i hettan uppstår riskerna som ökar när

Gummiasfalt: Bra för miljön, men sämre för arbetsmiljön

2012-09-26

Gummiasfalt sänker vägbullret och minskar slitaget, och används alltmer. Men blandningen ökar risken för skador i vägarbetarnas luftvägar. Karl-Johan Andersson, huvudskyddsombud på SEKO-facket, har länge signalerat riskerna och önskat studier. Nu är Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund ute på vägarna för att ta reda på hur illa det är. Vägtrafikinstitutet, som talar för mer gummiasfalt, är nyfiken på utfallet.


De hårda kastvindarna får vindkraftverkan att snurrar högljutt vid Hedeskoga Avfallsanläggning strax utanför Ystad. Asfaltgänget från Peab har dock inga problem med vinden, tvärtom minskar risken när röken blåser bort.
Först kör klistermopeden och lägger ytan som binder asfalten. Därefter kommer asfaltläggaren ihopkopplad med en lastbilen med asfaltlast. Efter läggaren går plattställarna, eller skruvarna, och fixar kanterna. Rakare justerar asfalten med skyffel.
– Det är ett verkligt teamarbete där gruppen blir alltmer samkörd och kan göra många av momenten, säger Torsten Centerdal, skyddsombud. Många har jobbat med asfalt i flera år, det är ett fritt och omväxlande arbete.

Risk att blanda

Men det är inte riskfritt. Asfalt skapas normalt av olika sorters stenkross med inblandning av bindemedlet bitumen på asfaltverket. Det sker under 180 graders hetta, och ska sedan hållas kring 160 grader inför asfalteringen.  Tidigare användes stenkolstjära som är betydligt riskablare med högre grad av PAH, polycykliska aromatiska kolväten. Numera undviker man att ta upp gammal stenkolstjära när asfalt återvinnes.
Vind ger minskad risk när asfaltröken blåser bort. Men kvar är risken för lungor och blod.Skydd är viktigt för att hindra asfaltröken och bullretI asfalt förekommer olika inblandningar. Dels av gammal beläggning som återvinns, dels av annat material som blandas in. Ett ämne, där man ser återanvändningsvinster, är gummi. Även plaster har blandats i. Det ökar sannolikt risken för hälsan rejält när asfalten hettas upp.
Återvunna bildäck blandas med asfalt för att få tysta vägar samtidigt som de miljövänligt kan återvinnas. Ett exempel är EU-projektet Persuade där svenska Vägtrafikinstitutet samarbetar med tolv olika europeiska forskningsinstitut för att utveckla beläggning som minskar buller. I USA har man använt gummi i asfalt under lång tid.
– Vi väntar på resultat från nyligen utförda studier som visar att det inte är några problem med gummit, säger Ulf Sandberg, forskare på VTI.
När han får höra om forskningen på AMM Lund blir han intresserad och vill komma i kontakt med dem.
Karl-Johan Andersson är asfaltarbetare sedan 30 år, på senare år dock mer i fackligt arbete än på vägarna. Och han har signalerat risker med asfalt, och framför allt gummiasfalt, sedan många år.
– Ett problem med däcken är att de också har olika inblandningar av återvunnet avfall, säger Karl-Johan Andersson, huvudskyddsombud på NCC för Seko:s räkning. Särskilt om man importerar däck från länder utanför EU finns det stora risker med den blandningen.

Sämre hälsa

– Jag har själv påverkats, men framför allt får jag många rapporter om vägarbetare somKarl-Johan AnderssonSkyddsombudet Karl-Johan Andersson mår illa med huvudvärk, nästäppa och hosta, säger han. Det märktes speciellt när man lagt asfalt utanför Ystad under några blåsiga dagar utan problem. Men så blev det vindstilla, och många fick hälsoproblem.
Han har tagit upp frågan i Seko, i NCC:s bolagsstyrelse, på Trafikverket. Och hela tiden har han fått bra gensvar. Karl-Johan Andersson är dock något frustrerad på Trafikverket som envisas med att driva projektet med gummiasfalt. En sak försvårar, nämligen mätningar för att kolla gränsvärdena på PAH, därför att ligger värdena ligger regelbundet under nivån.
– Det måste helt enkelt vara fel satta värden, som infördes på den tid då vi utsattes för den mer riskabla stenkolstjäran, menar han.
I Sverige testas gummiasfalt framför allt i Mälardalen och södra Sverige, där bullret ställer till mest problem. Men det goda har något dåligt med sig. Det poroelastiska materialet är visserligen mjukare, mer poröst och dämpar bullret bättre. Det avger även polyaromatiska kolväten (PAH) på betydligt högre nivå än vid vanlig asfaltkokning. PAH ger ökad risk för cancer.
De ökade riskerna för vägarbetarna ska studeras av forskare vid Arbets- och miljömedicin (AMM) i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet i ett treårigt projekt som startar år 2012, med medel från AFA Försäkring. Där ska man följa asfaltarbete under två sommarperioder.
– Vi vet att asfaltarbete redan nu ger luftvägsproblem, och sannolikt ökar besvären när gummi blandas i. Det visar sig i USA som använt tekniken längre att många fler klagar på försämrad hälsa, säger Maria Albin, docent och överläkare vid AMM.
Vid vulkanisering frisläpps cancerframkallande ämnen. Det har AMM konstaterat i tidigare studier på gummiindustrin. Nu ska man följa vad som händer med asfaltarbetarnas hälsa, genom att syna lungfunktion och undersöka DNA för att se om det skadats. Maria Albin jämför med annan forskning av miljövänlig teknik, för biogas. Där har man sett risker vid förbränning av pellets och vill kolla om det gäller även vid biogasanvändning, främst vid produktion.
– Det är ju lätt att köpa sådant som ger bättre miljö, men man får aldrig glömma att se till effekter på arbetsmiljön, påpekar Maria Albin.

Blås ut!

En av forskarna är miljösköterskan Eva Assarsson, som följer med ut på asfaltarbetena och tar prover inne i rastvagnarna. Stämningen är hög bland vägarbetarna när hon tar blodprov, gör munsköljning och utför spirometri. Grabbarna stöttar på den som tvekar: Du törs, det gör inte ont. Jobba på nu.
Tester i rastvagnen ska ge svar på riskerna för het asfalt. Eva Assarsson trivs med stämningen i vagnen och pushar för djupa andningsprovEva Assarsson trivs med stämningen i vagnen och pushar för djupa andningsprov– Ta i nu, blås ut, blås ut, blås ut, pushar Eva Assarsson och plockar hem ännu ett andningsprov.
Hon påpekar att kunskaperna om risker med exponering av asfaltrök vid arbete med vägläggning är otillräckliga idag. Nu vill man finna rätt metod för att mäta spridning av olika former av asfalt, med eller utan gummi.
Metoden för att upptäcka det är tester av 100 icke rökande vägarbetare i kontakt med normal asfalt och gummiasfalt, 100 som arbetar med grönarbete samt 100 som jämförelsegrupp. Man utför testerna under två somrar, 2012 och 2013.
– Vi är väldigt glada över att forskarna kollar upp riskerna, säger Karl-Johan Andersson. Det känns hemskt att vi vägarbetarna ska fortsätta att utsätta oss för risker som kan ge svåra skador.
Dessutom är man noga med att använda skyddsutrustning med täta kläder, hörselskydd, hjälm. Däremot märks ingen med andningsskydd. Fast det förekommer när vinden mojnar och man är i slutna rum som tunnlar, berättar Torsten Centervall.
– Dessutom har vi fläktar under läggarna, där de värsta ångorna kommer, säger han. Vi kan ha shorts, men då måste vi kompensera med tätare kläder upptill enligt ett poängsystem som ger visst miniskydd.
Ett miljöalternativ är ”Green asphalt”, där handlar det om inblandning av tallbarrsolja. Det sänker temperaturen på asfalten, och därmed rökigheten. Vad gäller tysthet så talar Karl-Johan Andersson för mer håligheter i beläggningen, det minskar ljudet.
– Så det finns alternativ till gummit, och därmed kan riskerna minskas, säger han. Nu hoppas vi att vi får veta hur det är med riskerna så att vi vet hur vi ska hantera de olika asfaltsorterna.

Foto: Torbjörn Uhlin

Nya riskvärden

Helt nyligen har IARC, International Agency for Research on Cancer, uppvärderat riskerna för cancer vid asfaltering. Vid takläggningsarbete, där man använder hetare asfalt, klassar man den till grupp 2A, således sannolikt cancerframkallande. Dit räknas även gjutasfalt, en tätare beläggning för broar, gårdar, terrasser och i källare.
Vägarbete är fortsatt klassat som grupp 2B, vilket innebär att den möjligen orsakar cancer.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger