Skyddsombud framför bil Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.

Skyddsombudet: Lär er OSA-föreskriften

Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.


Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan. 

– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud. 

Tiden mellan besöken hos brukarna var snävt beräknade, ibland till och med flygvägen mellan två platser. För att hinna med alla besök hade personalen börjat nagga sin halvtimmes lunchpaus i kanterna, liksom andra raster under dagen. 

– Det resulterade i utmattningar och sjukskrivningar, säger Ullrika Källsvik.

Personalen hade inte haft något skyddsombud på länge, men i slutet av förra året vände sig de anställda till Kommunalarbetareförbundet kring en omorganisation som arbetsgivaren planerade. Förbundet uppmanade de anställda att utse skyddsombud. 

– Det var som att bli inkastad i ett kaos, säger Ullrika Källsvik som är ett av de tre skyddsombud som valdes.

Tiden mellan besöken för tajt beräknad

När skyddsombuden tog sig an uppdraget fick de veta att arbetsgivaren redan 2014 hade anmälts för samma problem som nu lyftes, alltså pressade scheman med tajt tidtabell mellan besöken. Skyddsombuden började med att titta på och köra de rutter som de visste orsakade mest problem för att kunna dokumentera dem, och för att kunna jämföra de verkliga tiderna mellan besök med tiderna som användes i planeringen. 

Även om körtiden till en brukare kan vara ett visst antal minuter med gällande hastighetsgränser, så har det inte funnits marginal för vinterväglag i lägre hastigheter på mindre vägar, eller för om bilen måste lämnas en bit bort från huset.

– Vi vill att körtiden ska göras om till förflyttningstiden från dörr till dörr, men arbetsgivaren har ansett att användningen av körtid är rimligt.

Skyddsombuden inledde diskussioner med arbetsgivaren om bristerna, men det ledde ingen vart. Till sist gick anmälan vidare till Arbetsmiljöverket.

– Vi fick klargjort för oss att vara tydliga i 6:6a-anmälan, säger Ullrika Källsvik.

I anmälan beskrev de problemen, till exempel de alltför korta tiderna mellan besöken, och vad det resulterade i: Kortare raster, stress, utmattad personal, sjukskrivningar och personal som inte vill jobba kvar. En annan följd av pressen att hinna i tid till nästa brukares insulinspruta är enligt skyddsombuden flera incidenter och olycksfall med bilarna, som har fått både repor och bucklor. Skyddsombuden tog bilder på de skrapade bilarna, och bifogade dem till anmälan. 

– Paragraferna är absolut viktigast. Lägg dem efter varje mening, så att varje beskrivning landar i dem. Det gör anmälan mycket trovärdigare, säger hon.

När de skrivit sin första 6:6a-anmälan, som blev fyra sidor lång, vände skyddsombuden sig till en ombudsman på Kommunal för att försäkra sig om att den var korrekt gjord. 

– Det är en stor grej, så det är viktigt att det blir rätt, säger hon.

Anmälan fick grönt ljus.

Inspektion resulterade i hot om vite

Under hela processen har skyddsombuden lutat sig mot föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö, OSA, som Ulrika Källsvik beskriver som en klar och tydlig handbok. 

– Läs och lär er OSA:n. Den har inga frågetecken, utan består av konkreta regler och lagar.

Arbetsgivaren fick en månad på sig att svara, men gjorde det inte. Då skickade skyddsombuden framställan till Arbetsmiljöverket, med ett krav på rättelse från verket. 

Nu har skyddsombuden fått de stöd de önskade av Arbetsmiljöverket, som gjorde en inspektion. Med hot om vite har myndigheten gett arbetsgivaren tid till slutet av april för att komma till rätta med de snävt tilltagna tiderna mellan besöken. 

Ytterligare en anmälan på basis av OSA-föreskriften har lämnats till Arbetsmiljöverket, den på grund av en omorganisation.

Bildtext: Skyddsombudet Ullrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för att alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst. Det resulterar i stress och olyckor med bilarna, som har fått repor och bulor.

Text: Jonna Söderqvist

Vad är en 6:6a-anmälan?

Skyddsombud kan göra en begäran om åtgärder kring arbetsmiljö eller arbetstider med stöd av arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a.

Ta först kontakt med arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön och be att riskerna rättas till.

Om skyddsombudet inte är nöjt med arbetsgivarens agerande kan anmälan skickas vidare till Arbetsmiljöverket som då kan göra inspektion och eventuellt med hot om böter kräva att arbetsgivaren löser arbetsmiljöproblemet, eller förbjuda arbetsgivaren att fortsätta med det.

Källa: Arbetsmiljöverket

Tips för skyddsombudsanmälan
  1. Du har rätt att begära undersökning och åtgärd av brister i arbetsmiljön. Om arbetsgivaren inte undersöker eller åtgärdar arbetsmiljöproblemen inom skälig tid, till exempel tre månader efter begäran, kan du vända dig till Arbetsmiljöverket.
  2. Använd myndighetens blankett som finns på: https://www.av.se/globalassets/filer/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/6-6a-anmalan-blankett.pdf.
  3. Tänk på att skriva rätt arbetsgivare, till exempel en kommun, region eller företagets namn. Därefter kan du skriva namnet på den chef som du ställt kraven på.
  4. Beskriv vilken undersökning eller åtgärd du vill ha genomförd och varför. Var tydlig med dina krav. Du kan inte ställa nya krav på arbetsgivaren. Ange också om arbetsgivaren har vidtagit vissa åtgärder.
  5. Var tydlig med på vilket sätt du vill att Arbetsmiljöverket ska hjälpa dig.
  6. Skicka dina ursprungskrav till arbetsgivaren och dennes svar.
  7. Arbetsmiljöverket kontaktar sedan dig och din arbetsgivare.

Källa: Maria Steinberg