Datorernas intåg har inte avskaffat slitet i arbetslivet. Inte heller har vi uppnått ett jämställt arbetsliv i Sverige, åtminstone inte om man räknar i arbetsorsakade besvär. Dessa besvär ger många sjukdagar i Sverige, och kvinnor är betydligt mer drabbade än män, enligt en rapport från institutionen för arbets- och miljömedicin i Göteborg, AMM.
Tjugo procent av den arbetande befolkningen har fysiska och eller psykiska besvär som de har fått av jobbet. Samhällets kostnader för sjukpenningen enbart för besvär i rygg och armar är över två miljarder kronor om året. Skillnaderna är stora mellan män och kvinnor.
Kvinnorna har mest besvär, 23 procent av alla sysselsatta kvinnor uppger besvär jämfört med 17 procent av männen. Kvinnorna har också flest sjukdagar. Med stigande ålder både för män och kvinnor ökar sjukfrånvaron på grund av arbetsorsakade besvär, särskilt den långa frånvaron.
Lägre lön och status
AMM-rapporten tar upp några tänkbara orsaker till könsskill-naderna. Det handlar om arbetsfördelningen på jobbet och hemma. Kvinnoyrken är ofta lägre betalda och har sämre status än mansdominerade yrken. Lägre lön och status har starkt negativt samband med hälsa. Kvinnor har oftare än män statiska, repetitiva jobb med begränsade arbetsställningar, jobb med hög psykosocial belastning, mindre kontroll och högre krav i arbetet. Hemma tar de mer ansvar för hem och hushåll och får då mindre möjligheter till återhämtning än män.
Det handlar inte bara om könsskillnader, de traditionella klasskillnaderna finns också kvar. Arbetarmän har oftare fysiskt tungt arbete än tjänstemän, och besvär i rörelseorgan är vanligare hos arbetare.
Tillsammans innebär detta att kvinnor totalt sett har mer besvär än män, och dessa besvär är oftare både psykiska och fysiska. I gruppen med enbart fysiska besvär orsakade av arbetet är det ingen skillnad mellan män och kvinnor.
Kvinnor känsligare
Jan Johansson är arbetsmiljöexpert på Almega. Han är inte förvånad över statistiken, men är försiktig med att dra generella slutsatser.
– Enligt min erfarenhet händer det något i fyrtioårsåldern, då blir många fler kvinnor än män sjukskrivna. Men när det är som mest i livet när barnen är små, då är det inte så stor skillnad, säger Jan Johansson.
– Jag tror också att det kan vara olika orsaker till sjukfrånvaro. Kvinnor mår sämre om de upplever att ingen lyssnar på dem, män är mer frånvarande om de känner sig orättvist behandlade och att chefen inte lyssnar på dem.
Kan en orsak till könsskillnaden vara arbetet, att kvinnor har mer monotona jobb och mindre chans till återhämtning?
– Ja, i industrin finns det monotona jobb, som oftast utförs av kvinnor, till exempel förpackningsarbete inom livsmedelsindustrin. Det finns också en överrepresentation av kvinnor och invandrare på lågkvalificerade jobb på tjänstemannasidan, säger han.
– Under hundra år har män byggt upp affärsverksamheter inom industri och handel, och de har byggt upp organisationer som är anpassade för män. Frågan är om det passar kvinnor lika bra.
Jan Johansson tror att fysiska olikheter kan förklara en del av skillnaderna i besvär. Han pekar på att många länder har olika gränser för kvinnor och män hur mycket de får lyfta, till exempel Tyskland.
– Kanske har kvinnor mer känsliga axlar och ryggar än män.
Han instämmer i slutsatsen att situationen hemma kan vara en viktig orsak.
– I Italien avstår många kvinnor från att skaffa barn, eftersom trycket är så starkt på dem att ta hand om barnen, säger Jan Johansson.
Vad kan man göra för att förebygga besvär orsakade av arbetet och förändra situationen för kvinnorna?
– Något som är typiskt för det förebyggande arbetet inom företag idag är att de erbjuder pengar för att gå på gym. Om de i stället skulle satsa på kvinnor över fyrtio kanske man skulle få större effekter på hälsan. Man tänker fel, att alla ska ha samma åtgärder. Det vore bra att i stället tänka efter vad olika grupper behöver, förklarar han.
Företagen lägger ner stora pengar på hälsoundersökningar, något som kostar cirka 1400 kronor per undersökning. På ett företag med 1000 anställda blir det 1,4 miljoner kronor. De pengarna kunde man i stället rikta till medelålders kvinnor.
– Det jag är helt säker på är att det behövs mer forskning om hur man kan bygga upp en hållbar arbetsplats, säger Jan Johansson.
Bemanningen är nyckeln
Sten Gellerstedt är arbetsmiljöexpert på LO. Han nämner Arbetskraftsundersökningarna, AKU, som bekräftar att kvinnor slits hårdare än män i arbetslivet, inte minst inom vård och omsorg.
– Många typiska kvinnojobb, till exempel inom vården, upplevs som lika tunga som en byggnadsarbetares, säger han.
– I sjukvården kan man inte vända ryggen till en patient som ligger i en säng och behöver akut hjälp. På dagis är det barnens behov som styr, inte personalens.
AKU bekräftar också att män har större möjlighet till återhämtning under arbetstid. De har möjlighet att ta ett steg åt sidan. Det gäller även kvinnor som är tjänstemän. Inom vård och omsorg är arbetet ofta tungt och krävande. Besparingarna gör att jobbet blir ännu tyngre.
– Bemanningen är nyckeln. De som är underbemannade får mer besvär och sjukskrivningar än andra. Man stoppar in mer och mer sängar och patienter i lokalerna, men man ökar inte bemanningen. Då blir det obekvämt att jobba, säger Sten Gellerstedt.
Hur kan man förebygga besvär orsakade av arbetet och förändra situationen för kvinnorna?
– När lönerna går upp blir arbetsgivaren mer mån om sin personal. Det verkar vara ett lineärt samband mellan lön och arbetsvillkor, ju högre lön desto bättre villkor, säger han.
Sten Gellerstedt menar att företagshälsovård och personalavdelningar har en viktig uppgift i att förebygga skador och att det finns många företagshälsor som gör ett bra arbete. Men utvecklingen under de senaste tjugo åren har inneburit att många företag inte förmår upphandla rätt tjänster.
– Ett stort problem är att många företagshälsor ofta inte kan den bransch där företagen verkar. Och små och medelstora företagen har inte resurser att hålla sig med kompetens om arbetsmiljön.
– Det behövs branschkunnig företagshälsovård. Jag skulle gärna se en lösning med statlig eller någon sorts solidarisk finansiering för att bygga upp branschkunnig företagshälsovård, säger Sten Gellerstedt.
Anna Holmgren
Fakta om rapporten
Rapporten ”Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm” av forskarna Mats Hagberg och Adnan Noor, gavs ut i november 2012 av Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
Forskarna har analyserat intervjuer med 18 778 personer om fysiska och psykiska besvär, samt sjukfrånvaro orsakad av arbetet. Urvalet representerar hela den arbetande befolkningen på 4,3 miljoner människor.
Intervjuerna utfördes av Statistiska Centralbyrån under 2009.