Det kan finnas samband mellan stroke och skiftarbete och stress på jobbet

Det finns forskning som talar för att personer som arbetar skift löper ökad risk att drabbas av stroke, men sambandet är inte starkt. Detsamma gäller för psykosocial arbetsmiljö och stroke, visar en ny kunskapsöversikt. Det forskarna vet om hjärtinfarkt bidrar till att göra kopplingen troligare.

Omkring 30 000 svenskar drabbas varje år av stroke. Siffrorna är nedåtgående sedan 1980-talet, men fortfarande får var femte kvinna och var sjätte man stroke någon gång i livet. Vanligast det som i dagligt tal kallas blodpropp, men stroke kan även ha formen av hjärnblödning (se faktaruta).

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärtinfarkt och cancer. Det är också den enskilda sjukdom som orsakar flest vårddagar på sjukhus. Kostnaderna för omsorg och produktionsbortfall är stora.

– Efter en stroke arbetar bara en tredjedel i samma omfattning som tidigare, sa Kristina Jakobsson, docent och överläkare vid Lunds universitet, på ett AFA-seminarium tidigare i höst.

Där presenterade hon och Per Gustavsson, professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, en ny kunskapsöversikt om arbetsmiljö och stroke. De har gått igenom det vetenskapliga samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och stroke som forskare hittills har funnit. I ett ursprungsmaterial på över 4 000 vetenskapliga studier fann de ett sjuttiotal relevanta, som de analyserade. Utifrån kvaliteten på studierna har de bedömt hur starka bevis (evidens) det finns för samband mellan arbetsmiljön och stroke.

Fortfarande vet man ganska lite om vad som orsakar stroke, men klart är att många faktorer påverkar, på lång och kortare sikt, i och utanför arbetslivet, beskrev Kristina Jakobsson. Flera riskfaktorer är desamma som för hjärtinfarkt, till exempel högt blodtryck, diabetes, rökning och höga
halter av ”dåligt” kolesterol. Arbetsmiljöfaktorer, som psykosocial stress och skiftarbete har visat sig öka risken för hjärinfarkt.

– Det vi vet om hjärt- och kärlsjukdomar kan vi använda när vi reflekterar över sambanden mellan kärlsjukdomar i hjärnan och arbetsmiljö, men det är inte tillräckligt att bara överföra kunskapen. Det är inte samma sjukdomar som vi talar om, sa hon.

Kan man då få stroke av jobbet? Kristina Jakobsson och Per Gustavsson identifierade sex områden, där forskningen ger grund för vissa slutsatser.

Arbeta skift länge kan öka risken

Långvarigt skiftarbete är en arbetsmiljöfaktor som verkar kunna öka risken för stroke. Beviset för samband är inte starkt, utan vad forskarna kallar begränsat. Det betyder att flera studier talar för samband, men att man inte helt kan utesluta att det finns andra förklaringar till resultaten. I materialet fanns två välgjorda studier om sjuksköterskor och industriarbetare som arbetat skift länge, som visade på ökad risk för stroke.

– Vi menar att evidensen är begränsad, men att möjlighetenatt det finns ett samband stärks av vad vi känner till om riskfaktorer och sambandet med hjärtinfarkt, sa Kristina Jakobsson.

Skiftarbetare har ofta svårt att få till goda mat- och motionsvanor. Men enbart livsstilsfaktorer kan sannolikt inte förklara en ökad risk för stroke. Sömnbrist är till exempel en påfrestning i sig.

– Visst händer det saker i kroppen vid långvarigt skiftarbete, sa Per Gustavsson.

Också när det gäller psykosocial arbetsmiljö pekarkunskapsöversikten på ett visst samband med stroke, även om det inte är starkt. Upplevd stress och psykosocial belastning i yrket tycks öka strokerisken. Det finns studier som visar att patienter som blivit sjuka i stroke, oftare än jämförbara grupper säger att de känt sig stressade strax innan.

– Det verkar på ett allmänt plan som att stress kan vara en riskfaktor, sa Kristina Jakobsson.

Också när det gäller koldisulfid (en kemisk förening som främst används vid tillverkning av konstsilke) pekar forskningen på ett begränsat samband mellan arbetsmiljö och ökad strokerisk.

Klar risk med hög röntgendos mot huvudet

Joniserande strålning, det vill säga röntgenstrålning, är det området där forskningen visar på starkast samband.

– Personer som får höga doser av röntgenstrålning mot huvudet har en klar överrisk att få stroke, sa Per Gustavsson. Strålningen skadar kärlväggarna i hjärnan.

De riktigt höga riskerna gäller till exempel personer som har överlevt en atombomb. Äldre studier visar också att röntgentekniker har en högre strokerisk, liksom studier av arbetare som jobbade med sanering efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

När det gäller måttlig exponering för röntgenstrålning är bevisen för samband med stroke mer osäkra.

För de övriga arbetsmiljöfaktorer som kunskapsöversikten tar upp – dynamit, motoravgaser och andra förbränningsprodukter, som asfalt och tjära – visar genomgången inte på samband med stroke. Arbete i smältverk är dock ett undantag. Studier tyder på att just smältverksarbetare löper ökad risk att få stroke.

FAKTA/Stroke

Stroke, som tidigare kallades slaganfall, drabbar omkring 30 000 svenskar årligen. Den vanligaste formen av stroke beror på att en blodpropp eller en förträngning gör att ett i blodkärl i hjärnan täpps till, med syrebrist som följd (hjärninfarkt). Det är vad som hänt i 85 procent av alla strokefall. Stroke kan också innebära att ett blodkärl i, eller just utanför, hjärnvävnaden brister (hjärnblödning).

Källa: Arbete och Hälsa nr 2013;47(4) Systematisk kunskapsöversikt, Arbetsmiljöexponeringar och stroke.

FAKTA/Kunskapsöversikten

Den systematiska kunskapsöversikten, Arbetsmiljöexponeringar och stroke – en kritisk granskning av evidens för samband mellan exponeringar i arbetsmiljön och stroke (Kristina Jakobsson och Per Gustavsson) publiceras i skriftserien Arbete och Hälsa, 2013;47(4). Rapporten är en av flera kunskapsöversikter, som finansieras av AFA Försäkring, Göteborgs universitet och Forte. Den kan läsas här.

Margareta Edling

Artikeln har tidigare varit publicerad på Suntarbetsliv.nu