Det nya kunskapscentrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och sprida kunskap till arbetsplatserna. Foto: Anna Holmgren

Regeringen vill ha nytt centrum för arbetsmiljö

Efter många års diskussioner om ett kunskapscentrum för arbetslivsforskning kom den till slut, regeringens utredning om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.

Arbetsgivare och fack var nöjda med utredningen.

Forskarna varnar för att förslaget inte tillräckligt tillgodoser de lokala kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag.

 

Utredningen om det nya kunskapscentrumet presenterades i april av utredaren professor Maria Stanfors vid ett Ilera-seminarium i LO-huset i Stockholm. Där deltog forskare, anslagsgivare, departement och arbetsmarknadens parter.

– Vi föreslår en enda organisation som står fri från myndigheter och fri från, men ändå nära, forskningen, sade utredaren Maria Stanfors, som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Internationella kontakter

Centrumet ska företräda Sverige internationellt, genom samarbete med en rad internationella arbetsmiljöorgan: ILO, EU-OSCHA, Eurofound, det nordiska arbetsmiljöutskottet, och med Niva, den nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet.

– Det nya kunskapscentrumet ska både utvärdera arbetsmiljöpolitiken i Sverige och sprida kunskap om arbetsmiljön till arbetsplatserna.

– Det ska vara ett oberoende centrum, som får en självständig roll, som håller hög vetenskaplig kvalitet och som jobbar långsiktigt och kompromisslöst, sade hon. Centrumet föreslås starta 2018 och ska vara fullt utbyggt år 2020. Nu tar en remissrunda om utredningen vid och därefter ska regeringen fatta beslut om vad den ska föreslå riksdagen.

Omfattande ansvar

Med en budget på 45 miljoner kronor om året ska centrumet också ta ett nationellt ansvar för att bevaka arbetsmiljöforskning, internationell kunskap, int

ernationell debatt och rapporter om arbetsmiljö från myndigheter och organisationer. Centrumet ska sprida kunskap om forskningsresultat, samla statistik om arbetsmiljön och analysera och utvärdera resultaten av arbetsmiljöpolitiken i landet.

Till denna omfattande verksamhet blir det inga nya pengar, utan de 45 miljonerna ska omfördelas inom statsbudgeten. Pengarna kommer bland annat från de nuvarande medlen till Forte, Vinnova, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.

Det nya nationella centrumet ska inte bedriva forskning, till skillnad från det tidigare Arbetslivsinstitutet. Det ska inte heller finansiera forskning.

Knäckfråga

Centrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och komplettera det arbete som bedrivs vid myndigheter och inom forskarvärlden genom att göra kunskapssammanställningar anpassade till olika målgrupper. Bland annat ska det samla alla riktlinjer för företagshälsovården.

Placeringen av den nya enheten har varit en knäckfråga för utredningen, som lämnade två förslag. Antingen en särskild inrättning vid någon högskola i Stockholm, till exempel vid Stockholms universitet, Karolinska institutet eller KTH. Eller som en egen självständig myndighet direkt under regeringen. Utredaren avfärdade idén om att lägga centrumet vid en befintlig myndighet.

– Det saknas någon lämplig myndighet där det nya centrumet kan placeras, om det ska få en distans till dem som ska granskas, det vill säga de myndigheter som utför regeringens arbetsmiljöpolitik, sade Maria Stanfors.

Centrumet ska samverka med mynd igheter, arbetsmarknadens parter och med forskarvärlden.

Till stöd för denna samverkan ska det finnas ett vetenskapligt råd och en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter.

Förordar myndighet

– Vi är nöjda med denna utredning, ett sådant nationellt kunskapscentrum har vi från parterna velat ha väldigt länge. Vi förordar att det placeras i Stockholm och att det blir en egen myndighet för att säkra en långsiktig och oberoende utvärdering av arbetsmiljö politiken, sade Bodil Mellblom, arbetsmiljö expert vid Svenskt Näringsliv.

Även LO förordade på seminariet att centrumet skulle bli en egen myndighet.

– Det finns ett jättebehov och en stor potential för en sådan oberoende myndighet, sade Malin Wreder, chef för enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad på LO.

Kristina Seldén Lovén, utredare på TCO, tog inte ställning till centrumets placering, men var nöjd med att det ska bli en referensgrupp där parterna är representerade.

– Centrumet är välkommet. Det be hövs mer resurser och mer offentligt ansvarstagande. Både nationellt och internationellt finns ett uppenbart tomrum att fylla. Det är bra om centrumet tar upp arbetslivets villkor i stort, att man betonar det förebyggande arbetet och att det får en mångdisciplinär inriktning, sade hon.

Karin Fristedt, utredare på SACO, var också nöjd.

– Vi är glada och nöjda över det nya centret och tycker det är bra att det får en referensgrupp. Vi hoppas att det kommer till stånd snabbt och att det kommer att samla in och sprida kunskap som kan bli till nytta både för fackförbund och för skyddsombud.

Fler bibliotekarier

Åke Sandberg, professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet, var inbjuden som representant för forskarvärlden för att kommentera den nya utredningen.

– Utredningen fokuserar på nationell politik och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken. Det är bra och behövs, sade han. Men den har inte funderat på kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag. De har helt andra behov av stöd för den kunskap som finns på arbetsplatserna till grund för förändringar av arbetsplatser och arbetsorganisation.

Åke Sandberg efterlyste ett centrum för forskning om arbetsorganisation i nivå med de centra som redan finns för bland annat forskning om arbetsmarknad, medicin och psykologi.

– Det är bra med ett centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljön, men det ersätter inte en sådan forskningsinstitution, sade han.

Varnar för övertro

Åke Sandberg varnade också för en övertro på kommunikatörer och förordade i stället fler kvalificerade bibliotekarier på det nya centret. För den som vill läsa mer om behovet av arbetslivsforskning tipsade han om boken ”På jakt efter framtidens arbete” där 28 forskare medverkar.

Kaj Frick, sociolog och professor emeritus i arbetsmiljöarbete vid Luleå tekniska universitet, kommenterade utredningen både på seminariet och senare i en intervju med Användbart:

– Det är en bra utredning på många sätt, till exempel när det gäller kunskapssammanställning och kunskapsspridning, även om jag hade önskat mer diskussion om hur man ska uppnå en hög vetenskaplig kvalitet. Utredningen förbigår helt all den forskning och kunskap som finns om utvärdering, säger Kaj Frick, som forskat om arbetsmiljöarbete i många år.

Han håller med Åke Sandberg om att det är viktigt att betona den vetenskapliga kvaliteten och bibliotekskompetensen på det nya centrumet.

– Det är angeläget att poängtera att man måste kunna sitt ämne, det behövs inte bara informatörer, det krävs bra sakkunskap inom området.

Betoning på källkritik

Centrumet har flera helt olika huvuduppgifter. Kaj Frick anser att den kunskap som krävs för en utvärdering av arbetsmiljöpolitiken är helt olik den kunskap som ska spridas till arbetslivet. Denna måste vara konkret och användbar på arbetsplatsen.

– De som ska analysera arbetsmiljö politiken behöver främst en samhällsvetenskaplig kompetens, med betoning på källkritik. De som ska samla och sprida sakkunskap om arbetsmiljöforskningens resultat behöver dessutom ett kunnande om arbetsmiljö, samt medicinsk och ergonomisk kompetens, säger han.

En viktig uppgift för centrumet blir att sammanställa riktlinjer för företagshälsovården.

– Om riktlinjerna ska bli bra krävs att centrumet har ett perspektiv på företagshälsovårdens samspel med andra aktörer. Riktlinjerna måste kopplas till samhällsvetenskapen.

I dag finns det enligt Kaj Frick en konsensus mellan företagshälsovården och medicinskt inriktade forskare.

– Deras arbete är främst inriktat på individens hälsa. De är noga och duktiga inom sina ramar. Men inriktningen på individen är inte effektiv för hälsan inom arbetslivet. Om företagshälsovården ska fungera bättre än hittills, måste den fungera som en positivt kritisk samtalspartner för båda parter på arbetsplatserna. Där brister de nuvarande riktlinjerna, säger han.

Samarbetspartners

Här är några internationella organ som det nya centrumet ska samarbeta med:

ILO, Internationella arbetsorganisationen, är en del av FN. Utredningen föreslår att det nya centret ska vara representerat i den svenska ILO-­kommittén.

Eurofound är ett trepartsorgan inom EU som förmedlar kunskap om social­, sysselsättnings­ och arbetsmarknadspolitik.

EU-OSCHA, Europeiska arbetsmiljöbyrån. Denna EU-­organisation samlar in analyserar och sprider data och information om arbetsmiljön i EU, samt bidrar till EUs beslutsfattande och strategier i arbetsmiljöfrågor.

Niva, Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet, är ett forum för kunskapsspridning inom arbetsmiljöområdet i Norden. Niva är placerat i Finland och lyder under det nordiska ministerrådet.

 

Anna Holmgren

 

Här kan du läsa Maria Stanfors utredning

 

Fotnot:

Ilera – the International Labour and Employment Relations Association – är en internationell förening som främjar forskning, utbildning och dialog mellan arbetsmarknadens parter och forskare om arbetsmarknad och arbetsliv.

Maria Stanfors utredningIlera – the International Labour and Employment Relations Association – är en internationell förening som främjar forskning, utbildning och dialog mellan arbetsmarknadens parter och forskare om arbetsmarknad och arbetsliv.