Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.

Olika gränsvärden för kemikalier skapar förvirring och öppnar för godtycke

EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet. 

 

Gunnar Johanson har tillsammans med Lina Schenk, KTH, gjort en kunskapsöversikt om Reach och hygieniska gränsvärden åt Arbetsmiljöverket.

Reach är EUs kemikalielagstiftning och förordningen ersätter stora delar av de kemikalieregler för miljön som gällde före den 1 juni 2007, både i EU och Sverige.

Förordningen innehåller krav på tillverkare och importörer av kemikalier som inte har funnits i tidigare lagstiftning. Samtidigt gäller EUs och den svenska arbetsmiljölagstiftningen med krav på hygieniska gränsvärden och andra regler kring kemisk exponering. De två lagarna överlappar varandra och det kan ställa till problem vid tolkning, riskhantering och tillsyn.

– Tillverkarna ska göra dels en bedömning av exponeringen för olika användningsområden, dels en bedömning av hälsoeffekterna, säger Gunnar Johanson.

I Reach-bedömningen ingår bland annat att ta fram DNEL-värden. DNEL står för, ”derived no effect level”. Det är den exponeringsnivå för ett ämne som man anser inte ger några hälsoeffekter på människor. Arbetar-DNEL avser värdet i arbetsmiljön.

Högre marginaler

När Gunnar Johanson och Linda Schenk beräknade arbetar-DNEL-värdena för 90 ämnen och jämförde dessa med EUs hygieniska gränsvärden visade det sig att säkerhetsmarginalerna för DNEL-värdena var i genomsnitt fem gånger högre.

– Det finns stora utrymmen för egna tolkningar och det är inte säkert att tillverkarna gör samma bedömningar som vi. Det beror framför allt på att toxikologiska data ofta är ofullständiga eller osäkra.

Men det finns ingen tydlig vägledning eller praxis för hur stora faktorer man ska använda. Den toxikologiska studie man utgår ifrån inverkar också på resultatet. Gunnar Johanson menar att proceduren öppnar för godtycke.

EU uppmanar industrin att bilda konsortier, alltså att flera företag arbetar tillsammans med Reach-underlaget för att undvika dubbelarbete och för att bedömningarna ska bli mer enhetliga.

– Annars blir det lätt så att olika företag kommer fram till olika bedömningar för samma ämne. Det blir förvirrande.

EUs kemimyndighet ECHA i Helsingfors har kallat till möte med bland annat Gunnar Johanson, för att diskutera relationen mellan Reach och arbetsmiljölagstiftningen. En av frågorna är just relationen mellan DNEL och hygienska gränsvärden.

– Många uppfattar dessa två värden som samma sak, säger han.