Gasade containrar medför okända risker visar ny undersökning

Stora importörer, som Ikea, H&M, och Biltema tar emot tusentals containrar med varor varje år, som öppnas och töms i deras lager. De kan innehålla farliga gaser. Halterna behöver inte vara höga, men personalen bör ha tillgång till personlig skyddsutrustning och mätare och containrarna ska ventileras innan de töms. Det görs inte alltid idag.

 Gasade containrar, det är containrar som har blivit behandlade med bekämpningsmedel i gasform för att ta död på skadedjur och förhindra mögel. Både lastpallar, emballage och varor som finns lastade i containern kan vara behandlade. Det kan röra sig om fosfin, vätecyanid och andra farliga ämnen. När containrarna öppnas strömmar gaserna ut.

Gasade containrar ska vara försedda med varningsskylt som anger när och med vilket medel containern har behandlats. Men det är långtifrån vanligt. Därför råder osäkerhet kring containrar som inte är märkta. Vad finns i dem, kan man lita på att de är ofarliga?

 

Höga halter

I Tyskland och Nederländerna har man undersökt hur höga halterna i containrarna är. Nu har för första gången en sådan undersökning också gjorts i Sverige av 100 slumpmässigt utvalda containrar vid importkontrollen i Göteborgs hamn. Inga av dessa containrar var märkta som gasbehandlade.

Undersökningen visade att halterna av bekämpningsmedel inte var höga. Däremot förekom höga halter av flera andra ämnen, som lösningsmedel. De ämnena avgår från själva godset. Men fler mätningar behövs för ett bättre underlag. Rapporten är gjord av Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

I Rotterdam blev 303 slumpvis utvalda containrar undersökta och i var femte fann man farliga ämnen, men bara fem procent av dem översteg de hygieniska gränsvärdena. Andra risker var höga halter kolmonoxid eller koldioxid och låga syrgasnivåer.

I Hamburg undersökte man över 2 000 containrar och där jämförde man halterna med värden som inte är yrkesmässiga och som ligger på en lägre nivå än de yrkeshygieniska gränsvärdena. Här fann man höga värden i en majoritet av de undersökta containrarna, i somliga fall extremt höga halter, även enligt yrkesmässiga gränsvärden.

Den sammanlagda bedömningen är ändå att en kortare vistelse i en container inte innebär en livshotande fara eller risk för bestående skador. Men eftersom extremt höga halter kan förekomma ger detta en signal om att de som arbetar i containrar bör ha tillgång till personlig skyddsutrustning, exponeringsmätare och en genomtänkt teknik och strategi för ventilering innan containern ska tömmas.

 

Öppnas på hemmaplan

De som utsätts för gaserna är tullens personal, de som ska lossa godset eller ska städa en container. Också den personal som packar upp godset och hanterar förpackningarna kan bli exponerade.

Urban Svedberg, arbets- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall, har arbetat med den svenska studien.

– Det finns ingen information om exponeringen för dem som arbetar med tömning av containrarna över huvud taget. Sådana studier behöver vi nu.

Han anser att varje importör själv måste göra mätningar i sina containrar och sedan införa strategier hur man ska gå till väga om mätningarna visar höga halter.

– Med hjälp av företagshälsovården kan man också göra en undersökning av de anställda, poängterar han.

Importören kan också ta kontakt med leverantörerna och be dem avstå från bekämpningsmedel, om inte lagen kräver det. Till exempel kräver lagen att vissa livsmedelslaster måste behandlas.

– I Göteborg kommer Anticimex för att öppna och ventilera containrar när livsmedelsinspektörer ska gå in i dem och då måste containrarna vara märkta. Bara ett tjugotal containrar behandlas på det sätt per år. De flesta öppnas på hemmaplan av personal som inte har en aning om riskerna.

Urban Svedberg tror att det behövs effektiva ventileringssystem, inte bara fläktar och efterlyser sådana metoder, som är anpassade till olika behov.

– Ett ventileringsrör, som förs mellan last och containertak, skulle kunna suga längst bak i containern. Då flödar frisk luft in, säger han.