Äldre man Det kan kosta på att böja knä eller ligga på knä för äldre personer. Foto: Pier de Lune

Alla ska jobba längre – men kroppen säger stopp i tunga jobb

Friska år läggs till livet och fler är intresserade av att jobba längre. Men de som har fysiskt slitsamma jobb kan förlora upp till fem yrkesverksamma år jämfört med tjänstemannajobb, före pensioneringen.

 

 Forskare i Lund och Göteborg har med hjälp av SCB undersökt hur många år i arbetslivet kvinnor och män i olika yrken förlorar före pensioneringen. Det handlar alltså om år utan förvärvsarbete före ordinarie pensionsålder, 65 år. De tio mest drabbade yrkena är arbetaryrken, medan de tio minst drabbade är tjänstemannayrken, både för män och kvinnor. Skillnaden är cirka fem år mellan yrkena med högst respektive lägst antal förlorade år.

– Om Pensionsåldersutredningens förslag genomförs kommer skillnaden att öka, säger Roland Kadefors, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Utredningen föreslår att det ska bli möjligt att fortsätta att arbeta som tillsvidareanställd till 69 års ålder, rakt av för alla grupper. Roland Kadefors menar att den nya regeringen, när den föreslå förändringar i pensionsvillkoren, måste ta hänsyn till de som idag lämnar arbetslivet tidigt.

 

Läkare fortsätter, inte sjuksköterskor

Numera är fler intresserade av att jobba längre eftersom det blivit mer lönsamt, bland annat tack vare jobbskatteavdrag.

– De ekonomiska faktorerna är viktiga, men det finns också en attitydförändring, säger Roland Kadefors.

Forskarna undersökte vilka yrkesgrupper i Västra Götalandsregionen och i Göteborgs stad som var intresserade av att jobba längre. Läkare är en grupp som fortsätter upp i åren, liksom tandläkare och ingenjörer i offentlig förvaltning.

– Men sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, städare och andra serviceyrken fortsätter jobba i liten utsträckning. Det tycker jag är viktigt att notera, eftersom sjuksköterskor är ett bristyrke, menar Roland Kadefors.

Mycket talar för att det är situationen i arbetslivet som för många gör att man inte orkar jobba längre.

– Dessa grupper har inte samma inflytande över arbetets uppläggning, särskilt när det gäller arbetstakten. Många menar att de känner sig förbisedda i sjukvården. Det är allvarligt med tanke på vad sjukvården ska kunna leverera till oss, säger han.

 

Pension i stället för sjukersättning

En svår nöt att knäcka är att behålla kompetensen och flera landsting arbetar nu med ett mer individuellt förhållningssätt till de anställda som ger möjlighet till flexibilitet.

– Det är viktigt att bli sedd och att få möjlighet att bidra med kompetensöverföring till de yngre. Men det finns inte något riktigt bra system för detta, säger han.

Det har numera blivit svårare att få sjukersättning, före detta förtidspension, av medicinska skäl och AMM i Göteborg har sett att den som inte orkar längre i stället tar ut pension. Det genomsnittliga antalet ersatta dagar med sjukersättning och sjukpenning har mer än halverats, mellan 2004 och 2011. Samtidigt är det en dubbelt så stor del som tagit ut ålderspension i förtid.

– Det är en tråkig utveckling för det ger redan utsatta grupper ännu sämre villkor, säger Roland Kadefors.

 

Europeisk undersökning

Det är inte enbart hälsan som påverkar när vi går i pension. Det finns en rad andra faktorer på olika nivåer: från individuella, som familjesituation och den ekonomiska situationen, till arbetsmarknad, sociala försäkringar och hur pensionssystemet se ut. Men också attityder, värderingar och arbetsbelastning.

– Hälsa och psykosocialt välbefinnande spelar roll, liksom socioekonomisk status, alltså om man har ett välbetalt eller ett lågt betalt jobb. Krävande arbetsmiljö sänker pensionsåldern. Det är tydligt, berättar Mikael Stattin, Umeå universitet, sociologiska institutionen.

Han deltar i ett europeiskt forskningsprojekt, Share, som pågår mellan 2002 och 2024 tillsammans med 20 andra länder. Projektet undersöker konsekvenserna av en åldrande befolkning med hjälp av bland annat intervjuer vartannat år. Alla data samlas i en databas och görs tillgängliga för forskare. Databasen finns här.

Mikael Stattin påpekar att det är få arbetsplatser som blir anpassade till arbetstagarnas hälsa och ålder idag. Utmaningen för framtiden blir att sörja för att de som inte orkar arbeta längre får en dräglig ekonomisk situation.

– Vi måste vara medvetna om att alla inte kommer att kunna arbeta längre än till 65 år, säger Mikael Stattin.

 

Friskare än förr

Vi lever allt längre. Antalet år som vi lever efter pensionen har på 35 år ökat från 11,9 år till 18 år för män och från 15 år till 23 år för kvinnor. Nästan en fjärdedel av sina liv lever kvinnor som pensionärer. För männen blir det en femtedel av livet i genomsnitt. Men är fler år också fler friska år, eller handlar det om fler sjuka år? Dödligheten skjuts upp, men blir sjukdomarna de samma fast under en längre period?

– Vi är på många sätt friskare än tidigare. Första inläggningen på sjukhus är framflyttad upp emot fyra år. Hjärtinfarkterna minskar med 1 till 2 procent per år, säger Anders Ahlbom, professor vid Karolinska institutet och knuten till centrum för Arbets- och miljömedicin.

– Andra stora sjukdomsgrupper som stroke och höftfrakturer minskar också. Informationen talar för att det är friska år som läggs till livet, inte sjuka, menar han.

Förebyggande arbete blir viktigare när det går att påverka sjuklighet och hälsa också i högre ålder.

Eva Ekelöf

 

 

Tabell: I vilka yrken har man många respektive få förlorade år i arbetslivet?

Yrken med FLEST förlorade år, män

Övrigt servicearbete, 5 år

Handpaketerare, andra fabriksarbeten, 2,42

Städare, 2,40

Renhållning och återvinning, 2,03

Maskinoperatörer, gummi- plastindustri, 2,03

Tidningsdistributörer, vaktmästare, 1,85

Vård- och omsorgspersonal, 1,80

Maskinoperatörer livsmedelsindustri, 1,74

Storhushålls- och restaurangpersonal, 1,65

Övriga maskinoperatörer, montörer, 1,65

 

 

Yrken med FLEST förlorade år, kvinnor

Övrigt servicearbete, 5,79

Handpaketerar, andra fabriksarbeten, 2,47

Maskinoperatörer, gummi- plastindustri, 2,19

Övriga maskinoperatörer, montörer, 2,18

Städare, 2,14

Köks- och restaurangbiträden, 2,05

Montörer, 1,97

Brevbärare med flera, 1,53

Vård- och omsorgspersonal, 1,44

Kassapersonal, 1,43

 

Yrken med MINST förlorade år, män

Grundskollärare, 0,53

Säljare, inköpare, mäklare, med flera, 0,50

VD, verkschefer, med flera, 0,50

Administratörer, offentlig förvaltning, 0,46

Dataspecialister, 0,42

Civilingenjörer, arkitekter, 0,38

Hälso- sjukvårdsspecialister, 0,36

Chefer för särskilda funktioner, 0,32

Drift- och verksamhetschefer, 0,32

Universitets- och högskolelärare, 0,31

Yrken med MINST förlorade år, kvinnor

Sjukgymnaster, tandhygienister, med flera, 0,55

Administratörer i offentlig förvaltning, 0,49

Chefer för mindre företag och enheter, 0,48

Barnmorskor, specialsjuksköterskor, 0,48

Företagsekonomer, marknadsförare, 0,47

Drifts- och verksamhetschefer, 0,44

Speciallärare, 0,44

Hälso- och sjukvårdsspecialister, 0,43

Säljare, inköpare, mäklare m fl, 0,36

Chefer för särskilda funktioner, 0,24