Nu är det bevisat: datorarbete och stress kan vara skadligt

Det är inte okänt att tunga lyft, repetitivt manuellt arbete, datorarbete och stress kan leda till besvär och sjukdom. Men det är betydligt svårare att vetenskapligt bevisa att just dessa belastningar orsakat besvären. Nu är det sambandet belagt i en SBU-rapport, efter en genomgång av 23 000 studier i ämnet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) presenterade vid ett seminarium på AFA Försäkring i april 2012 en rapport om ”Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i nacken och övre rörelseapparaten”.

Under flera års arbete har sex forskare gått igenom 23 000 forskningsrapporter i ämnet. Efter en stenhård gallring av dessa studier återstod några få, 42 stycken, som forskarna betraktade vara av tillräckligt hög kvalitet. 40 var kohortstudier, två var fall-kontrollstudier.

Risk för arbetssjukdomar

Dessa studier ligger till grund för SBUs nya slutsatser om samband mellan arbetsbelastningar och besvär/sjukdomar. Forskarnas rapport på 700 sidor har bedömts av SBU. Beredningens slutsats som statlig myndighet är att det finns vetenskapligt stöd för risk för besvär och sjukdomar nacke och axlar, armbågar, underarmar handleder och händer vid olika typer av belastningar. (Se faktaruta nedan.)

– Det nya vi funnit är att det finns ett vetenskapligt stöd för att datorarbete kan leda till besvär och sjukdomar. Nytt är också att vi fann vetenskapligt stöd för att psykosociala faktorer spelar in i uppkomsten av besvär i rörelseapparaten, sade Christer Edling vid seminariet på AFA Försäkring, som varit med och finansierat studien tillsammans med Försäkringskassan. Christer Edling är professor i yrkesmedicin, och har varit ordförande i projektgruppen vid SBU.

Under-upparbete inte belagt

Det finns alltså påtagliga resultat. Däremot har SBU- forskarna inte funnit vetenskapligt stöd för att underupp-arbete, d v s med armarna lyfta över axelhöjd skulle ge besvär eller leda till sjukdom i nacke och axlar. Inte heller hittade de ett vetenskapligt belagt samband mellan karpaltunnesyndrom och repetitivt samt kraftkrävande arbete. Sådana samband har dock belagts i andra systematiska översikter av forskning.

– Internationellt är det självklart att det finns sådana samband. De finns med bland ILOs godkända arbetssjukdomar, men de finns inte med här, sade Börje Sjöholm, arbetsmiljöansvarig på PTK.

– Vårt resultat innebär inte att det inte finns något samband, bara att vi inte hittade vetenskapligt underlag för att hävda att det finns ett samband, sade Christer Edling.

Kritiska frågor

Vid seminariet ställdes flera kritiska frågor om forskarnas metoder och slutsatser. En fråga gällde betygsskalan för att bedöma hur starka sambanden är. Skalan forskarna använt heter Grade. En svaghet med skalan är att den ger slumpmässiga studier bättre betyg än studier med andra metoder.

– Grade är orättvis. Den uppvärderar slumpbaserade (randomiserade) studier och diskriminerar fall- och kohortstudier. Men det finns inte randomiserade studier i arbetsmiljöforskningen. Därför gjorde vi egna bedömningsmallar för kohort- och fallstudier, sade Christer Edling.

Städare har mer värk

Ann-Beth Antonsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har forskat om vilka faktorer som bidrar till ökad belastning, besvär och sjukskrivningar bland annat i städbranschen..

– Alla vet att städare har mycket mer värk i axlar, rygg och nacke än andra yrkesgrupper. Detta visar också Arbetsmiljöverkets besvärsundersökningar. Med de metoder som SBU:s expertgrupp använt, går det dock inte att visa att det beror på de låga ensidiga belastningar som städning innebär, vilket är olyckligt ur en praktisk synvinkel, sade hon.

– Men vi har med att psykosociala faktorer spelar in i uppkomsten av besvär, svarade Christer Edling.

Anita Johansson, AFA Försäkring, frågade om alla de studier som inte kommit med i SBUs underlag verkligen var av för låg kvalitet.

– Ja, jag blev överraskad över att kvaliteten var så låg i forskningen, sade Christer Edling. Jag tycker finansiärerna ska fundera över om den forskning de betalar håller tillräcklig kvalitet.

Projektledaren Anders Norlund nyanserade bilden av forskningens usla kvalitet genom att berätta att det finns värre exempel.

– En SBU-studie om tandlossning godkände inte en enda av de forskningsrapporter, som de granskade, sade han.

Kvinnor oredovisade

En svaghet i den utvalda forskningen är att den inte klargör skillnad mellan män och kvinnor.

– Tyvärr, och det är förvånande. Det finns stora skillnader i arbetsskadestatistiken mellan kvinnor och män. Och trots att det är färska studier med kvinnor i underlagen buntar forskarna ihop resultaten för kvinnor och män, sade Christer Edling.

SBU-rapporten ger inte heller underlag för att fastställa gränsvärden för belastningar. Trots allt fastslår alltså SBU att det finns flera vetenskapligt påvisade samband mellan belastningar och besvär. Frågan ställdes hur dessa resultat ska komma till användning. Sven Bergström, arbetsmiljöansvarig på LO, efterlyste en praktiskt användbar bild av sambanden mellan belastningar och besvär byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet.

– SBU har enbart till uppgift att fastställa kunskapsläget, sedan lämnar vi över stafettpinnen till andra att hantera resultaten. Det viktigaste är att satsa på bättre forskning, sade projektledaren Anders Norlund.

Underlag för att förebygga

– Men vem ska ta hand om den här rapporten och se till att den kommer till användning, frågade Sven Bergström.

– I rapporten finns det underlag för riskbedömning och förebyggande arbete. Om försäkringskassan eller organisationer som jobbar preventivt anser att det finns något av värde i rapporten, då är det deras sak att använda den. Det är som livet i övrigt, det är komplext, det finns inga givna svar, svarade Christer Edling.

De sex forskarna som genomfört studien är två epidemiologer, Maria Feychting, Karolinska Institutet och Johan Hallqvist, Uppsala universitet, samt forskarna Catarina Nordander, Lunds universitet, Ewa Wigaeus Tornqvist, KTH, Kjell Torén, professor i försäkringsmedicin vid Göteborgs Universitet, och Jorma Styf, Göteborgs Universitet.

Varnar för dessa jobb

Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering finns det vetenskapligt stöd för risk för besvär och sjukdomar i nacken och ”övre delen av rörelseapparaten” vid följande typer av arbeten:

 

– nacke och axlar vid arbete med böjd eller vriden bål

– vid kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta och dra)

– vid kombination av höga krav och låg kontroll

– vid enbart höga krav i arbetet och låg kontroll

– axlar vid kraftkrävande arbete

– vid långvarigt arbete med datormus

– armbågar och underarmar vid kraftkrävande arbete

– vid repetitivt arbete

– i handleder och händer vid biomekanisk belastning, som är en kombination av repetitiva handrörelser och kraft.

 

Anna Holmgren

 

Läs mer:

SBU-rapporten ”Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i nacken och övre rörelseapparaten” är inte tryckt ännu, men den är offentlig och ligger på SBUs hemsida. För den intresserade finns även de underkända studierna redovisade i rapporten.