Natten är deras arbetstid, på dagen sover de en del. Tidningsbuden försöker leva ett normalt liv ändå, och behålla rutiner för mat och familjeliv så gott det går.
– Det är ett fantastiskt jobb eftersom man även kan vara med familj på dag- och kvällstid, säger Bert-Ola Petersen. Man nöter ju inte direkt ut varandra i förhållandet.
Natt och stilla klockan två när jag lämnar Kristianstad centrum över Helgeå.
På vägen ut till industriområdet västerut möter jag enstaka bilar, och i hyreshusen ser jag ett rum där TV-ljuset flimrar till. I övrigt mörkt och dött. Ingen vandrare, ingen hund, ingen cyklist.
När man närmar sig tryckeriet där reklam och tidningar sorteras för utdelning blir det alltmer livfullt, med massor av små fraktbilar som lastas med tidningsbuntar.
Flera tidningsbud är i full gång sedan midnatt, för att komma iväg i tid. En del ska till Hässleholm, andra till Eslöv, Ystad, Bromölla och Östra Göinge, några kör ut i Kristianstad.
Äter med familjen
Ett tiotal av buden är heltidsanställda. De kör tidnings- och reklambuntar till bostadsområden eller byar där andra tidningsbud tar vid.
Dessa är oftast halvtidare, med studier och andra jobb på dagtid.På gårdsplan är det fullt av arbetsliv, skratt och körplaner.
Här finns inga spår av trötthet. De som ska längre bort är stressade och vill iväg. Gunilla Juhlin kastar sig i sin bil på väg norrut.
Hon hinner berätta att hon har fika med sig, och avslutar dagen vid halv sju med kaffe och kakor tillsammans med övriga buden i Tidningsbärarnas lokal närmare centrum.Inte lika bråttom iväg har Magnus Andersson, som har kört tidningar sedan 2002.
Han jobbar fem nätter i veckan, och en av tre helger. Och han stortrivs, inga problem alls med mat och sömn.
– Jag äter två frukostar och en rejäl middag per dag, kvällsmaten med familjen, säger Magnus. Första frukost blir när jag kommer hem vid 7, den andra när jag vaknar vid 12. Jag sover en gång till, ett par timmar innan jag börjar jobba på kvällen, vid 23.
Frukt och macka
För övrigt har han med sig frukt, dricka och kanske kaffe, men det är inte alltid som han vill dricka det under resan. Även Magnus förenar sig med övriga vid morgonfikat.
– Det är ett perfekt upplägg för mig, jag är inte trött någon gång. Och så är jag ju ledig två av tre helger, säger han. Däremot kan jag ha problem med semester, när jag ska ställa om mig och sova nätter under en lång period.Magnus är jourbud, och tar hand om sjuka kollegors turer, eller när något extra händer med tryckförseningar och annat.
Det är även Bert-Ola, som varit anställd i tio år. Han får ibland ta tillfälliga uppgifter på kontoret och håller i viss utbildning.
– Sömnen är inget problem, jag somnar direkt och sover effektivt, säger han. Känner jag mig trött ute på vägarna så kör jag genast åt sidan och tar en power-nap, kortsömn, några minuter. Trötthet är inget att skoja med, där får man inte pressa sig.Men det är klart, det får inte vara för dåligt väder.
En rejäl snödag i vintras var han klar med jobbet först sju på kvällen, och sedan igång igen på natten.Han har ungefär samma dagtidsrytm som Magnus.
Sover efter frukost, vaknar ibland och behöver på toa, då kan han äta lite samtidigt, och somna om någon timme till. Innan det är dags att jobba blir det någon timmes sömn. Däremellan lever han ett liv med sambon och hunden.
Barn och hund
– Äta rätt är A och O, så jag äter frukost, lunch och kvällsmat, säger Bert-Ola. Men inget kraftigt på natten. Möjligen har vi någon gång delat på en smörgåstårta på något nattöppet fik eller bensinstation. När jag har lång körning tar jag ett par äggamackor med för nattmat. Plus banan, äpple och en liten termos med kaffe.Morgonfikat när jobbet är över känns viktigt, för då får man träffa arbetskompisarna och surra om jobb och annat innan man går hem för vilan.
Bert-Ola lämnar och hämtar barnen på dagis. Magnus fru jobbar också som tidningsbud, så det har ofta samma rytm vilket är praktiskt. Medan Bert-Olas fru har arbete på Burger King, och ofta eftermiddags- och kvällsjobb.
Då blir det sällan man träffs.
– Ibland möts vi på en parkering och utbyter lite kloka ord. En fördel är väl att ju mer sällan man träffs, desto mindre bråkar man, säger Bert-Ola med ett leende.
Bakljusen försvinner bort i mörkret, en efter en, någon till norrut mot Broby, en annan västerut mot Tollarp, en bil ilar till söderut mot Brösarp. Bara Magnus dröjer, han är sista jourbudet och den som tar sista smällen.
– Inga problem, nu lastar jag de här sena reklambladen, och den här nya tidningen som precis kommit in i flödet, säger han. Snart nog är jag åter, fikar med gänget och drar hem till hunden som får komma ut innan jag får lägga mig.
Arbetsmiljöchefen: Vi har hälsoträffar
Det är ingen lätt uppgift att samordna frågor om arbetsmiljön på en arbetsplats där 2500 av 3000 arbetar natt ett par, tre timmar för att sedan gå på sitt ordinarie jobb eller studier. Endast kring 500 har heltid eller nästan full arbetstid på Tidningsbärarna i Skåne.
– Det är ju olika behov för dem som kör bil under natten och dem som cyklar eller går några tidiga morgontimmar, säger Ronnie Jardenfall, arbetsmiljösamordnare på Tidningsbärarna.
Företaget är med i Tidningsdistributörernas arbetsmiljönämnd, TAN. Där tar man initiativ till olika miljöfrågor som ergonomi och buller, liksom hälsofrågor. Kost och motion har man tagit upp på olika budträffar, ibland med hälsoexperter.
Även personaltidningen har skrivit om frågorna.
– Men vi har inga råd och rekommendationer, eller särskilda broschyrer, säger Ronnie Jardenfall. Det är ju så olika om man delar ut tidningar under några timmar, då är mat normalt inte aktuellt alls.De som kör bil en hel natt tycker han tar det lugnt med maten, det blir en termos, frukt och någon macka. Inte heller finns det så många öppna matställen efter linjerna.
Det är sällsynt med lokaler för tidningsbuden. Det är svårt att hitta sådana som ligger bra till för flera, och inte heller här är de med korta scheman intresserade.
Torbjörn Uhlin